slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Insamlingsmiljoner går till reklam

Publicerad: 30 september 2025, 08:30 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En granskning av SVT och Svenska Yle visar att en stor del av de 290 miljoner kronor som skänkts till Diabetes Wellness de senaste fyra åren har gått till reklam och oönskade brev, istället för forskning. Endast en sjättedel av de insamlade pengarna i Norden användes till forskning under det senaste året. VD Anders Lundgren erkänner att informationen om fördelningen av pengarna har varit bristfällig och att organisationen behöver bli tydligare med sina insamlingsändamål.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken vinklar kritiskt och antyder slöseri med insamlade medel. Brödtexten stöder uppgiften men likställer marknadsföring med onyttig reklam och understryker att givarnas förväntningar om forskning inte infriats. Fokus är på konflikt och misskötsel.

💬 Språkvinkling

Negativa ordval som oönskade, endast och bristfällig förstärker anklagande ton. Verbet medger antyder skuld snarare än neutral förklaring. Citaten är korta och stödjer en kritisk tolkning.

⚖️ Källbalans

Källor är den egna granskningen och vd:ns bemötande. Avsaknad av fristående experter, tillsynsmyndigheter, givare och forskare som fått stöd. Ger viss balans men perspektiven är begränsade.

🔎 Utelämnanden

Saknar jämförelser med branschpraxis för insamlings- och administrationskostnader samt tydlig metodik och tidsserier. Ingen röst från Giva Sverige, Svensk Insamlingskontroll, givare eller forskningspartners. Lite om organisationens andra ändamål än forskning.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten är konsumentupplysning och ansvarstagande, inte partipolitik. Artikeln kritiserar en enskild organisation och låter vd:n bemöta utan att förespråka statliga lösningar eller marknadsideologi. Därför dominerar en mittenram med begränsad ideologisk lutning.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver skandal – ”Insamlingsmiljoner går till reklam” – vilket sätter en negativ ram och antyder missbruk av pengar, i linje med artikelns innehåll men utan tydlig politisk koppling.

💬 Språkvinkling

Värdeord som ”oönskade”, ”endast” och ”bara” förstärker kritik mot organisationen och väcker indignation, men stöds av presenterade siffror.

⚖️ Källbalans

Källor är SVT/Svenska Yle-granskningen och ett kort citat från VD; givare, forskare och tillsynsmyndigheter saknas, vilket begränsar perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte lagkrav för insamlingsorganisationer, möjliga forskningsresultat som ändå finansierats eller expertkommentarer som sätter siffrorna i sammanhang.

✅ Slutsats

Reportaget kritiserar en välgörenhetsorganisations pengahantering men föreslår inga politiska lösningar, utan betonar fakta och ansvar. Det är en teknokratisk granskning utan starka värdeutspel om jämlikhet eller marknad, vilket placerar vinkeln i mitten. Därför bedöms den dominerande lutningen som Center.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att insamlade pengar går till reklam snarare än forskning, vilket antyder missbruk eller ineffektivitet. Framingen betonar negativt utfall för givare och skapar en kritisk vinkel mot organisationen.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "oönskade brev" och "bristfällig" information, vilket förstärker en kritisk ton. Citat från VD:n mildrar något men ger inget starkt försvar.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på SVT:s och Yles granskning samt VD:ns kommentar. Givarnas eller externa experters perspektiv saknas, liksom oberoende analys av välgörenhetsbranschens normer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas jämförelse med andra välgörenhetsorganisationers kostnadsfördelning och förklaring till varför reklamutgifter kan vara nödvändiga. Ingen röst från givare eller tillsynsmyndigheter inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt kritisk vinkel mot organisationens hantering av insamlade medel, vilket ligger nära ett vänsterperspektiv med fokus på ansvar och transparens. Samtidigt finns viss balans genom att VD:n får uttala sig, men avsaknad av bredare kontext eller försvar gör att vänsterlutningen dominerar något.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln visar hur en privat välgörenhetsaktör brister i transparens och styr donerade medel till marknadsföring snarare än samhällsnytta. Den implicita slutsatsen är att starkare reglering och offentlig kontroll krävs, vilket ligger nära Socialdemokraternas kritik mot privata vinstintressen och deras krav på tydlig insyn. Därmed förstärker texten partiets berättelse om behovet av reglerade, samhällsnyttiga system.

Vänsterpartiet

Texten belyser hur marknadslogik leder till att insamlade pengar inte når sitt sociala mål, ett typexempel på Vänsterpartiets kritik av vinst- och privatstyrd verksamhet. Kravet på offentlig insyn och att välfärdspengar ska gå till ändamålet speglar partiets program, vilket gör framställningen klart gynnsam för V.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar etisk ekonomi och behovet av strikt ansvarstagande hos privata aktörer. Artikeln avslöjar hur välgörenhetspengar missbrukas och argumenterar indirekt för tydligare regler, ansvar och hållbar samhällsnytta – ett narrativ som harmonierar med MP:s krav på transparens och rättvisa.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar civilsamhällets autonomi och vill undvika överreglering. Artikeln underminerar detta perspektiv genom att framställa en privat organisation som oansvarig och antyda behov av skärpt statlig tillsyn. Den ger därmed bränsle åt argument som går tvärs mot Moderaternas marknadsliberala linje.

Kristdemokraterna

KD lyfter frivilligorganisationer och civilsamhället som bärande för välfärden. När artikeln exponerar en välgörenhetsorganisation som missbrukar förtroendet hotas bilden av ideella aktörer som tillförlitliga, och det öppnar för mer statlig kontroll. Detta undergräver KD:s kärnargument och är därför ogynnsamt för partiet.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Granskningen visar slöseri och bristande ordning, vilket SD ogillar, men den kopplar inte frågan till migration, kultur eller andra kärnområden för partiet. Artikeln varken stöder eller utmanar SD:s centrala positioner tydligt, vilket gör påverkan mestadels neutral.

Centerpartiet

Centerpartiet kombinerar stöd för privat/civilsamhälleliga initiativ med krav på öppen redovisning. Artikeln kritiserar en specifik aktör men efterfrågar också bättre transparens, något C kan instämma i. Resultatet blir en balans där texten vare sig gynnar eller direkt motarbetar partiets bredare idéer.

Liberalerna

Liberalerna vill ha ett starkt, transparent civilsamhälle. Artikeln stödjer deras krav på insyn men ger samtidigt en negativ bild av privata initiativ, något som kan krocka med partiets tilltro till fri föreningsrätt. De motstridiga effekterna gör helhetsintrycket neutralt.