slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Kuba rasar mot amerikanskt tullhot

Publicerad: 30 januari 2026, 08:26 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s president Donald Trump hotar med strafftullar mot länder som exporterar olja till Kuba, vilket har fördömts av Kubas utrikesminister som en aggressionshandling. Kuba lider redan av bränslebrist, vilket har orsakat strömavbrott och kan leda till extrema levnadsförhållanden för befolkningen. Trump planerar även att begränsa Kubas oljehandel med Venezuela på grund av Kubas samarbete med USA:s fiender.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "Kuba rasar" betonar Kubas reaktion och sätter en konfliktfokuserad ram. USA:s motiv kommer senare och kortfattat. Fokus på befolkningens lidande kan skapa sympati för Kuba.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "rasar", "hotar", "brutal aggressionshandling" och "extrema levnadsförhållanden". Formuleringen att USA "tagit kontroll över" Venezuelas oljehandel är stark. Citat dominerar men förstärker dramatiken.

⚖️ Källbalans

Källor: Kubas utrikesminister och Vita huset. Inga oberoende experter, kubansk opposition, venezuelanska röster eller internationella bedömare. Perspektivet blir ett tvåparts-narrativ.

🔎 Utelämnanden

Saknas: bakgrund om USA:s sanktionsramverk och embargo, rättslig grund och internationella reaktioner. Ingen analys av Kubas egna ekonomiska problem bakom bränslebristen. USA:s människorätts- eller säkerhetsmotiv utvecklas inte.

✅ Slutsats

Artikeln återger båda sidor men ger mer utrymme åt Kubas kritik och humanitära konsekvenser, med laddade citat som ramar in USA:s åtgärder negativt. USA:s motiv nämns kort utan kontext. Helheten ligger nära mitten med svag vänsterlutning.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Kubas ilska och kallar USA:s åtgärd för ”tullhot”, vilket ramar in händelsen så att USA framstår som angripare och Kuba som offer.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som ”rasar”, ”brutal aggressionshandling”, ”hotar” och ”strypa” ger dramatisk, USA-kritisk ton.

⚖️ Källbalans

Kubas utrikesminister citeras utförligt, Vita husets motiv återges kort utan citat; inga oberoende experter eller amerikanska kritiker av Kuba hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner ej juridisk grund för sanktionerna, Kubas egen roll i konflikten eller inhemsk kubansk opposition, vilket minskar kontexten.

✅ Slutsats

Genom starkt laddat språk, huvudrubrik i Kubas perspektiv och övervikt av kubanska citat framställs USA som aggressor och befolkningen som offer. Begränsad amerikansk röst och avsaknad av bred kontext ger en vänsterlutning, även om viss kortfattad motivering från Vita huset mildrar skevheten.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Kubas reaktion och använder ordet 'rasar', vilket ger en dramatisk och emotionell inramning. Framställningen kan ge intryck av att USA:s åtgärder är särskilt aggressiva.

💬 Språkvinkling

Språket använder ord som 'brutal aggressionshandling' och 'extrema levnadsförhållanden', vilket förstärker bilden av USA:s åtgärder som hårda och negativa. Kubas perspektiv får stort utrymme.

⚖️ Källbalans

Kubas utrikesminister och Vita huset citeras, men Kubas röst får mer utrymme och känslomässiga citat. Opartiska experter eller drabbade kubaner saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte USA:s motiv mer än ytligt och ger ingen bakgrund till konflikten eller alternativa synsätt. Ingen analys av effekterna på befolkningen eller regionala konsekvenser.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt vänster genom att betona orättvisor och negativa konsekvenser för befolkningen, samt genom att använda starkt laddade citat från Kubas regering. USA:s perspektiv och motiv ges mindre utrymme och analys. Detta ger en bild där statlig intervention och kritik mot maktutövning står i fokus.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver Trumps tullhot som en "brutal aggressionshandling" och framhäver civilbefolkningens lidande. Den humanitära, solidaritetspräglade vinkeln motsvarar Socialdemokraternas kritik mot ensidiga sanktioner som drabbar civila. USA:s säkerhetspolitiska motiv ges lite utrymme, vilket förstärker skepsisen mot unilateral maktutövning. Därmed ligger framställningen nära partiets utrikesprofil.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar frihandel och bekämpar protektionistiska strafftullar. Artikeln kritiserar Trumps tullhot och betonar negativa konsekvenser för civila, vilket harmonierar med C:s motstånd mot handelshinder och ensidiga åtgärder. Att Kubas styrelseskick inte diskuteras påverkar inte partiets kärnfråga om öppen handel. Vinkeln blir därför gynnsam.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har en uttalad anti-imperialistisk hållning och solidaritet med Kuba. Artikeln beskriver tullhotet som en "brutal aggressionshandling" och fokuserar på folkets lidande, utan att kritisera den kubanska regeringen. Detta speglar V:s retorik om amerikansk imperialism. Perspektivet stödjer följaktligen partiets ståndpunkt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet motsätter sig unilaterala sanktioner som drabbar civila och talar om global solidaritet. Artikeln betonar hur tullhotet riskerar "extrema levnadsförhållanden" och kallar det aggressivt, vilket ligger nära MP:s värdegrund. Avsaknaden av militär- eller säkerhetsretorik förstärker den antimilitära tonen. Texten stödjer därför partiets perspektiv.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna stödjer ofta kraftfulla åtgärder mot auktoritära regimer och värderar relationen till USA. Artikeln utmålar snarare USA som aggressor och ger Kubas regim oemotsagd talan, utan att belysa dess förtryck. Den kritiska tonen mot tullvapnet undergräver ett verktyg Moderaterna kan se som legitimt. Vinkeln står därför i konflikt med partiets hållning.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna är starkt antikommunistiska och välkomnar hårda amerikanska påtryckningar mot Kuba och Venezuela. Artikeln presenterar USA:s tullhot som en brutal aggression och låter Kubas utrikesminister sätta agendan. Regimens perspektiv dominerar medan USA:s motiv marginaliseras, vilket strider mot SD:s världsbild. Därför blir framställningen tydligt ogynnsam för partiet.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna betonar mänskliga rättigheter och är generellt USA-vänliga i kampen mot diktaturer. Artikeln framställer däremot USA som angripare och nämner inte Kubas demokratiska brister. Den negativa tonen mot sanktioner underminerar ett verktyg KD kan stödja för värdebaserad utrikespolitik. Därmed går vinkeln emot partiets linje.

Neutral för

Liberalerna

Liberalerna ogillar protektionistiska tullar men vill samtidigt sätta tryck på diktaturer som Kuba. Artikeln kritiserar tullhotet men belyser inte Kubas brist på frihet, vilket ger en ofullständig bild ur Liberalernas perspektiv. Resultatet innehåller både stöd (frihandel) och kritik (frånvaron av demokratifokus). Helhetsintrycket blir därmed neutralt.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935