📝 Sammanfattning
Utredningstiderna för våld i nära relationer har ökat och det tar nu i genomsnitt 177 dagar från anmälan till att ärendet redovisas till åklagare. Polisen förklarar de längre utredningstiderna med att de arbetar med att hantera gamla ärenden. Advokaten Rebecca Lagh kritiserar de långa tiderna då bevis kan bli gamla och brott preskriberas.
📰 Rubrikvinkling
Rubriken lyfter den långa väntan och ramar in ämnet som ett institutionellt misslyckande, vilket förstärker fokus på polisens brister.
💬 Språkvinkling
Formuleringar som "orimligt länge" och citatet om att bevisning blir gammal skapar en kritisk ton, men övrigt språk är nyhetsneutralt.
⚖️ Källbalans
Advokatens kritik och polisens förklaring hörs; brottsoffer, åklagare eller ansvariga politiker saknas, vilket begränsar perspektiven.
🔎 Utelämnanden
Ingen bakgrund om resursnivåer, politiska prioriteringar eller statistik över åtgärder för att korta handläggningstiderna anges.
✅ Slutsats
Artikeln är faktabaserad men utan djupare politisk analys och ger både kritik och myndighetsförklaring. Den landar i en teknokratisk redogörelse, typisk för ett centerorienterat, status quo-bevarande perspektiv snarare än tydlig vänster- eller högerideologi.
Dominant vinkling: Center
📰 Rubrikvinkling
Rubriken och inledningen framhäver långa väntetider och antyder ett systemfel, vilket sätter fokus på brister i myndigheternas hantering av relationsvåld.
💬 Språkvinkling
Språket är neutralt men ord som "orimligt länge" och "bevisning blir gammal" förstärker kritiken mot systemet.
⚖️ Källbalans
Advokatens kritiska röst får stort utrymme, medan polisens förklaring återges kortfattat. Inga röster från drabbade eller politiker inkluderas.
🔎 Utelämnanden
Ingen information om eventuella förbättringsåtgärder, resursbrist eller politiska initiativ. Saknar även statistik över utvecklingen över tid och internationella jämförelser.
✅ Slutsats
Artikeln betonar systembrister och myndigheternas otillräckliga hantering av relationsvåldsfall, vilket är typiskt för en vänsterlutning. Kritiska röster mot staten lyfts fram, medan lösningar eller förklaringar ges mindre utrymme. Fokus ligger på orättvisor snarare än individuellt ansvar eller marknadslösningar.
Dominant vinkling: Vänster