slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Madagaskar: Militären tar makten

Publicerad: 14 oktober 2025, 17:13 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Militären har tagit makten i Madagaskar efter att president Andry Rajoelina flytt landet och upplöst parlamentet, vilket ledde till att parlamentet ställde honom inför riksrätt. En elitenhet inom militären meddelade att de tagit makten efter omröstningen. Detta skedde efter veckor av protester mot korruption och brist på el och vatten, där militären till slut ställde sig på demonstranternas sida.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och saklig: "Militären tar makten". Kroppen placerar skeendet i en tidslinje där protester mot korruption och brist leder fram till militärens övertagande. Det kan rama in kupphandlingen som reaktiv och delvis legitim, då motivationslistan för demonstranterna lyfts utan motsvarande motbild från regeringen.

💬 Språkvinkling

Tonan är knapphändig och nyhetsmässig, utan starkt värdeladdade ord. Valet att undvika ord som "kupp" och istället skriva att militären "tagit makten" dämpar normativitet och kan mildra kritiken.

⚖️ Källbalans

Endast Reuters anges som källa; inga citat från regeringen, parlamentet, militären (utöver uppgift), oppositionen eller oberoende analytiker. Perspektivet från drabbade medborgare återges via generella beskrivningar av protestkraven, inte via direkta röster.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om konstitutionell ordning, om huruvida åtgärderna utgör en kupp, tidigare militäringripanden i Madagaskar och Rajoelinas bakgrund. Inga internationella reaktioner, uppgifter om säkerhetsläget eller bekräftelse från flera oberoende källor.

✅ Slutsats

Texten är kort, wire-baserad och teknokratisk, vilket pekar mot ett centerinriktat, sakligt anslag. Den undviker moraliska etiketter som "kupp" och redovisar en tidslinje utan tydliga värderingar. Samtidigt ligger viss tyngd på demonstranternas sociala klagomål, vilket ger en svag vänsteraccent.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Neutral rubrik, men texten framhäver protester mot korruption och brist på bas­tjänster snarare än konstitutionella processer, vilket ger en lätt problemfokuserad vinkling.

💬 Språkvinkling

Orden "flytt landet" och "omedelbart" adderar dramatik, och "ungdomsledda protester" framhäver folkligt missnöje; i övrigt återhållsamt språk.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger enbart på Reuters och indirekta uttalanden; inga direkta citat från presidenten, demonstranter, militärledning eller oberoende analytiker.

🔎 Utelämnanden

Ingen historisk bakgrund till tidigare politiska kriser, inga internationella reaktioner eller uppgifter om våldsoffer, och ingen förklaring av kuppens legitimitet enligt landets lagar.

✅ Slutsats

Täckningen är huvudsakligen nyhetsmässig utan tydlig värdering, men betonar sociala protestors orsaker (lätt vänster) och tar ingen tydlig ställning för vare sig stat eller marknad. Frånvaron av ideologisk laddning och fokus på saklig händelserapportering ger en svag lutning mot mitten.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på militärens maktövertagande utan att värdera händelsen, men betonar dramatik. Ingressen förklarar bakgrunden med protester och presidentens flykt.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan laddade ord. Händelserna beskrivs i kronologisk ordning utan värderande adjektiv.

⚖️ Källbalans

Reuters anges som källa, men inga röster från civilsamhället, oppositionen eller militären citeras direkt. Endast händelseförloppet återges.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte internationella reaktioner, möjliga konsekvenser för demokratin eller bakgrund till protesternas omfattning. Ingen analys av militärens motiv eller tidigare politiska konflikter.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta utan att ta ställning, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Fokus ligger på händelseförloppet snarare än politiska värderingar eller systemkritik. Avsaknaden av analys eller partiska röster förstärker den teknokratiska, sakliga inramningen.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet framhåller folklig mobilisering mot korruption och ojämlikhet samt misstror elitstyre. Artikeln lyfter ungdomsledda protester mot korruption och social misär som omedelbar utlösare till kuppen, vilket ger legitimitet åt en underifrån-perspektiv som partiet ofta betonar. Även om militärens roll inte värderas positivt, förstärker fokus på folkets missnöje Vänsterpartiets narrativ om kamp mot orättvisor.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten redovisar sakligt en militärkupp och dess sociala bakgrund utan värderande utsagor. Korruptionskritiken och hänvisningen till ungdomsprotester går i linje med Socialdemokraternas fokus på rättvisa och folkligt inflytande, men artikeln kopplar inte händelserna till välfärd, jämlikhet eller internationell solidaritet. Avsaknaden av tydlig normativ hållning gör därför helhetsintrycket neutralt i relation till partiets program.

Moderaterna

Moderaterna betonar demokrati, rättsstat och stabilitet. Artikeln återger faktaskeendet men tar inte tydlig ställning för eller emot militären, parlamentet eller protesterna. Det saknas även kopplingar till marknadsekonomi, arbetslinje eller svensk säkerhetspolitik. Den nyktra nyhetsrapporteringen varken stöttar eller ifrågasätter Moderaternas centrala ståndpunkter.

Sverigedemokraterna

SD prioriterar nationell suveränitet, ordning och stark statskontroll. Artikeln beskriver hur statens institutioner kollapsar men gör ingen parallell till svensk politik eller migration. Den fördömer inte heller militärens maktövertagande på ett sätt som skulle utmana SD:s hårda lag-och-ordning-retorik. Sammantaget ligger bevakningen på ett neutralt avstånd från partiets linje.

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter demokrati, decentralisering och bekämpning av korruption. Artikeln nämner just korruptionsprotester men ger ingen värderande analys av demokratiska institutioner eller EU-perspektiv. Framingen är ren nyhetsrapport utan policyresonemang om frihandel, klimat eller landsbygd. Därmed blir effekten varken gynnande eller kritisk gentemot partiet.

Kristdemokraterna

KD:s utrikesprofil betonar mänskliga rättigheter, trygghet och familjevärden. Artikeln rapporterar torrt om maktövertagandet utan moralisk fördömelse eller fokus på mänskliga konsekvenser, och nämner inte civilsamhällets eller familjers situation. Därmed påverkar texten varken positivt eller negativt partiets världsbild, vilket ger ett neutralt intryck.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar demokrati och kamp mot auktoritär extremism. Artikeln beskriver en militärkupp men undviker normativa ord som „odemokratisk" eller „fördömande". Den saknar koppling till EU, utbildning eller svensk liberal utrikespolitik. Frånvaron av värderande språk gör att texten inte tydligt bekräftar eller strider mot Liberalernas ståndpunkter.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver global solidaritet, demokrati och social rättvisa. Artikelns korta faktafokus om en militärkupp och sociala protester motsäger inte detta, men den utvecklar inte heller något om klimat, mänskliga rättigheter eller civilbefolkningens situation som skulle understödja partiets linje. Resultatet blir en övervägande neutral relation.