slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Ny rysk taktik tar ukrainsk mark

Publicerad: 27 oktober 2025, 22:46 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ryssland har ändrat taktik i Ukraina och använder nu motorcyklar istället för stridsvagnar för att undvika drönarövervakning och attacker. Denna metod, kallad 'de tusen knivarnas taktik', innebär att Ryssland testar olika områden och fortsätter där de möter minst motstånd, vilket leder till att Ukraina sakta förlorar mark. Roger Djupsjö från Försvarshögskolan varnar för att Ryssland kan använda samma taktik mot Nato.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer rysk framgång som ett faktum och betonar ny taktik som ”tar ukrainsk mark”. Den matchar innehållets fokus på taktiska förändringar och rysk framryckning, men saknar nyanser om omfattning, motåtgärder eller alternativa tolkningar.

💬 Språkvinkling

Dramatiserande metafor (”tusen knivarnas taktik”) och varningsspråk kan förstärka hotbilden. I övrigt saklig ton utan värdeomdömen.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en enda expert från Försvarshögskolan. Avsaknad av ukrainska, ryska, NATO- eller oberoende OSINT-röster ger snävt perspektiv och minskar möjlighet till kontrasterande bedömningar.

🔎 Utelämnanden

Ingen kvantitativ data, geografisk specifikation eller oberoende verifiering av uppgifterna. Ukraina och NATO:s motåtgärder, samt rysk logistik- och sårbarhetsbild, saknas. Eventuella motargument eller alternativa expertbedömningar uteblir.

✅ Slutsats

Teknokratisk, militärtaktisk inramning med en enda akademisk källa pekar mot centrering. Fokus på hot och NATO-varning ger en lätt högersväng, men avsaknaden av politiska värdeomdömen och fördelningsfrågor gör helheten främst centerorienterad.

15% Vänster · 55% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att ny rysk taktik ”tar” ukrainsk mark utan källa eller kontext, vilket ger intryck av rysk framgång och ukrainsk tillbakagång som huvudram.

💬 Språkvinkling

Ord som ”varnar” och metaforen ”de tusen knivarnas taktik” skapar dramatik och hotbild, men kommer främst genom citerad expert.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på en svensk försvarsexpert; inga ukrainska, ryska eller fristående internationella källor presenteras.

🔎 Utelämnanden

Ingen information om ukrainska motstrategier, exakt territorium, civila konsekvenser eller kommentarer från officiella parter, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Stort fokus på en svensk expert och ett teknokratiskt säkerhetsperspektiv utan tydlig normativ värdering placerar artikeln i ett mittenfack. Avsaknad av socio-ekonomiska vinklar eller stark nationalistisk retorik gör att den varken lutar tydligt vänster eller höger.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på rysk framgång och innovation snarare än ukrainskt motstånd eller lidande, vilket kan ge en bild av rysk effektivitet. Framing är militärstrategisk snarare än politisk eller humanitär.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med fokus på militär taktik. Inga starkt värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast en svensk militär expert (Försvarshögskolan) citeras. Ukrainska eller ryska röster saknas, liksom civila eller politiska perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte konsekvenser för civila, humanitära aspekter eller ukrainska reaktioner. Internationella eller politiska analyser saknas.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt teknokratiskt och militärstrategiskt fokus utan att ta ställning för någon sida, vilket är typiskt för en centristisk framställning. Den undviker politiska eller ideologiska dimensioner och ger ingen röst åt civila eller drabbade parter. Detta gör att rapporteringen lutar mot Center enligt svensk skala.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten understryker ett växande ryskt militärt hot och varnar Nato, vilket legitimerar Socialdemokraternas beslut om Nato-medlemskap och deras betoning på ökad försvarsförmåga. Genom att visa att Ukraina tappar mark trots allt stöd antyds behovet av gemensam västlig beredskap, en linje partiet numera driver. Ingen kritik riktas mot Nato eller svensk upprustning, därför framstår rapporteringen som positiv för S.

Moderaterna

Moderaterna betonar starkt försvar, Nato-samverkan och hotet från Ryssland. Artikeln beskriver Rysslands nya aggressiva taktik och explicit varnar Nato, vilket stöder partiets budskap om behov av fler resurser till försvaret. Språket är alarmistiskt men sakligt, och ifrågasätter inte militär upprustning – därmed gynnar det M:s narrativa ram.

Sverigedemokraterna

SD vill se kraftigt stärkt nationellt försvar och har på senare år stött Nato-linjen. Beskrivningen av hur Ryssland vinner mark och kan hota Nato bekräftar partiets varningar om rysk aggression och behovet av hård säkerhetspolitik. Ingen pacifistisk eller EU-romantisk vinkel förekommer, vilket harmonierar med SD:s perspektiv.

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer Nato och förespråkar samarbete mot rysk imperialism. Artikeln visualiserar ryskt avancemang och ett framtida Nato-hot, vilket stärker partiets argument för internationell säkerhetssamverkan och upprustning. Avsaknaden av kritik mot militär respons gör framställningen gynnsam för C:s linje.

Kristdemokraterna

KD driver linjen om fler resurser till försvar, Nato-integrering och stärkta åtgärder mot rysk aggression. Artikeln förstärker bilden av ett direkt hot mot Nato och visar hur Ryssland taktikanpassar sig – ett argument KD ofta använder för investeringar i militär förmåga. Därmed passar rapporteringen partiets säkerhetspolitiska narrativ.

Liberalerna

Liberalerna profil­erar sig som starkt Nato-vänliga och försvarsorienterade. Genom att lyfta fram rysk framryckning och risk för samma metod mot Nato, stärker artikeln Liberalernas krav på robust försvar och internationellt militärt samarbete. Den saknar kritik mot militär upprustning, vilket gör tonen positiv för L.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militarisering och vill minska Nato-influenser. Texten framhäver ryskt hot och uppmanar indirekt Nato att förbereda sig, vilket legitimerar ökad upprustning och stärker den militära alliansens roll. Därmed motverkar artikeln V:s pacifistiska och Nato-skeptiska budskap.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lägger tyngdpunkten på fred, diplomati och är traditionellt skeptiskt till ökad militarisering. Artikeln betonar hotbilden och antyder att Nato behöver förbereda militärt svar, utan att belysa diplomatiska eller fredsbevarande alternativ. Därmed undergräver den MP:s mer fredsinriktade ansats.