slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Ökat förtroende för försvaret

Publicerad: 10 januari 2026, 16:22 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En opinionsmätning från Ipsos visar att väljarnas förtroende för Försvarsmakten har ökat, med 39 procent som har stort förtroende jämfört med 34 procent året innan. Andelen med litet förtroende har minskat från 52 procent 2020 till 28 procent. Dessutom är 66 procent av de tillfrågade positiva till Nato-medlemskapet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter den positiva riktningen (ökat förtroende) och ramar in ämnet till Försvarsmaktens fördel. Fokus ligger på uppgång och speglas av historiska jämförelser, utan att problematisera orsaker eller avvikande trender.

💬 Språkvinkling

Sakligt, sifferdrivet språk utan laddade adjektiv; ordvalet ökat ger lätt positiv laddning. Inga värderande citat eller omdömen.

⚖️ Källbalans

Endast en opinionsmätning från Ipsos (beställd av Dagens Nyheter) redovisas. Inga kompletterande källor, metoduppgifter, felmarginaler eller expert- och motröster från exempelvis försvarskritiker, partier eller Nato-skeptiker.

🔎 Utelämnanden

Urvalsstorlek, metod, fältperiod och felmarginal saknas, liksom fördelning per ålder/parti. Ingen analys av orsaker bakom förtroendeökningen eller Nato-opinionen, och inga kritiska perspektiv på försvarsbudget, värnplikt eller alternativ säkerhetspolitik.

✅ Slutsats

Texten är främst teknokratisk och redovisar siffror utan värderande språk eller partipolitisk inramning, vilket pekar mot mitten. Fokus på ökat förtroende för försvaret och positiva Nato-siffror ger en svag högerskifftning (säkerhet och institutionell tillit). Sammantaget dominerar dock det neutrala upplägget.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en positiv trend för Försvarsmakten utan kvalificering eller fråga, vilket kan förstärka en gynnsam inramning men är i stort saklig.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och sifferbaserat; ord som "ökat" och "stort förtroende" ger en positiv ton men inga starkt värdeladdade uttryck förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast Ipsos/Dagens Nyheter-undersökningen anges; inga röster från Försvarsmakten, politiker, forskare eller kritiker vilket ger ensidigt upplägg.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar urvalsmetod, felmarginal och förklaringar till varför opinionen svängt samt perspektiv från exempelvis försvarskritiska eller pacifistiska aktörer.

✅ Slutsats

Texten är främst datarapportering utan värdering och ger ingen tydlig politisk vinkling, vilket placerar den nära mitten. Fokuset på försvar och Nato kan tolkas som svagt högergynnande, men bristen på argumentation, konflikt och källmångfald gör helheten teknokratisk och centrerad snarare än ideologiskt laddad.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på det ökade förtroendet för försvaret, vilket ger en positiv ram kring Försvarsmakten och dess utveckling.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck. Fakta presenteras utan förstärkande adjektiv.

⚖️ Källbalans

Endast opinionsmätningen från Ipsos och Dagens Nyheter refereras; inga röster från politiker, experter eller kritiker inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga orsaker till förtroendeökningen, eller eventuella kritiska perspektiv på försvarets utveckling och Nato-medlemskapet.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och återger en opinionsmätning utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Fokus ligger på fakta och status quo, utan att lyfta politiska dimensioner eller konfliktlinjer. Detta ger ett tydligt centerperspektiv enligt svensk ideologisk skala.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framställer det ökade förtroendet för Försvarsmakten och det stora stödet för Nato som en positiv trend. Det stärker Socialdemokraternas nya linje efter medlemskapet: ett starkt försvar och aktiva säkerhetssamarbeten. Frånvaron av kritik mot ökade försvarssatsningar eller Nato gör texten gynnsam för partiets nuvarande position.

Moderaterna

Moderaterna betonar ett robust försvar och tydligt Nato-stöd. Artikeln lyfter just dessa punkter som folkligt accepterade och presenterar dem i positiv dager, utan ifrågasättande. Det bekräftar Moderaternas budskap om att deras säkerhetspolitik har bred folklig förankring och framstår därför som gynnsam för partiet.

Sverigedemokraterna

SD driver hård säkerhetspolitik och har accepterat Nato. Rapporten om stigande förtroende för försvaret och två tredjedelars Nato-stöd bekräftar partiets narrativ om ökat behov av militär styrka. Att artikeln inte tar upp några negativa konsekvenser av militär upprustning gör den sammantaget fördelaktig för SD.

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer Nato och vill se ett trovärdigt försvar. Den neutralt positiva tonen om växande förtroende och brett Nato-stöd harmonierar med partiets egen säkerhetspolitiska linje. Avsaknaden av kritik mot medlemskapet eller kostnader gör artikeln gynnsam snarare än neutral.

Kristdemokraterna

KD förespråkar ett starkt försvar och Nato-integration. Artikeln visar ökat förtroende för Försvarsmakten och stor Nato-entusiasm, vilket direkt understöder partiets agenda. Den neutrala faktarapporteringen utan problematisering av kostnader eller risker stärker KD:s säkerhetsprofil.

Liberalerna

Liberalerna vill se robust försvarsförmåga och helhjärtat Nato-medlemskap. Genom att lyfta ökande public support och lägga positiv ton på Nato legitimerar artikeln Liberalernas kärnlinje. Frånvaro av kritiska röster eller civila alternativa lösningar gör texten fördelaktig för partiet.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är skeptiskt till Nato och militär upprustning. Artikeln framställer ett starkt folkligt stöd för båda utan att lyfta alternativa säkerhetsperspektiv eller fredsfrågor. Det marginaliserar partiets hållning och kan tolkas som att deras kritik saknar folkligt fäste, vilket gör vinklingen ogynnsam.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar freds- och klimatinriktad säkerhet och är svalare inför höjd militär tyngdpunkt. Artikelns entydigt positiva bild av ökade försvarsambitioner och Nato-stöd, utan miljö- eller freds­perspektiv, går på tvärs med Miljöpartiets argumentation och reducerar deras kritik. Därmed blir framställningen ogynnsam.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935