slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Ökning av GPS-störningar i luftrum

Publicerad: 4 september 2025, 22:03 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under 2025 har GPS-störningar i svenskt luftrum ökat kraftigt, med över 733 rapporterade händelser som påverkat civil luftfart. Transportstyrelsen har spårat störningarnas ursprung till Ryssland i samarbete med andra länder runt Östersjön. År 2023 rapporterades 55 sådana händelser, medan det året innan var 495 rapporter.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och fokuserar på ökningen av GPS-störningar. Texten ramar in händelsen som en säkerhetsrisk och tillför en geopolitisk vinkling genom att peka ut Ryssland, vilket inte framgår i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är byråkratiskt och återhållet, med ord som allvarligt och säkerhetsrisk. Tonen förstärker hotbilden men utan starka värdeord; påståendet om ryskt ursprung uttrycks som faktum.

⚖️ Källbalans

Endast Transportstyrelsen citeras direkt. Andra länder runt Östersjön nämns utan att specificeras. Avsaknad av röster från flygbolag, piloter, oberoende experter eller ryska företrädare ger ett myndighetscentrerat perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknas: metodik eller bevis för spårningen, geografisk utbredning och faktiskt påverkan på flygningar. Inga alternativa förklaringar som solstormar diskuteras. Ingen kommentar från ryskt håll eller beskrivning av motåtgärder, redundans i navigationssystem och risknivå över tid.

✅ Slutsats

Artikeln bygger på officiella källor och har en teknokratisk säkerhetsram utan politisk konflikt, vilket lutar mot mitten. Att peka ut Ryssland utan motröster eller alternativa hypoteser ger en viss statlig säkerhetsvinkel, men inga tydliga vänster- eller högersignaler om omfördelning, marknad eller kulturfrågor. Sammantaget dominerar en neutral, myndighetsbaserad framställning.

15% Vänster · 65% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Neutral faktarubrik som lyfter hotbilden utan värderande epitet, men knyter ökningen direkt till svenskt luftrum vilket kan förstärka säkerhets­ramen.

💬 Språkvinkling

Ord som "markant", "allvarligt" och "säkerhetsrisk" laddar texten med fara-känsla och förstärker hotmotivet kopplat till Ryssland.

⚖️ Källbalans

Endast Transportstyrelsen citeras; rysk aktör, oberoende forskare eller luftfarts­organisationer får ingen röst, vilket gör narrativet ensidigt myndighetsstyrt.

🔎 Utelämnanden

Ingen teknisk förklaring av hur störningarna sker, vilka motåtgärder som vidtas eller eventuell rysk replik; även påverkan på passagerare och ekonomi saknas.

✅ Slutsats

Texten bygger helt på en svensk myndighet och presenterar fakta utan politisk vinkling, men saknar motröster. Säkerhetsramen kan tilltala höger, medan frånvaron av polemik eller policykrav gör rapporteringen övervägande teknokratisk och mittenpräglad.

25% Vänster · 50% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på ökningen av GPS-störningar utan att dra politiska slutsatser eller använda värdeladdade ord.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på fakta och myndighetscitat. Inga emotiva eller laddade uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast Transportstyrelsen och dess representant citeras. Inga röster från flygbranschen, drabbade piloter eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga konsekvenser för passagerare, åtgärder som vidtas eller Rysslands motiv. Ingen internationell eller politisk reaktion tas upp.

✅ Slutsats

Artikeln är tydligt saklig och undviker politiska vinklar, med fokus på myndighetsinformation och säkerhetsaspekter. Frånvaron av politiska tolkningar, värdeladdat språk och bredare kontext ger ett tydligt centerperspektiv enligt svenska mått. Ingen ideologisk lutning mot vare sig vänster eller höger kan identifieras.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar säkerhetsrisker och pekar ut Ryssland som källa till GPS-störningarna utan att problematisera. Denna hotbild ligger i linje med Socialdemokraternas nya försvarsprofil efter Nato-inträdet och deras tal om ökad militär och civil beredskap. Framingen stärker partiets argument för fortsatt satsning på försvar och internationellt samarbete kring Östersjön.

Moderaterna

Moderaterna driver en hård linje om stärkt försvar och tydligt motstånd mot rysk aggression. Artikeln framhäver ett konkret ryskt hot mot svensk infrastruktur och beskriver läget som allvarligt. Detta understöder Moderaternas narrativ om att Sverige behöver robusta säkerhetsinvesteringar och fler militära resurser.

Sverigedemokraterna

SD lyfter ofta yttre hot och behovet av ett starkt nationellt försvar. Genom att fokusera på ryska störningar och kalla dem en säkerhetsrisk ger artikeln stöd åt partiets krav på hårdare säkerhetspolitik och tydliga åtgärder mot fientliga makter. Avsaknaden av alternativtolkningar gynnar SD:s alarmistiska retorik.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar ett nära nordiskt/EU-samarbete kring säkerhet och ser Ryssland som huvudhot i Östersjöområdet. Artikelns koppling mellan störningarna och Ryssland samt samarbetet med andra Östersjöstater harmonierar med partiets linje och stärker argumenten för gemensam säkerhetspolitik.

Kristdemokraterna

KD talar om stärkt totalförsvar och behovet av att skydda kritisk infrastruktur. Artikelns alarmistiska ton och tydliga pekning på Ryssland ger skjuts åt partiets krav på fler resurser till både militärt och civilt försvar och bekräftar dess samhällstrygghetsperspektiv.

Liberalerna

Liberalerna framhåller ett robust försvar, hotbilden från Ryssland och behovet av internationellt samarbete. Genom att presentera GPS-störningarna som ett konkret ryskt angrepp på svensk säkerhet legitimerar artikeln Liberalernas säkerhetspolitiska prioriteringar och deras EU-vänliga, Natoorienterade hållning.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militär upprustning och Nato. När artikeln lyfter ett ryskt hot utan att belysa diplomatiska eller civila lösningar riskerar den att legitimera den upprustningsvåg partiet motsätter sig. Perspektivet saknar den system- och fredspolitiska analys som Vänsterpartiet efterfrågar.

Neutral för

Miljöpartiet

MP förespråkar civil krishantering och internationellt samarbete men är mer försiktigt med militarisering. Artikeln beskriver hotet sakligt men utan att föreslå upprustning eller klimatrelaterad koppling. Därmed varken stöds eller motarbetas kärnan i MP:s säkerhets- och fredsprofil, vilket ger ett neutralt utfall.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935