slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Ras för USA-varor på Systembolaget

Publicerad: 15 augusti 2025, 08:29 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Försäljningen av amerikanska produkter på Systembolaget har minskat med cirka 17 procent i år, vilket märks i försäljningsstatistiken. Minskningen kan påverka framtida inköp av dessa varor, enligt Marie Hultin, kategorichef på Systembolaget. Bakgrunden till minskningen är gräsrotsinitiativ för att bojkotta amerikanska varor efter att USA:s president Donald Trump infört nya tullar mot EU och Sverige.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder dramatisk värdering med ordet ras, medan brödtexten bygger slutsats på ett enskilt tapp på 17 procent och kopplar det till bojkott efter Trumps tullar. Möjlig orsak presenteras utan alternativa förklaringar.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ras och drabbats förstärker negativ ton mot USA-varor. Fokus på bojkotta och gräsrotsinitiativ signalerar moralisk dimension snarare än neutral marknadsrapport.

⚖️ Källbalans

Endast Systembolagets kategorichef citeras. Avsaknad av röster från importörer, amerikanska producenter, handelsekonomer eller konsumenter. Inga oberoende data eller motperspektiv presenteras.

🔎 Utelämnanden

Saknar jämförelser med andra länder eller kategorier, tidsperiodens längd och regionala skillnader. Andra möjliga förklaringar som valutaeffekter, prisförändringar, utbudsproblem och trendförskjutningar i smak nämns inte. Inga konkreta exempel på bojkottinitiativ eller deras omfattning.

✅ Slutsats

Artikeln betonar bojkottreaktioner mot Trumps tullar och använder negativt laddade ord om USA-varor, utan att ge plats åt motröster eller alternativa orsaker. Den teknokratiska Systembolaget-källan ger viss neutralitet, men ramarna och urvalet lutar svagt åt vänster genom att lyfta aktivism och politisk respons som huvudsaklig förklaring.

48% Vänster · 40% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar kraftigt nedgång ("ras") och fokuserar på USA, vilket ger dramatisk och negativ inramning mot amerikanska produkter.

💬 Språkvinkling

Ord som "ras" och "drabbats" laddar negativt, och kopplingen till Trumps tullar förstärker kritiskt tonläge mot USA.

⚖️ Källbalans

Endast Systembolagets kategorichef citeras; varken amerikanska producenter, importörer eller handelsexperter får utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar siffror om total försäljningstrend, jämförelse med andra ursprungsländer och kommentarer från amerikanska aktörer eller handelsexperter.

✅ Slutsats

Den negativa inramningen av USA-varor och länken till Trumps tullpolitik speglar kritik mot högernationalistisk handelspolitik och betonar folklig bojkott. Frånvaro av röster från amerikanska eller marknadsliberala perspektiv förstärker en lätt vänstervridning, även om inslaget huvudsakligen är faktabaserat.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ett kraftigt försäljningstapp för USA-varor, vilket kan förstärka bilden av en bred opinion mot amerikanska produkter.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men ordval som "ras" och "tapp" ger en dramatisk känsla av utvecklingen.

⚖️ Källbalans

Endast Systembolagets representant citeras, ingen amerikansk företrädare eller kritisk röst mot bojkotten får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella ekonomiska konsekvenser för svenska företag eller alternativa förklaringar till försäljningstappet.

✅ Slutsats

Artikeln har en saklig ton och presenterar främst fakta från Systembolaget, men saknar bredare perspektiv. Fokus på bojkotter och tullar kan tolkas som en viss vänsterlutning, men avsaknaden av tydlig kritik eller politisk vinkling gör att den huvudsakligen hamnar i mitten. Bristen på röster från andra sidor bidrar till en centerdominans.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter hur USA:s protektionism leder till svenska konsumentreaktioner och ett möjligt omval av sortimentet. Det förstärker Socialdemokraternas kritik mot Trumps tullpolitik och bekräftar deras linje om behovet av rättvisa handelsregler där EU står upp för sig själv. Inslaget om gräsrotsbojkott speglar folklig solidaritet snarare än marknadsintressen, vilket harmonierar med partiets världsbild.

Sverigedemokraterna

SD förespråkar skydd av svenska intressen och är mer skeptiska till global frihandel när den missgynnar Sverige. Artikeln signalerar en folklig motreaktion mot USA:s tullar och antyder att svenska konsumenter värnar det egna landets ställning. Perspektivet stödjer SD:s narrativ om nationellt självförsvar i handelspolitiken.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till USA:s ekonomiska dominans och ser gärna folkliga motreaktioner mot marknadskonservatism. Artikeln skildrar en gräsrotsbojkott mot amerikanska varor som svar på Trumps tullpolitik, något som ligger nära V:s anti-imperialistiska retorik. Tonen förstärker partiets syn på att konsumentmakt kan användas mot orättvisa handelsvillkor.

Miljöpartiet

Miljöpartiet ser gärna konsumentbojkott som verktyg mot politiska beslut som strider mot solidaritet och hållbarhet. Artikeln visar en gräsrotsreaktion mot Trumps tullar och antyder att inköpsmönster kan förändra marknaden, vilket stämmer med MP:s idé om medveten konsumtion. Att alternativa ursprung kan väljas ligger i linje med deras syn på globala maktstrukturer.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna vill öka handel och motverka både tullar och bojkottmentalitet. Artikeln beskriver en kraftig nedgång för amerikanska produkter utan att problematisera effekterna på frihandel och konsumentval, vilket går emot M:s budskap om öppna marknader. Trumpkritiken är väntad, men fokus på bojkott snarare än liberaliserad handel ligger i konflikt med partiets frihandelsprofil.

Centerpartiet

Centerpartiet är starkt frihandelsvänligt och motsätter sig både tullar och konsumtionsbojkott. Artikeln framställer minskad försäljning av USA-varor som begriplig utan att lyfta fördelarna med öppen handel eller riskerna för svenska exportörer. Därmed undergrävs Centerpartiets kärnbudskap om fri konkurrens och internationell marknad.

Liberalerna

Liberalerna driver en uttalad frihandelslinje och varnar för protektionism. Artikeln beskriver hur svenska konsumenter överger amerikanska varor efter Trumps tullbesked utan att problematisera konsekvenserna för frihandel, något som går på tvärs mot L:s argument om öppen ekonomi. Bristen på tydlig kritik mot bojkottlogiken gör perspektivet ofördelaktigt vis-à-vis Liberalernas position.

Neutral för

Kristdemokraterna

KD värnar handel men har ingen stark profil i tullfrågor och brukar betona värdegemenskap med USA. Artikeln rapporterar sakligt om försäljningstapp och nämner Trumps tullar utan moraliserande kring värderingar eller tro. Resultatet påverkar inte tydligt KD:s centrala frågor som familj, vård eller etik, varför helhetsintrycket blir neutralt.