slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

SD vill folkomrösta om lag

Publicerad: 14 oktober 2025, 11:55 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sverigedemokraterna vill ha en folkomröstning om förslaget om grundlagsändringar som föreslås kräva två tredjedels majoritet i riksdagen istället för enkel majoritet. SD är kritiska till att detta skulle ge Socialdemokraterna vetorätt över grundlagsändringar. Förslaget har redan fått stöd i riksdagen men kräver ytterligare ett beslut efter valet för att träda i kraft.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att SD vill folkomrösta om lag utan att klargöra att det gäller grundlagsändringar, vilket kan förringa sakens tyngd. Brödtexten preciserar, men vinkeln utgår främst från SD:s initiativ och kritik.

💬 Språkvinkling

Tonen är övervägande saklig. Begreppet vetorätt återges som SD:s tolkning utan förklaring eller motvikt, vilket ger ett starkt inslag.

⚖️ Källbalans

Endast SD:s perspektiv och påståenden återges. Regeringen, Socialdemokraterna, grundlagskommittén och konstitutionsexperter saknas, vilket ger ensidighet.

🔎 Utelämnanden

Saknas: motiv för förslaget (stabilitet, rättssäkerhet), hur övriga partier röstade och remissinstansernas syn. Inget om hur en folkomröstning skulle gå till eller dess rättsverkan, samt internationell jämförelse.

✅ Slutsats

Artikeln är kort och språkligt neutral men återger främst SD:s framing utan andra röster, vilket ger viss slagsida mot SD. Avsaknad av kontext och motargument gör den källmässigt ensidig. Helhetsintrycket är ändå notisartat och teknokratiskt, vilket placerar den nära mitten.

15% Vänster · 55% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken saknar kontext om grundlagsförslaget och lyfter endast SD:s initiativ, vilket placerar partiet i centrum och kan styra läsarens fokus mot deras agenda.

💬 Språkvinkling

Språket är mestadels neutralt; termer som "särskilt kritiska" och "vetorätt" förstärker SD-perspektivet utan stark värdeladdning eller emotionella ord.

⚖️ Källbalans

Endast SD får komma till tals; regering, S, andra riksdagspartier och juridiska experter lyser med sin frånvaro, vilket ger obalanserad källbild.

🔎 Utelämnanden

Syftet bakom skärpta regler, historik, internationell praxis och motargument från övriga aktörer saknas, liksom bred parlamentarisk reaktion.

✅ Slutsats

Inslaget återger enbart SD:s uppfattning, vilket ger viss högertyngd, men presentationen är faktabetonad och utan laddat språk. Avsaknaden av fler perspektiv skapar obalans, men den neutrala tonen placerar helheten närmast ett mittenläge med svag dragning åt höger.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på SD:s krav på folkomröstning, vilket ger partiets perspektiv en framträdande plats. Inramningen är neutral och informativ utan tydlig värdering.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord eller värderande adjektiv. Citat återges återhållsamt och utan överdrifter.

⚖️ Källbalans

Endast SD:s kritik och perspektiv lyfts fram. Andra partiers eller experters syn på förslaget saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte varför grundlagsändringen föreslås, vilka argument som finns för eller emot, eller hur andra partier ställer sig till både förslaget och SD:s krav.

✅ Slutsats

Artikeln är neutral i språk och rubrik men ger främst SD:s syn på saken utan att väga in andra perspektiv eller djupare kontext. Detta ger ett teknokratiskt och återhållsamt intryck, typiskt för en centristisk, status quo-orienterad rapportering där politiska dimensioner tonas ned.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln bygger helt på SD:s perspektiv, återger deras kritik och krav på folkomröstning utan ifrågasättande eller alternativ syn. Det framställer partiet som demokratisk vakthund som försvarar folkets inflytande mot etablissemanget. Frånvaron av motargument ger SD ett positivt ljus.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln återger SD:s påstående att Socialdemokraterna skulle få veto över framtida grundlagsförändringar utan att ge S någon replik eller kontext om varför regeringen vill skärpa reglerna. Därmed framställs S som maktfullkomligt och potentiellt odemokratiskt. Bristen på motröster eller förklaringar gör vinklingen negativ för Socialdemokraterna.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna nämns inte och deras linje i grundlagsfrågan förklaras inte. Texten fokuserar enbart på SD:s kritik och S som möjlig vinnare. Därmed varken stärks eller försvagas bilden av Moderaterna.

Centerpartiet

Centerpartiet omnämns inte och ingen av de värden partiet profilerar – decentralisering, liberala reformer eller grön politik – berörs. Artikeln påverkar därför inte bilden av Centerpartiet vare sig positivt eller negativt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet figurerar inte i texten och dess syn på demokratiska processer eller maktkritik diskuteras inte. Frånvaron av värdeladdade begrepp som rör klass, välfärd eller kapitalism gör framställningen i praktiken neutral för partiet.

Kristdemokraterna

Kristdemokraternas profilfrågor som familj, vård och värdegrund nämns inte. Den konstitutionella teknikaliteten berör inte partiets kärnretorik, och artikeln ger därmed inget som direkt gynnar eller missgynnar KD.

Liberalerna

Artikeln tar inte upp Liberalernas profilområden som skola, integration eller EU-frågor. Ingen kritik eller beröm riktas mot partiet, vilket gör framställningen neutral ur Liberalernas perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiets kärnfrågor om klimat, miljö och humanitär politik finns inte med i texten. Innehållet rör en teknisk grundlagsfråga där MP varken framhävs eller ifrågasätts, vilket ger ett neutralt utfall för partiet.