slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Stegrud föreslås petas från SD-styrelsen

Publicerad: 7 november 2025, 08:28 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Valberedningen föreslår att riksdagsledamoten Jessica Stegrud (SD) ska petas från partiets styrelse och ersättas av Dennis Dioukarev. Förslaget kommer efter att Stegrud fått kritik för ett inlägg på sociala medier om kulturminister Parisa Liljestrand och Lawen Radar.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att Stegrud ska "petas" ur SD:s styrelse och artikeln kopplar händelsen till tidigare kritik mot ett X-inlägg. Fokus ligger på intern SD-konflikt och kontrovers, utan synlig motbild från partiet.

💬 Språkvinkling

Orden "petas" och "hård kritik" ger en negativ valör. Citatet med etnicitetsmarkörer återges utan mildrande kontext eller förklaring.

⚖️ Källbalans

Texten bygger på Göteborgs-Postens uppgifter. Inga kommentarer från SD:s valberedning, partiledning, Stegrud eller Dioukarev. Även de nämnda M/S-politikerna och oberoende bedömare saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknas: valberedningens motivering, tidplan och process för beslutet, samt om kritiken faktiskt är huvudskälet. Ingen reaktion eller försvar från Stegrud eller SD. Ingen bakgrund om hur styrelseval brukar gå till, och Lawen Redars roll förtydligas inte.

✅ Slutsats

Notisen återger främst faktauppgifter och hänvisar till en extern källa utan analys eller värderingar, vilket lutar mot center/neutral rapportering. Viss vänsterlutning finns genom negativa ordval och att endast en SD-kritisk kontext presenteras utan svar från berörda. Sammantaget är tonen återhållen och saklig.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar maktförlust med ordet "petas" och kopplar det direkt till ett kritiserat inlägg om etnicitet, vilket sätter en negativ ram kring SD utan andra vinklar.

💬 Språkvinkling

Orden "hård kritik" och "petas" laddar texten negativt; fokus på att Stegruds formulering rör etnicitet förstärker moralisk udd mot henne och partiet.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till Göteborgs-Posten och återger Stegruds tweet men saknar citat från Stegrud, SD-ledningen eller andra röster som försvarar eller nyanserar beslutet.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om valberedningens motivering, Stegruds egen kommentar eller tidigare liknande fall inom andra partier; sammanhang kring intern maktkamp lämnas ute.

✅ Slutsats

Fokus ligger på etnicitetskritiken och en negativ beskrivning av SD utan motröster, vilket harmonierar med en vänsterinramning som betonar rasism och hierarkikritik. Samtidigt är texten kort och faktabaserad, vilket gör mittenandelen hög, men den totala vinkeln lutar ändå tydligt åt vänster.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på att Stegrud föreslås petas från SD-styrelsen utan värdeladdning eller antydan om orsak, vilket ger en saklig inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt, med saklig rapportering och utan laddade uttryck. Citatet återges ordagrant utan tolkande kommentarer.

⚖️ Källbalans

Endast Göteborgs-Posten och Stegruds eget citat nämns; inga röster från SD:s ledning, Stegrud själv eller andra partier inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från Stegrud, SD:s ledning eller valberedningen om bakgrunden till beslutet. Ingen analys av konsekvenser eller reaktioner från andra partier ges.

✅ Slutsats

Artikeln är främst saklig och undviker värderande språk, men ger begränsad kontext och få röster. Fokus ligger på processen snarare än politiska implikationer, vilket är typiskt för en teknokratisk, centerinriktad rapportering. Ingen tydlig vinkling mot vare sig vänster eller höger framträder.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framställer SD-ledamoten Stegruds inlägg som kontroversiellt och beskriver att hon därför riskerar petning. Det sätter fokus på rasistiskt färgade uttalanden och bekräftar bilden av SD som ett parti med återkommande problem på området, något S ofta lyfter fram. Inga kritiska vinklar riktas mot Socialdemokraterna eller dess företrädare. Sammantaget stöder texten S-narrativet om behovet av att markera mot främlingsfientlighet.

Moderaterna

Moderaternas kulturminister nämns som mål för Stegruds kritiserade kommentar, men artikeln återger endast ministerns roll som utsatt och inte som ifrågasatt. Genom att belysa SD-kritik mot en M-minister som orimlig bidrar texten till att försvara M:s legitimitet och avståndstagande från etnisk kategorisering. Inga negativa vinklar riktas mot Moderaternas politik. Därför ligger framställningen i linje med M:s värdering om ett anständigt offentligt samtal.

Centerpartiet

Centerpartiet profilerar sig som liberalt och antirasistiskt. Artikeln synliggör en SD-företrädare som ifrågasatts för ett etnicitetsfokuserat uttalande och visar på interna konsekvenser. Detta stämmer med C:s återkommande kritik mot nationalism och exkludering. Att inga centerpartister nämns innebär neutral ton mot C, men helhetsbilden stärker deras argumentation mot SD:s retorik.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet betonar antirasism och kritik mot nationalism. Genom att rapportera om en SD-politiker som riskerar petning efter ett etniskt laddat uttalande ger artikeln indirekt belägg för V:s påstående att SD bär främlingsfientliga drag. Ingen kritik riktas mot V eller dess ståndpunkter. Därmed gynnar framställningen implicit Vänsterpartiets narrativ.

Liberalerna

Liberalerna driver hård linje mot etnisk splittring och vill bryta parallellsamhällen. Artikeln belyser en SD-företrädare som straffas för ett uppmärksammat uttalande om härkomst, vilket stärker L:s argument att SD har problem med oacceptabel retorik. Ingen negativ vinkling riktas mot Liberalernas politik, vilket gör framställningen sammantaget gynnsam för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiets antirasistiska och inkluderande profil förstärks indirekt när artikeln visar hur en SD-politiker hamnar i blåsväder efter ett uttalande om debattörers etnicitet. Texten illustrerar problemet med exkluderande retorik som MP ofta kritiserar. Eftersom MP inte nämns direkt och ingen kritik riktas mot deras hållning blir effekten positiv men lågmäld.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Hela artikeln fokuserar på hur en SD-ledamot riskerar att petas efter ett uppmärksammat inlägg som kritiserats som etniskt exkluderande. Texten återger kritiken utan att ge SD försvar eller kontext och lyfter fram intern sanktion som följd av skandalen. Detta ger partiet en negativ framtoning och förstärker bilden av återkommande kontroverser kring kultur och invandring. Sammantaget är bevakningen klart ogynnsam för SD.

Neutral för

Kristdemokraterna

KD nämns inte i texten och artikelns fokus – en intern SD-konflikt kring ett kontroversiellt uttalande – berör inte KD:s profilfrågor om vård, familj och kristna värderingar. Även om KD ogillar rasism ger artikeln varken stöd eller kritik som särskilt kopplas till partiets linje. Resultatet blir en huvudsakligen neutral effekt för KD.