slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Stress bakom tusentals sjukskrivna

Publicerad: 13 januari 2026, 10:19 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Enligt Försäkringskassans rapport ligger sjukskrivningar för psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterad, på historiskt höga nivåer med 92 100 sjukskrivna i september 2025, en ökning med 11 procent sedan 2019. 70 procent av dessa sjukfall gäller kvinnor, och stressrelaterad ohälsa är vanligast bland dem. Sjukfrånvaron är högst i kvinnodominerade kontaktyrken inom omsorg, vård och skola.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar sjukskrivningar till stress och lyfter omfattningen. Texten betonar historiskt höga nivåer och att kvinnor i kontaktyrken drabbas mest. Vinkeln är strukturell och arbetsmiljöinriktad snarare än individfokuserad, utan rubrik–brödtext-mismatch.

💬 Språkvinkling

Sakligt, återhållsamt språk med neutrala siffror. Orden historiskt höga nivåer förstärker allvaret men är deskriptiva snarare än emotiva.

⚖️ Källbalans

Endast Försäkringskassans rapport används som källa. Avsaknad av arbetsgivar-, fackliga, forskar- eller drabbade röster begränsar perspektiven. Ingen kommentar från ansvariga politiker eller vårdgivare om orsaker eller åtgärder.

🔎 Utelämnanden

Saknar förklaringar till ökningen (arbetsbelastning, pandemi, bemanning) och vilka åtgärder som prövas. Ingen regional eller åldersmässig fördelning, internationell jämförelse eller utveckling efter 2025. Oklart hur diagnoser definieras och om regeländringar påverkat siffrorna.

✅ Slutsats

Den statistiska, myndighetsbaserade framställningen utan politiska slutsatser ger ett tydligt center- och teknokratiskt tonläge. Samtidigt lyfts ojämlik påverkan i kvinnodominerade yrken och arbetsmiljö som problem, vilket ger ett svagt vänsterinslag. Frånvaron av individ- eller marknadsperspektiv gör högerlutningen låg.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen ramar in saken som ett växande samhällsproblem kopplat till stress och kvinnodominerade yrken, vilket styr blicken mot strukturell ojämlikhet snarare än individuella faktorer.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "historiskt höga nivåer" och "ökning med 11 procent" förstärker alarmtonen, men ordvalet är i övrigt myndighetsneutralt.

⚖️ Källbalans

Försäkringskassan är enda källa; inga citat från arbetsgivare, fack, forskare eller drabbade, vilket ger en enkelriktad myndighetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte bakomliggande arbetsmiljöfaktorer, politiska beslut, möjliga åtgärder eller jämförelser med mansdominerade branscher, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Genom att framhäva strukturell ojämlikhet (kvinnor i omsorgsyrken) och enbart använda en statlig källa signalerar texten att problemet kräver samhälleliga eller statligt styrda lösningar. Avsaknad av marknads- eller individfokus ger en svag men tydlig vänsterdominans, även om tonen förblir relativt saklig.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på stress som orsak till sjukskrivningar, vilket framhäver ett strukturellt problem snarare än individuellt ansvar. Ingen motsägelse mellan rubrik och brödtext.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan starkt värdeladdade ord. Fakta presenteras utan emotionella uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast Försäkringskassans rapport används som källa. Inga röster från arbetsgivare, fack, drabbade individer eller andra experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga orsaker till stress, arbetsgivares ansvar, eller eventuella åtgärder. Ingen diskussion om individuella strategier eller samhälleliga lösningar.

✅ Slutsats

Artikeln har en övervägande neutral och faktabaserad framställning, men genom att lyfta strukturella problem och använda en myndighetsrapport finns en viss lutning åt vänster. Frånvaron av politiska förslag eller individuella perspektiv ger dock en tydlig centerprägel med svag vänsterinslag.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar hög sjukfrånvaro bland kvinnor i offentlig omsorg, vård och skola – kärnområden i S retorik om att välfärdssektorn är pressad och behöver mer resurser. Den knyter psykisk ohälsa till arbetsmiljö och könsojämlikhet, vilket stöder partiets feministiska profil och krav på bättre arbetsvillkor. Ingen kritik riktas mot offentlig drift, så S-linjen utmanas inte.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lyfter stress och ohälsa som resultat av underfinansierad välfärd och könsuppdelad arbetsmarknad. Artikeln understryker just detta mönster med rekordhög psykisk sjukfrånvaro bland kvinnor i offentlig sektor. Avsaknaden av marknadsperspektiv eller individualisering stärker V:s systemkritiska tolkning.

Kristdemokraterna

KD profilerar sig på vård- och omsorgsfrågor och hävdar att personalen är hårt belastad. Artikeln visar på växande psykisk ohälsa i just dessa sektorer och legitimerar deras krav på nationellt ansvar och kortare vårdköer. Ingen kritik riktas mot förslagen om stärkta vårdresurser, vilket gör bevakningen gynnsam.

Miljöpartiet

MP kopplar jämlikhet, arbetsmiljö och kvinnors hälsa till ett hållbart samhälle. Rapportens fokus på stressrelaterad ohälsa hos kvinnor i kontaktyrken stöder deras argument om behovet av social hållbarhet och omsorgs­investeringar. Avsaknaden av klimatvinkel gör inte texten negativ, utan ger snarare ett underlag som MP kan använda.

Neutral för

Moderaterna

Rapporteringen är strikt beskrivande och pekar varken ut bristande arbetslinje eller systemfel som kräver marknadslösningar. M kan använda siffrorna för att tala om effektivitet och arbetsmiljö, men artikeln ger inga vinklar om ansvar, reform eller skattesänkningar. Därmed varken stödjer eller angriper den Moderaternas grundberättelse.

Sverigedemokraterna

Texten nämner varken invandring, kultur eller prioritering av resurser till "svenska" grupper. Den beskriver problem i kvinnodominerade yrken men utan nationalistisk eller värderingskonservativ vinkling. Därför står den i princip utanför SD:s centrala konfliktlinjer.

Centerpartiet

C driver frågor om arbetsmiljö, jämställdhet och företagande, men artikeln ger inga utspel om decentralisering, skatteväxling eller landsbygd. Den faktabaserade tonen kan användas av alla partier och innehållet korsar inte direkt Centerpartiets profilfrågor. Effekten blir varken stödjande eller ifrågasättande.

Liberalerna

Liberalerna fokuserar främst på skola, integration och arbetslinje. Artikeln nämner hög sjukfrånvaro i skolan men utvecklar inte orsaker kopplade till utbildningspolitik eller kunskapsresultat. Bristen på värderingsdiskussion eller förslag gör texten neutral vis-à-vis L:s agenda.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935