slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

SVT ändrar sig efter Mellokritiken

Publicerad: 1 februari 2026, 20:03 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT har beslutat att ändra upplägget för Melodifestivalens sändningar efter kritik från tittarna. Tidigare visades finalkvalet enbart på SVT Play, men från och med nästa deltävling kommer hela programmet att sändas även på SVT1. Beslutet togs efter att tittarna uttryckt missnöje med att behöva byta plattform för att se hela tävlingen.

📰 Rubrikvinkling

Neutral rubrik som framhäver att SVT ändrar sig efter kritik och att tittarnas reaktioner står i centrum. Vinkeln är serviceinriktad och opolitisk. Rubrik och innehåll överensstämmer.

💬 Språkvinkling

Sakligt tonläge med få värdeladdade ord; formuleringen "stor kritik" förstärker missnöjet. Citat från SVT:s projektledare dominerar.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s projektledare citeras; tittare eller kritiker hörs inte. Avsaknad av externa perspektiv eller data om kritikens omfattning.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund till varför finalkvalet lades i SVT Play eller vilka mål det skulle uppfylla. Inga siffror på klagomål eller tittarsiffror, och ingen hänvisning till public service-krav på tillgänglighet. Inga röster från kritiker eller tittare.

✅ Slutsats

Artikeln är avgränsad till ett praktiskt programbeslut och använder främst SVT:s egen röst, vilket ger ett teknokratiskt, institutionellt fokus. Den undviker politiska konflikter och ideologiska resonemang och balanserar inte med externa röster. Därför dominerar en centerlutning snarare än tydligt vänster- eller högerperspektiv.

8% Vänster · 84% Center · 8% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer SVT som lyhörd efter kritik, vilket ramar in beslutet som kundorienterat snarare än problematiskt; neutral värdering utan tydlig politisk laddning.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt; få laddade ord som "stor kritik" och "negativt" signalerar missnöje men utan stark ideologisk färg.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-representanten citeras; tittare, kritiker eller oberoende experter saknas vilket gör perspektivet ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redogör inte för omfattningen på kritiken, vilka argument som framfördes eller hur beslutet relaterar till SVT:s public-service-uppdrag.

✅ Slutsats

Ämnet är opolitiskt, men den teknokratiska ansatsen och fokus på institutionellt beslutsfattande utan ideologisk vinkling placerar texten i mitten. Bristen på externa röster och konfliktbeskrivning ger ett vardagligt, myndighetslikt centrumfokus snarare än vänster- eller högerperspektiv.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att SVT ändrar sig efter kritik, vilket ger intryck av lyhördhet men undviker att problematisera beslutet eller kritiken djupare.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan värdeladdade ord eller starka känslouttryck. Citatet från SVT är sakligt.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen projektledare får uttala sig; tittarnas kritik återges generellt utan konkreta röster eller externa perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka tittargrupper som kritiserat upplägget eller om det finns andra synpunkter, exempelvis från artister eller branschfolk.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig centerlutning genom att presentera SVT:s beslut och respons på kritik utan att ta ställning eller problematisera. Fokus ligger på tekniska och praktiska förändringar snarare än värderingsfrågor eller ideologiska konflikter, vilket är typiskt för en teknokratisk och neutral rapportering.

0% Vänster · 95% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter kritik mot att SVT endast sände finalkvalet digitalt och berömmer beslutet att åter­gå till linjär tv. Detta ligger nära Socialdemokraternas idé om ett starkt, samhälls­bärande public service som ska vara tillgängligt för alla medborgare, oavsett tekniska förutsättningar. Tonen antyder att SVT bör ta större hänsyn till bred publik, en linje som harmonierar med partiets jämlikhets- och folkhemsideal.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet värnar ett offentligt finansierat och allmänt tillgängligt public service. Artikeln lyfter publik kritik mot en smalare, digital exklusivitet och beskriver hur SVT backar för att nå alla tittare. Detta stöder V:s argument om att kommersiella eller tekniska beslut inte får inskränka jämlik tillgång till kultur och nyheter, vilket gör vinkeln gynnsam.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar digitalisering och moderna distributionsformer. Artikeln framställer övergången till SVT Play som ett misstag och presenterar linjär tv som lösningen, vilket implicit kritiserar ett digital-first-tänk. Detta undergräver den moderata idéen om teknikdriven utveckling och smidiga nätbaserade tjänster, vilket gör framställningen ogynnsam ur partiets perspektiv.

Liberalerna

Liberalerna driver digital modernisering och tillgänglighet via nätet. Artikeln beskriver skiftet till SVT Play som något negativt och hyllar återgången till linjär tv, vilket signalerar skepsis mot digital först-strategier. Denna framställning går på tvärs mot Liberalernas teknik-optimistiska och digitalt orienterade profil.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD:s huvudkritik mot public service handlar om politisk slagsida och omfattning, inte distributionsplattformar. Artikeln diskuterar enbart var sändningen visas och nämner ingen värderingsfråga eller innehållskritik. Därmed vare sig stärker eller försvagar den SD:s linje och förblir i praktiken neutral.

Centerpartiet

Centerpartiet vill både främja digitalisering och säkerställa likvärdig tillgång i hela landet. Artikeln tar ställning för bredare tv-tillgänglighet men problematiserar inte digitalisering i sig. Den går därför varken emot eller tydligt med Centerpartiets kombinerade teknik- och landsbygdsperspektiv och upplevs som neutral.

Kristdemokraterna

KD har ingen tydlig konfliktlinje kring public service-plattformar; fokus ligger mer på innehållsvärderingar och familjepolitik. Artikeln behandlar teknisk distribution utan etiska eller familjerelaterade vinklar, vilket gör dess påverkan på KD:s profil marginell och därmed neutral.

Miljöpartiet

Miljöpartiets kärnfrågor är klimat, social rättvisa och demokratiskt deltagande; public service-plattformar är sekundära. Artikeln innehåller inga miljö- eller rättviseperspektiv och behandlar bara sändningsformat. Därför är relationen till partiets ståndpunkter i stort sett neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935