USA: Presidentens makt utökas i HD-dom

Publicerad: 28 juni 2025, 09:46 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Högsta domstolen i USA har beslutat att begränsa federala domstolars möjligheter att blockera presidentens beslut i väntan på laglighetsgranskning. Domen, som röstades igenom med sex röster mot tre, handlar tekniskt sett om medborgarskap vid födseln men förväntas bli prejudicerande. Sonya Sotomayor var en av de tre domare som röstade emot beslutet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att presidentens makt utökas, vilket kan uppfattas som laddat och potentiellt negativt, utan att direkt ange att det rör sig om ett domstolsbeslut.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men citatet från Sotomayor är starkt kritiskt och får stort utrymme. Trumps kommentar återges kortfattat och utan värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både Trump och domare Sotomayor, men ger mer utrymme åt den kritiska rösten. Ingen expert eller neutral analys inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring ges till domstolens majoritetsmotivering eller potentiella argument för beslutet. Konsekvenser för maktdelning eller historisk kontext saknas.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter främst kritik mot beslutet och ger mest utrymme åt en progressiv domares negativa syn, medan stödjande argument eller neutral analys saknas. Detta ger en svag vänsterlutning enligt svenska ideologiska referensramar, även om viss balans finns genom att Trumps kommentar återges.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en maktökning för presidenten utan värdeord, men texten betonar att HD domen ”begränsar” domstolar, vilket ramar in beslutet som ett inskränkande av kontroll.

💬 Språkvinkling

Starka citat som ”gigantisk seger” och ”öppen inbjudan … att kringgå konstitutionen” ger dramatisk ton och förstärker kritik mot beslutet.

⚖️ Källbalans

Endast Trump och den liberala domaren Sotomayor citeras; ingen majoritetsdomare eller konservativ jurist förklarar varför de röstade för beslutet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund om rättsfallets sakfråga, argument från majoritetsopinionen samt expertröster som kunde sätta beslutet i konstitutionell kontext.

✅ Slutsats

Texten ger störst utrymme åt kritiken mot domen och citerar ingen förespråkare för majoritetsbeslutet, vilket lutar presentationen åt ett mer negativt – därmed vänsterorienterat – perspektiv på ökad presidentmakt. Språket förstärker denna vinkling med alarmistiska citat, medan konservativa argument saknas.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver domen som en riskabel maktutvidgning för presidenten och lyfter domare Sotomayors varning om att konstitutionen kan kringgås. Trumps triumf nämns endast genom ett citat utan positiv värdering. Fokus på maktdelning och rättssäkerhet harmonierar med Socialdemokraternas betoning på starka institutioner framför obegränsad exekutiv makt. Därmed gynnar framställningen partiets perspektiv.

Centerpartiet

Centerpartiet betonar decentralisering och rättsstat. Artikeln lyfter risken för att presidenten ska kunna kringgå konstitutionen och ger stort utrymme åt minoritetens kritik. Genom att problematisera maktkoncentration stöder texten indirekt Centerpartiets värderingar om starka kontroller på statsmakten. Därför framstår rapporteringen som gynnsam för partiets linje.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet varnar ofta för auktoritär högerpolitik och försvagning av demokratiska institutioner. Artikeln beskriver HD-domen som en farlig maktutvidgning och citerar Sotomayors skarpa kritik. Trumps ord presenteras utan stödjande analys, vilket förstärker en negativ bild av beslutet. Detta bekräftar Vänsterpartiets varningar om högerpopulistisk maktkoncentration och är därmed gynnsamt för partiet.

Liberalerna

Liberalerna sätter rättsstat och maktdelning i centrum. Artikeln beskriver beslutet som ett hot mot konstitutionen och ger brett utrymme åt Sotomayors kritik, medan Trumps position skildras distanserat. Denna problematisering av exekutivt maktmissbruk ligger i linje med Liberalernas försvar av demokratiska institutioner, vilket gör bevakningen gynnsam för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har en tydligt antiauktoritär och progressiv profil. Artikeln framhäver farorna med att stärka presidentens makt och citerar kritiken om konstitutionshot, medan Trumps glädje återges utan medhåll. Den skeptiska tonen mot maktkoncentration och betoningen på rättsstatsprinciper överlappar partiets demokrati- och rättighetsagenda, vilket gör framställningen positiv för Miljöpartiet.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD har återkommande uttryckt sympati för Trump och för stark, nationellt förankrad exekutiv makt. Artikeln framställer beslutet som ett hot mot konstitutionen och låter kritiska röster dominera, medan Trumps seger placeras i distanserande citationstecken. Denna problematiserande vinkling undergräver den maktsyn SD ofta försvarar, vilket gör texten ogynnsam för partiet.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna värnar institutionell balans, men undviker ofta retorisk polemik mot USA:s konservativa domare. Artikeln rapporterar sakligt om beslutet men betonar kritik mot ökad exekutiv makt, något M principiellt delar. Samtidigt saknas ekonomiska eller säkerhetsmässiga aspekter där partiet profilerar sig. Helheten blir därför varken tydligt gynnsam eller skadlig för Moderaterna.

Kristdemokraterna

KD förespråkar både konstitutionell maktdelning och delar av den konservativa värdebas som US-domstolens majoritet representerar. Artikeln belyser risker med ökad presidentmakt men håller en relativt saklig ton. Avsaknad av moral- eller familjefokus gör att texten varken tydligt stöder eller skadar KD:s profil, vilket ger ett neutralt helhetsintryck.