slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Växande elprisgap inom landet

Publicerad: 25 december 2025, 06:41 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under 2025 har gapet mellan elpriserna i södra och norra Sverige ökat, med priser i elområde 4 som är 291 procent högre än i elområde 1. Detta beror främst på väderfaktorer och att tre kärnreaktorer har varit ur drift under delar av året.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ett växande elprisgap mellan norr och söder och ramar in frågan som en regional obalans. Brödtexten följer rubriken med siffror och enkel förklaring. Framing är huvudsakligen deskriptiv utan skuldplacering.

💬 Språkvinkling

Neutral ton med siffror och expertuttalande. Orden "chock-året 2022" och citattecknen kring "bara" 99 procent förstärker dramatiken något.

⚖️ Källbalans

Källor: Nordpool-siffror, SVT Nyheter Skåne och en elmarknadsanalytiker (Christian Holtz). Saknar röster från Svenska kraftnät, regering/opposition, elbolag samt elkunder/industri i berörda elområden.

🔎 Utelämnanden

Ingen fördjupning om överföringsbegränsningar, vind- och vattenläget eller efterfrågeförändringar. Orsakerna till reaktorstoppen preciseras inte. Avsaknad av konsekvensbeskrivningar för hushåll/företag och av planerade åtgärder som nätutbyggnad eller effektreserver.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk: förklarar utvecklingen med väder och driftstopp utan politisk skuldfråga eller lösningsförslag. Det ger en centristisk lutning med viss betoning på regionala skillnader, men utan tydlig preferens för statliga eller marknadsbaserade åtgärder. Avsaknad av politiska röster förstärker det opolitiska, sakliga anslaget.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter regionala prisskillnader utan att skuldbelägga; neutral faktavinkel, ingen politisk eller värdeladdad motivering.

💬 Språkvinkling

Orden "chock-året" och "bara" ger dramatisk kontrast, annars dominerar saklig, teknisk terminologi och neutrala verb.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en enda analytiker och Nordpooldata; inga uttalanden från politiker, företagsrepresentanter, konsumenter eller miljöröster.

🔎 Utelämnanden

Saknar diskussion om elnätskapacitet, flaskhalsintäkter, statliga stöd eller energipolitiska beslut som kan förklara prisgapet ytterligare.

✅ Slutsats

Texten är främst deskriptiv och teknisk, utan tydlig normativ kritik eller försvar av statliga respektive marknadslösningar. Den begränsade källbredden och fokus på siffror ger ett teknokratiskt, mittenorienterat intryck. Därför bedöms inslaget som övervägande centerorienterat.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ökande skillnader mellan norra och södra Sverige, vilket kan rama in frågan som ett rättviseproblem snarare än marknadsdynamik.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan laddade ord eller värderande uttryck. Fokus ligger på fakta och siffror.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar en elmarknadsanalytiker och hänvisar till SVT Nyheter Skåne, men saknar röster från hushåll, företag eller politiker som påverkas av prisgapet.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring politiska beslut, marknadsregleringar eller möjliga lösningar. Ingen diskussion om hur prisgapet påverkar olika samhällsgrupper.

✅ Slutsats

Analysen lutar mot mitten då artikeln presenterar fakta och expertutlåtanden utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Frånvaron av politiska eller ideologiska perspektiv samt fokus på tekniska och marknadsmässiga förklaringar ger ett teknokratiskt och balanserat intryck. Varken vänster- eller högervärderingar framhävs tydligt.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Genom att lyfta fram att kärnkraftverk har varit avstängda samtidigt som elpriserna i södra Sverige stigit, ger artikeln implicit stöd åt Moderaternas krav på ökad kärnkraftskapacitet för lägre och jämnare elpriser. Tonen är saklig och lämnar utrymme för M:s argument om behovet av mer pålitlig elproduktion.

Kristdemokraterna

KD driver linjen om ny kärnkraft och ett robust fossilfritt elsystem. När artikeln kopplar höga priser till avstängda reaktorer stärker det indirekt KD:s argument att tillgänglig kärnkraft är centralt för prisstabilitet och trygghet, vilket ger ett gynnsamt ramverk för partiets politik.

Liberalerna

Liberalerna lyfter ofta kärnkraft som nödvändig för en konkurrenskraftig och klimatsmart ekonomi. Artikeln framhåller att tre reaktorer stått still och att prisgapet ökat, vilket indirekt legitimerar L:s krav på investeringar i kärnkraft och stärker deras energipolitiska narrativ.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Genom att peka på stillastående kärnreaktorer som förklaring till högre priser kan artikeln tolkas som ett underförstått argument för mer eller stabilare kärnkraft—en energikälla Vänsterpartiet motsätter sig. Därmed riskerar texten att undergräva partiets anti-kärnkraftslinje och framstå som ogynnsam för deras klimat- och energipolitik.

Miljöpartiet

Miljöpartiet motsätter sig ny kärnkraft och vill fokusera på förnybart. När artikeln nämner avstängda reaktorer som orsak till högre elpriser riskerar det att skapa intrycket att kärnkraft krävs för prisbalans. Detta går emot MP:s budskap och ger därför en ogynnsam inramning för partiet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver endast pris­skillnader och nämner väder samt stillastående reaktorer utan att dra några politiska slutsatser. Den kopplar inte till frågor om offentlig styrning, jämlikhet eller gröna investeringar som står i centrum för Socialdemokraterna. Därför varken stöder eller ifrågasätter texten partiets linjer.

Sverigedemokraterna

SD förespråkar visserligen mer kärnkraft och nationell energisjälvförsörjning, vilket kan härledas till de nämnda reaktorstoppen. Men artikeln gör ingen värdering av lösningar eller koppling till invandrings-, kultur- eller EU-kritiska perspektiv som är centrala för SD. Därför blir helhetsintrycket neutralt.

Centerpartiet

Texten tar inte ställning för vare sig förnybart eller kärnkraft och diskuterar inte regional decentralisering eller landsbygdsfrågor som C prioriterar. Prisgapet beskrivs faktamässigt utan politisk analys, vilket gör att artikeln varken gynnar eller missgynnar Centerpartiets ekoliberala profil.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935