slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Är en tvåstatslösning möjlig?

Publicerad: 21 september 2025, 16:58 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Frankrike och flera andra länder planerar att erkänna en palestinsk stat vid FN:s generalförsamling i september, med målet att främja en tvåstatslösning utan Hamas inblandning. Idén om en tvåstatslösning har funnits sedan 1947, men förhandlingar har hittills inte lett till en lösning. Nästan 150 länder har redan erkänt Palestina, och fler förväntas göra det snart, vilket Frankrikes president Emmanuel Macron menar är nödvändigt för att isolera Hamas.

📰 Rubrikvinkling

Frågorubrik antyder öppen prövning, men brödtexten fokuserar på länders erkännande av Palestina som väg mot tvåstatslösning och att isolera Hamas, med få alternativa ramar.

💬 Språkvinkling

Språket är mest sakligt. Värdeladdning kommer via citat som "sista chansen" och "fullständigt omöjlig" samt uttryck som "infekterade frågan"; dessa lutar mot att skapa brådska kring erkännande.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av en folkrättsprofessor och Frankrikes president. Israeliska regeringen, palestinska myndigheten, USA:s hållning och oberoende säkerhets- eller israeliska röster saknas. Det begränsar perspektivbredden.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar Israels nuvarande policy mot en palestinsk stat, säkerhets- och gisslanperspektiv samt USA:s avgörande roll. Den berör inte PA:s legitimitetskris, Hamas kontroll i Gaza eller följder av fortsatt bosättningsutbyggnad. Svensk inrikesdebatt och alternativ till erkännande uteblir.

✅ Slutsats

Dominansen är Center då artikeln främst använder historik och folkrättsligt expertutlåtande, med saklig ton och få värdeord. Den undviker tydliga ställningstaganden men ger en teknokratisk bild av processen. Samtidigt finns en lätt vänsterlutning genom att erkännande framställs som väg framåt och citat om "sista chansen" och att isolera Hamas ges utan motsvarande israeliska säkerhetsargument.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en öppen fråga, men texten lutar åt att erkännanden är lösningen och skapar därmed en svagt normativ ram.

💬 Språkvinkling

Språket är mestadels neutralt; uttryck som ”bästa sättet” och ”sista chansen” i citat förstärker en brådskande, lösningsinriktad ton.

⚖️ Källbalans

Endast en svensk folkrättsprofessor och Frankrikes president hörs; israeliska myndigheter, tvåstatskritiker och palestinska oppositionella saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen genomgång av israeliska säkerhetsinvändningar, intern palestinsk splittring eller andra fredsmodeller, vilket ger begränsad kontext.

✅ Slutsats

Betoningen på statliga erkännanden som lösning och bristen på kritiska israeliska eller högerorienterade röster ger ett försiktigt vänsterliberalt perspektiv. Inslaget framhåller internationell intervention för jämlikhet mellan parterna snarare än marknadslösningar eller säkerhetsfokus, vilket traditionellt ligger närmare vänstern. Trots saklig ton placeras helheten därför något till vänster om mitten.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en öppen fråga om tvåstatslösningens möjlighet, vilket ger ett sakligt intryck men ramar in ämnet som om en lösning är nära förestående eller möjlig genom erkännanden.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, men uttryck som "sista chansen" och "infekterade frågan" förstärker dramatik och angelägenhet kring tvåstatslösningen.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst västerländska statschefer och en svensk folkrättsprofessor, men saknar röster från israeliska eller palestinska företrädare utanför västvärlden.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring varför vissa länder motsätter sig erkännande, samt perspektiv från israeliska regeringen och palestinska civilsamhället.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta fram statliga lösningar och att återge historisk bakgrund, men undviker att ta tydlig ställning. Den ger utrymme åt västerländska staters synsätt och folkrättsliga resonemang, vilket placerar den nära mitten men med viss lutning åt vänster genom betoning på statligt erkännande och isolering av Hamas.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhåller Sveriges erkännande 2014 som ett positivt föredöme och skildrar internationellt erkännande som nyckel till en tvåstatslösning. Det ligger i linje med Socialdemokraternas tidigare regeringsbeslut och deras uttalade stöd för en palestinsk stat vid sidan av Israel. Tonen är saklig men optimistisk kring erkännandets effekt, vilket bekräftar partiets linje. Ingen kritik riktas mot beslutet 2014 eller mot Sveriges hållning under S-styre.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har länge krävt erkännande av Palestina och driver en stark pro-palestinsk linje. Artikeln beskriver erkännandena som nödvändiga och legitima steg mot tvåstatslösning och anger att över 150 länder redan gjort det, vilket bekräftar V:s hållning. Fokus ligger på palestinska rättigheter snarare än israeliska säkerhetskrav, vilket harmonierar med partiets perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet stödde aktivt erkännandet 2014 och driver en stark pro-palestinsk utrikeslinje. Artikelns positiva ton kring nya erkännanden och dess betydelse för en tvåstatslösning bekräftar MP:s politik. Att isolera Hamas samtidigt som Palestina erkänns presenteras som möjlig väg, vilket harmonierar med MP:s kombination av humanitet och freds­argument.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna motsatte sig det svenska erkännandet 2014 och vill se en förhandlad lösning innan statligt erkännande. Artikeln presenterar erkännanden nu som ett självklart steg och citerar Macron om att detta är "sista chansen", utan att lyfta invändningar om säkerhet eller förhandlingsväg. Därmed marginaliseras Moderaternas linje och får inget utrymme, vilket gör framställningen negativ för partiet.

Sverigedemokraterna

SD är tydligt pro-Israel och har kritiserat både det svenska erkännandet och idén om en palestinsk stat utan långtgående säkerhetsgarantier för Israel. Artikeln framställer erkännanden som lösningen för att isolera Hamas och nämner inte Israels säkerhetsargument. Den selektiva vinklingen och avsaknaden av kritik mot palestinska myndigheter står i motsats till SD:s retorik, vilket ger en ogynnsam ram för partiet.

Kristdemokraterna

KD är traditionellt pro-Israel och kritiserade erkännandet 2014. Artikeln legitimerar nya erkännanden och lyfter dem som "sista chansen" utan att ta upp risker för Israels säkerhet eller behovet av förhandlingar, vilket KD brukar betona. Därmed uppfattas framställningen som ensidig och motsägande KD:s position.

Liberalerna

Liberalerna vill se en förhandlad tvåstatslösning och var motståndare till det svenska erkännandet. Artikeln framställer erkännanden som främsta vägen framåt och nämner inte argument om att försvåra förhandlingar eller krav på demokratiska reformer. I och med att Liberalernas invändningar utelämnas blir vinklingen tydligt ogynnsam för partiet.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer en tvåstatslösning men var skeptiskt till Sveriges ensidiga erkännande 2014. Artikeln fokuserar på erkännandets fördelar utan att beröra tveksamheter, men betonar också att Hamas ska isoleras och att knäckfrågor kvarstår. Detta ger viss samsyn kring målbilden men inte processen, vilket gör helhetsintrycket varken klart positivt eller negativt för C.