Åtta månader av protester i Serbien: ”Våldet ökar dag för dag”

Publicerad: 19 juli 2025, 13:12 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

I Serbien pågår omfattande studentledda protester mot regeringen, som har varat i över åtta månader och fokuserar på frågor som korruption och vanstyre. Demonstrationerna har mötts med ökande våld från regeringen, medan president Aleksandar Vučić kritiseras för att inskränka fri- och rättigheter. Trots protesterna har Vučić fortfarande stöd från delar av samhället, och EU:s reaktion har varit begränsad, vilket har påverkat dess anseende i Serbien.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ökat våld och gör protesterna till historiskt största, vilket ramar in berättelsen som dramatisk kritik mot regeringen.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "törst efter förändring", "vanstyre", "hårdföra" och "fredliga demonstranter" förstärker en negativ bild av regeringen.

⚖️ Källbalans

Endast människorättsaktivisten Sonja Biserko citeras utförligt; regeringens röst återges mest summariskt och inga obundna experter hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konkreta siffror på skadade, Vucic-sidans motiv eller stödmanifestationer samt bredare geopolitisk bakgrund till EU:s agerande.

✅ Slutsats

Fokus på korruption, polisvåld och aktivisters perspektiv präglar artikeln, medan regeringen mest skildras negativt och utan egen röst. Detta gynnar en vänster-liberal referensram om maktkritik och mänskliga rättigheter snarare än marknads- eller ordningsfokus.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ökande våld och framställer protesterna som ett historiskt och legitimt fenomen. Det ger en känsla av akut kris och understryker demonstranternas uthållighet, vilket kan förstärka en kritisk hållning mot makten.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat, särskilt genom uttryck som "våldet ökar dag för dag" och "törst efter förändring". Regeringens agerande beskrivs som "hårdföra metoder" och "våldsamma arresteringar".

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst människorättsaktivisten Sonja Biserko och demonstranternas perspektiv. Regeringens syn återges kort via Vučićs kritik, men inga oberoende eller regeringsvänliga röster får utrymme.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring regeringens motiv, bredare samhällsstöd för Vučić samt alternativa tolkningar av protesterna. Ingen analys av potentiella negativa konsekvenser av protesterna ges.

✅ Slutsats

Artikeln betonar orättvisor, polisvåld och demonstranternas krav på förändring, vilket ligger nära en vänsterideologisk referensram. Regeringens perspektiv och argument får begränsat utrymme, och fokus ligger på kritik mot makthavare och stöd för civilsamhällets röster. Detta ger en tydlig vänsterdominans i framställningen.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar kamp mot korruption och försvar av mänskliga rättigheter, värden som Socialdemokraterna lyfter i sin solidaritets- och utrikespolitik. Kritiken mot EU handlar om att unionen gör för lite, inte om att EU bör försvagas, vilket stämmer med S linje om ett mer värderingsdrivet EU. Sammantaget stärker texten partiets narrativ.

Vänsterpartiet

Artikeln lyfter folkliga protester mot korruption och auktoritärt styre, vilket ligger nära Vänsterpartiets fokus på folkrörelser och demokrati. Den tydliga besvikelsen över EU:s passivitet passar V:s EU-kritiska linje och krav på en mer progressiv utrikespolitik. Sammantaget harmonierar texten med partiets världsbild och är därmed gynnsam.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se ett värderingsstyrt EU som aktivt försvarar mänskliga rättigheter och stöder civilsamhället. Artikeln kritiserar EU för att inte göra just detta och lyfter civila protester samt auktoritär korruption, vilket överensstämmer med MP:s internationella och demokratiska engagemang. Perspektivet gynnar därmed partiets narrativ.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Texten skildrar en nationalistisk regering i negativ dager och hyllar studenternas kamp för öppenhet, vilket krockar med SD:s nationalkonservativa sympatier. Även om EU kritiseras på ett sätt som SD normalt gillar är huvudpoängen att EU borde ingripa mer – motsatt SD:s krav på mindre EU-inblandning. Sammantaget ogynnsam framställning.

Liberalerna

Liberalerna bygger mycket av sin identitet på ett handlingskraftigt EU som garanterar demokrati. Artikeln porträtterar i stället EU som passivt och svikande mot serbiska demonstranter, vilket undergräver Liberalernas pro-EU berättelse. Även om den delar partiets människorättsengagemang blir helhetsintrycket negativt för partiets kärnlinje.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna vill se ett aktivt EU som försvarar demokrati. Artikeln fördömer auktoritärt styre, vilket harmonierar med M, men framställer EU som passivt och därmed föga effektivt – en dubbelsidig bild som varken tydligt gynnar eller skadar partiets EU-positiva agenda. Effekten blir överlag neutral.

Centerpartiet

Centerpartiet förenar liberal demokratisyn med stark EU-tro. Artikeln delar C:s kritik av korruption men ger en negativ bild av EU:s agerande, vilket skaver mot partiets positiva EU-framtoning. Samtidigt kan det ses som ett krav på starkare union, något C också driver. Resultat: varken tydligt stöd eller motstånd.

Kristdemokraterna

KD försvarar mänskliga rättigheter och skulle dela kritiken mot polisvåld och korruption som artikeln beskriver. Samtidigt är partiet EU-vänligt, och textens negativa fokus på EU:s bristande agerande ger ingen tydlig draghjälp. Helhetsintrycket påverkar därför partiet varken positivt eller negativt i någon större grad.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935