slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

”Bonusprinsen” nekar till våldtäkter – film på övergrepp visades i rätten

Publicerad: 3 februari 2026, 17:17 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Rättegången mot Marius Borg Høiby, son till den norska kronprinsessan, har inletts där han står åtalad för bland annat våldtäkt, misshandel och narkotikabrott. Høiby nekar till våldtäktsanklagelserna men erkänner vissa andra brott som trafikförseelser och narkotikabrott. Under rättegången visades en video som påstås visa ett övergrepp, där målsäganden inte var vid medvetande.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter kändisvinkel med "Bonusprinsen" och ställer nekanden mot "film på övergrepp", vilket kan uppfattas som prejudicerande. Fokus på kunglig koppling riskerar att dra mot sensationsram, men artikeln återger åtalet och rättegångsprocessen.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "övergrepp" och beskrivningen av hans uppsyn som "liten skolpojke" ger emotionell ton. Samtidigt markeras flera påståenden som åklagarens eller enligt åtalet.

⚖️ Källbalans

Åklagaren citeras utförligt och målsägandens berättelse återges via polisens fynd. Försvarets perspektiv begränsas till att han nekar; inga citat från försvarsadvokater. Ingen kommentar från hovet eller oberoende rättsexpert.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar försvarets version av händelseförloppet och eventuella invändningar mot bevisningen. Ingen bakgrund om norsk samtyckeslagstiftning, beviskrav eller möjliga straff. Kontext om varför delar hålls bakom stängda dörrar förklaras knapphändigt.

✅ Slutsats

Tonvikten ligger på rättegångsfakta, formella attributioner och process, vilket pekar mot ett centristiskt, sakligt fokus. Samtidigt ges mer utrymme åt åklagarsidan och målsäganden än åt försvarsperspektivet, samt en kändisram som ökar dramatiken utan tydlig ideologisk riktning. Sammantaget dominerar mitten.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kombinerar ett tabloitt smeknamn med ett allvarligt brott, vilket ger ett sensationellt anslag men balanseras genom att även nämna bevisfilmen – fokus på kändisstatus snarare än rättsprocessens sakfrågor.

💬 Språkvinkling

Ord som ”bonusprinsen”, beskrivningen ”liten skolpojke” och detaljerade brottslistor ger en dramatisk ton som kan väcka sympati respektive avsky; neutraliserande termer om försvarets ståndpunkt är få.

⚖️ Källbalans

Åklagaren och SVT-reportern citeras utförligt; den tilltalades röst återges endast via korta nekanden och inga direkta citat från försvar eller eventuella expertjurister hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte försvarsadvokaternas argument, kungahusets kommentar eller bakgrund om norsk rättsprocess; ingen kontext om våldtäktsstatistik eller tidigare liknande fall ges.

✅ Slutsats

Genom att understryka att även en privilegierad kunglig person ska behandlas lika inför lagen, och genom att fokusera på makt- och hierarkikritik snarare än individens ansvar eller rättsstatens formalia, lutar artikeln något åt vänster. Samtidigt behåller SVT en generell nyhetsneutralitet, vilket gör lutningen svag snarare än stark.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på förnekandet av våldtäktsanklagelserna och nämner att film på övergrepp visats, vilket ger en neutral men något sensationsinriktad inramning. Ingen tydlig vinkling mot någon ideologisk riktning.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen sakligt men innehåller vissa beskrivande och emotionella inslag, särskilt i citatet om att den åtalade såg ut som en "liten skolpojke". Detta kan väcka sympati men är balanserat av faktaredovisning.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar åklagaren, SVT:s egen reporter och återger målsägandens och den åtalades positioner. Försvarets synpunkter återges dock endast genom nekande, inte med egna citat eller argument.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från försvarsadvokater eller närstående till den åtalade. Ingen bredare kontext om rättsprocessen eller eventuella systemfrågor kring kändisskap och rättvisa ges.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen saklig och återger båda sidor, men undviker djupare diskussion om strukturella frågor eller rättssystemets hantering av kända personer. Balansen mellan fakta och återgivna röster ger ett tydligt centerperspektiv, där status quo och rättsprocessen står i fokus utan ideologisk slagsida.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten betonar att även kungligheter ska behandlas likt alla andra inför lagen och lyfter våld mot kvinnor som ett allvarligt samhällsproblem. Det harmonierar med Socialdemokraternas fokus på likhet inför lagen, feministisk politik och skärpta tag mot sexualbrott. Inga formuleringar bagatelliserar övergreppen eller ifrågasätter rättsprocessen, vilket stärker intrycket av stöd för partiets linje.

Moderaterna

Moderaternas hårda linje om rättsstat, straff och brottsoffer får indirekt stöd då artikeln framhåller mängden grova brott och kravet på rättvis behandling. Tonen är saklig men tydlig kring allvarlig kriminalitet, vilket understryker behovet av robust rättsväsende – en kärnfråga för M.

Vänsterpartiet

Genom att skildra sexuellt våld, maktmissbruk och krav på lika behandling av en privilegierad person speglar artikeln Vänsterpartiets kritik av klass- och maktstrukturer samt feministiska fokus. Tonen fördömer patriarkalt våld och ifrågasätter elitprivilegier, vilket ligger nära partiets retorik.

Kristdemokraterna

KD betonar värnandet av kvinnor och barn samt ett starkt rättsväsende. Artikeln lyfter just grova våldsbrott i nära relationer och betonar moralisk skuld och rättvisa, helt i linje med KD:s familje- och trygghetsnarrativ. Ingen kritik riktas mot partiets värdegrund, vilket gör framställningen positiv.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Reportaget stöder lag-och-ordning-narrativet som SD ofta driver, men saknar teman om invandring, kulturkrockar eller svenskhet som vanligtvis dominerar partiets retorik. Fokuset ligger på en norsk kunglig person och ger ingen vinkling som kopplar till SD:s centrala politiska konflikter. Därför blir effekten varken tydligt positiv eller negativ för partiet.

Centerpartiet

Artikeln berör inte Centerpartiets nyckelområden som landsbygd, klimat eller ekonomi. Även om jämställdhet och rättsstatliga principer nämns passar det de flesta partier. Ingen särskild vinkling gynnar eller skadar C:s politik, vilket gör framställningen i huvudsak neutral.

Liberalerna

Texten visar vikten av rättsstat och lika behandling men saknar samband med Liberalernas profilfrågor om skola, integration och EU. Den neutrala rapporteringen ger inga liberala vinklar som stärker eller försvagar partiets agenda, vilket ger en jämn, neutral effekt.

Miljöpartiet

Artikeln fokuserar på sexuellt våld snarare än klimat, miljö eller bred social rättvisa. Även om feministiska värderingar överlappar med MP:s profil, saknas miljö- och hållbarhetsramar som normalt definierar partiets perspektiv. Därmed blir påverkan på partiets ställning neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935