slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Brigitte Macron utsatt för nättrakasserier – rättegång startar i Paris

Publicerad: 27 oktober 2025, 14:19 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Rättegången mot tio personer som anklagas för att ha trakasserat Brigitte Macron med kommentarer om hennes kön och relation till Emmanuel Macron inleds i Paris. Åklagaren hävdar att de spridit illvilliga kommentarer om hennes sexualitet och åldersskillnaden till hennes make. Konspirationsteorier om att Brigitte Macron föddes som man har cirkulerat sedan 2021.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken placerar Brigitte Macron som offer för nättrakasserier och framhäver rättsprocessen. Texten ramar in händelsen genom åklagarens beskrivning av kränkningar och konspirationsteorier, utan att ge motsvarande utrymme åt svar från de åtalade.

💬 Språkvinkling

Ordet 'konspirationsteorier' och formuleringar som 'illvilliga kommentarer' och uppgifter om koppling till pedofili laddar texten. De värdeladdade delarna tillskrivs främst åklagaren, vilket dämpar men inte eliminerar tonal snedvridning.

⚖️ Källbalans

Endast åklagaren återges; inga citat från försvar, de åtalade eller oberoende experter. Brigitte Macrons perspektiv saknas. Noteringen om tidigare fällande domar som senare upphävdes ger viss motvikt, men källbalansen lutar mot åtalet.

🔎 Utelämnanden

Saknar försvarssidan, juridiska detaljer om brottsrubricering och möjliga straff, samt kontext om yttrandefrihet kontra trakasserilagstiftning i Frankrike. Politisk kontext kring vilka miljöer som spridit teorierna och bevisläget för de specifika åtalade nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten genom att förlita sig på institutionella källor (åklagare) och en saklig, rättsprocessfokuserad ram utan politisering. En viss vänsterton anas i betoningen på nättrakasserier kopplade till kön/sexualitet och i att desinformativa påståenden benämns som konspirationsteorier. Frånvaron av försvarsperspektiv eller yttrandefrihetsramar ger dock en teknokratisk, myndighetsnära tyngdpunktsförskjutning snarare än ideologisk vänster/höger.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer Brigitte Macron som offer för nättrakasserier och markerar ett moraliskt fördömande; den motsvarar textens fokus men antyder inte åtalades perspektiv.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”trakasserat”, ”illvilliga kommentarer” och ”konspirationsteorier” framhäver allvaret i hatet; i övrigt hålls en neutral, nyhetsmässig ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger endast åklagarens beskrivning och tidigare domsutslag; inga citat från de åtalade, deras juridiska ombud eller oberoende experter förekommer.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om yttrandefrihetslagstiftning, motiv bakom kampanjen och försvarsadvokaters syn, vilket hade breddat perspektivet på rättegången.

✅ Slutsats

Artikeln betonar skydd mot hat och desinformation, en värdering som lutar svagt vänster-liberalt, men presenterar i huvudsak neutrala fakta utan politisk vinkling. Frånvaro av fördjupning i yttrandefrihetsaspekter och brist på försvarssida ger en lätt skevhet, men helheten framstår som centrerad nyhetsrapportering.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Brigitte Macron som offer för nättrakasserier, vilket ramar in händelsen som ett exempel på personligt lidande snarare än bredare samhällsproblem eller yttrandefrihetsfrågor.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men ordval som "illvilliga kommentarer" och "konspirationsteorier" förstärker allvaret i trakasserierna.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger åklagarens perspektiv och beskriver bakgrunden, men saknar röster från de åtalade eller deras försvar samt oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från de åtalade eller deras advokater inkluderas, och det saknas bredare kontext om yttrandefrihet eller nättrakasserier i Frankrike.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och undviker värderande språk, men lyfter fram offret och åklagarens synvinkel utan att ge de åtalade röst. Fokus ligger på rättsprocessen snarare än politiska dimensioner, vilket ger ett svagt center-vänsterperspektiv men övervägande centristisk balans.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln fokuserar på hur en kvinna trakasseras på nätet och hur rättsväsendet tar itu med könsrelaterat hat. Detta harmonierar med Socialdemokraternas feministiska profil och deras betoning på skydd mot näthat och stark offentlig reglering. Inga delar av texten strider mot partiets linje; snarare illustrerar den deras ståndpunkt att staten ska agera mot hat och konspirationsteorier.

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter jämställdhet, rättsstat och bekämpning av hat på nätet. Artikelns tydliga fördömande av misogyna konspirationsteorier samt fokus på rättslig prövning ligger helt i linje med partiets liberala och rättighetsorienterade världsbild.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver en feministisk och antirasistisk agenda där nät­hat och sexism är strukturella problem som bör beivras. Att artikeln skildrar rättsliga åtgärder mot könsbaserat hat stärker partiets narrativ om behovet av starkare skydd mot patriarkalt förtryck.

Liberalerna

Liberalerna vill bekämpa kvinnohat och extremism på nätet genom skärpta lagar. Artikeln lyfter just dessa problem och visar hur rättsväsendet agerar, vilket förstärker Liberalernas argument om behovet av hårdare tag mot näthat och konspiratorisk desinformation.

Miljöpartiet

Miljöpartiets feministiska och antikonspiratoriska hållning får stöd när artikeln kritiserar könsbaserat hat och falska narrativ. Betoningen på solidaritet med utsatta och behovet av rättsliga åtgärder matchar partiets syn på att bekämpa diskriminering och skydda mänskliga rättigheter.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Texten tar starkt avstånd från nät­hat, sexistiska kommentarer och konspirationer – företeelser som ofta kopplas till den typ av internettroll SD ibland förknippas med av kritiker. Genom att framhäva rättsliga åtgärder mot den sortens retorik sätts ett negativt ljus på miljöer där SD-nära sympatisörer uppträder, vilket gör vinkeln potentiellt ofördelaktig för partiet.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna vill både stärka rättsstaten och försvara yttrandefriheten. Artikeln beskriver rättslig prövning av nättrakasserier utan att problematisera inskränkningar i yttrandefriheten, vilket gör att texten varken särskilt gynnar eller skadar M:s balans mellan hårdare tag och liberal rättstradition.

Kristdemokraterna

KD betonar människovärde och socialt ansvar men har också en konservativ syn på yttrandefrihet. Artikeln fördömer trakasserier – något KD stöder – men saknar familj- eller värderingsvinklar som brukar prägla partiets retorik, vilket ger en i huvudsak neutral påverkan.