slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Då har omvärlden hoppats på fred i Ukraina – och blivit besviken

Publicerad: 25 november 2025, 17:04 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Omvärlden har länge hoppats på fred i Ukraina, men Ryssland har fortsatt sina attacker mot ukrainska städer. Trots flera försök och samtal, inklusive Donald Trumps kritiserade fredsplan, har inga konkreta resultat uppnåtts. Ukraina och europeiska länder har nu enats om ett motförslag, men det återstår att se hur Ryssland kommer att agera.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen ramar in konflikten som att omvärlden hoppas på fred men att Putin "satt sig på tvären", vilket pekar ut en tydlig bov. Fokus ligger på upprepade misslyckanden och antyder att USA-ledda förslag gynnat Ryssland, vilket kan styra läsarens tolkning.

💬 Språkvinkling

Ordval som "satt sig på tvären", "dödliga anfall", "hård kritik" och "oavsett mänskliga kostnader" ger negativ laddning mot Putin och Trump. Tonen är skeptisk mot snabba fredslösningar och betonar moraliska kostnader.

⚖️ Källbalans

FOI-analytikern Johan Norberg och SVT:s egna korrespondent dominerar. Trump citeras kort, men inga ryska, ukrainska eller europeiska beslutsfattare hörs, och inga oberoende amerikanska experter. Perspektivet lutar mot expertanalys snarare än mångsidig partrepresentation.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redogör inte för innehållet i 28‑punktsplanen, motförslaget eller vad "mineralavtalet" innebär. Ryska, ukrainska och europeiska officiella positioner saknas, liksom argument för varför vissa kompromisser kan vara rimliga. Saknar nuläge på fronten och humanitära konsekvenser.

✅ Slutsats

Genom att utmåla Putin som återkommande hinder och framställa Trumps initiativ som pro-ryska, med betoning på "mänskliga kostnader", lutar texten mot vänsterdefinitionens fokus på rättvisa och maktkritik. Samtidigt bygger den tungt på institutionella experter, vilket ger ett center-teknokratiskt drag men med begränsad källpluralism. Sammantaget svag vänsterdominans snarare än renodlad partiskhet.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken målar en känsloladdad bild av återkommande besvikelser och placerar skulden hos Putin; brödtexten följer samma ram och betonar Rysslands ansvar för utebliven fred.

💬 Språkvinkling

Ord som ”dödliga anfall”, ”satt sig på tvären” och ”oavsett mänskliga kostnader” förstärker dramatiken, medan Trumps initiativ beskrivs med negativa värdeord som ”fick snabbt hård kritik”.

⚖️ Källbalans

Endast FOI-analytikern Johan Norberg och SVT-korrespondenten Bengt Norborg kommenterar; ryska, ukrainska eller konservativa amerikanska perspektiv saknas, vilket ger begränsad mångfald.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte Putins motiv, redovisar inga detaljer i Trumps plan eller Ukrainas motförslag och presenterar ingen rysk eller ukrainsk röst, vilket minskar kontexten.

✅ Slutsats

Fokus på mänskligt lidande och kritik mot både Putin och Trumps påstått pro-ryska plan ger en vänsterpräglad ram. Avsaknad av marknadsliberala eller konservativa röster förstärker detta, även om det teknokratiska expertfokuset ger ett visst centerinslag.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på omvärldens besvikelse och Putins ansvar för utebliven fred, vilket ramar in konflikten utifrån västvärldens perspektiv och antyder att Ryssland är huvudhindret för fred.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men vissa formuleringar, som att Ryssland "fortsatt med dödliga anfall" och att Trumps plan "bara gynnar Ryssland", förstärker en negativ bild av Ryssland och Trump.

⚖️ Källbalans

Analysen bygger främst på uttalanden från FOI:s Johan Norberg och SVT:s egen korrespondent. Ryska och ukrainska röster saknas, liksom oberoende internationella experter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte detaljer om Ukrainas eller Europas egna fredsförslag, eller hur civila i Ukraina påverkas. Ryska motiv och perspektiv förklaras inte närmare.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten genom att främst återge västliga och svenska analytikers syn, med viss kritik mot både Ryssland och Trump. Samtidigt undviks djupare analys av strukturell ojämlikhet eller tydligt partiska formuleringar, vilket placerar innehållet nära ett centerperspektiv men med viss vänsterbetoning i språk och urval.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lägger huvudansvaret på Putin och visar skepsis mot Trumps ensidiga fredsplan. Den framhåller i stället europeiskt och ukrainskt inflytande i processen – en multilateralisme som ligger nära Socialdemokraternas Nato-positiva men EU-centrerade och solidaritetsbaserade utrikeslinje. Tonen betonar civila lidanden och behovet av en ”rättvis fred”, vilket harmonierar med partiets feministiska och humanitära anslag.

Moderaterna

Moderaternas linje är hård mot Ryssland och stödjande till Ukraina. Artikeln beskriver Ryssland som aggressor och avfärdar Trumps förslag som Rysslands-gynnande, något som passar M:s krav på tydliga västliga säkerhetsgarantier snarare än eftergifter. Den framlyfter även Europas roll, vilket stämmer med partiets Nato- och EU-orienterade säkerhetspolitik.

Centerpartiet

C:s utrikespolitik är EU-orienterad, pro-Ukraina och skeptisk till ryska eftergifter. Artikeln lyfter just dessa perspektiv: Ryssland anges som aggressor, Trumps förslag avfärdas och europeiska länder framstår som konstruktiva. Detta bekräftar Centerpartiets fokus på ett starkt EU-samarbete för säkerhet och en värdebaserad fred.

Liberalerna

Liberalerna betonar EU-samordning, skarp kritik mot Putin och misstro mot auktoritära ledare. Artikeln problematiserar Trumps plan som Rysslands-vänlig och lyfter Europas samt Ukrainas alternativa förslag, vilket speglar L:s värdebaserade utrikespolitik. Fokus på mänskliga rättigheter och en rättvis fred gynnar partiets profil.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln kritiserar Donald Trump – en politiker som SD ofta uttryckt förståelse för – och framställer hans plan som ett hot mot en rättvis fred. Genom att betona europeisk skepsis mot Trumps idéer och Rysslands manipulativa strategi hamnar texten i konflikt med SD:s mer USA-populistiska och historiskt Rysslands-toleranta sympatisörer. Perspektivet underminerar därmed partiets utrikesprofil.

Neutral för

Vänsterpartiet

Texten tar tydlig ställning mot rysk aggression men diskuterar inte Nato-frågan eller vapenleveranser, där V skiljer sig från andra partier. Den kritiserar Trump och lyfter human kostnad, vilket delvis överlappar V:s anti-imperialistiska hållning. Samtidigt saknas systemkritik eller krav på nedrustning, så helhetsintrycket är varken särskilt gynnande eller hotfullt för partiets position.

Kristdemokraterna

KD har en värdeorienterad, Rysslands-kritisk linje och vill stärka västs stöd till Ukraina. Artikeln delar bilden av Putins ansvar men är samtidigt kritisk mot Trump, en allierad KD normalt räknar med i det transatlantiska samarbetet. Kombinationen gör att texten varken ger tydlig draghjälp eller skadar partiets profil.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill ha humanitärt perspektiv och skydd av civila samt stödjer fredsprocesser utan att ge Putin eftergifter. Artikeln delar denna betoning på mänskliga kostnader men diskuterar inte klimat-, nedrustnings- eller asylaspekter som är centrala för MP. Därför blir samspelet varken tydligt positivt eller negativt.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935