slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

”Därför kanske Colombia står näst på tur”

Publicerad: 5 januari 2026, 21:17 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s attack mot Venezuela har orsakat oro i regionen, särskilt i grannlandet Colombia. Uttalanden från Trump om att Colombia kanske står näst på tur har väckt reaktioner, och Colombias president Gustavo Petro har reagerat starkt på Trumps idé om militära insatser på colombiansk mark.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att Colombia kan bli nästa mål efter en amerikansk attack mot Venezuela och sätter en hot- och konfliktinramning. Tonvikten på att Colombia står 'näst på tur' kan förstärka oro även om uppgifterna bygger på Trumps uttalanden.

💬 Språkvinkling

Laddade uttryck som 'stor oro' och 'reagerat starkt' förstärker dramatiken. Trumps hållning återges med 'bra idé med militära insatser' utan förbehåll eller nyansering.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s korrespondent och Colombias president lyfts. USA:s regering, oberoende analytiker, venezuelanska företrädare och colombiansk opposition saknas. Trumps påståenden återges indirekt utan verifiering eller kommentar från amerikanska källor.

🔎 Utelämnanden

Texten preciserar inte vilken 'attack' USA genomfört mot Venezuela, när den skett eller dess omfattning. Avsaknad av respons från USA:s regering/Pentagon, venezuelanska myndigheter och colombiansk opposition, samt reaktioner från OAS/UNASUR. Bakgrund om USA–Colombia-säkerhetssamarbete och Petrós politiska position saknas.

✅ Slutsats

Betoningen på risker med amerikansk intervention och att låta en vänsterpresidents kraftiga reaktion bära berättelsen utan balans från USA:s eller oppositionens perspektiv pekar vänsterut. Framing kring oro och militärmakt, med svag problematisering av alternativa säkerhetsskäl, förstärker en stat/anti‑interventionskritisk linje. Sammantaget lutar inslaget svagt vänster.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att Colombia riskerar bli nästa mål för USA, vilket ramar in händelsen som en aggressiv amerikansk eskalering. Kroppen följer samma vinkel utan att problematisera alternativ förklaringar eller motiveringar.

💬 Språkvinkling

Ord som "attack", "stor oro" och "reagera starkt" laddar texten negativt mot USA och förstärker hotbilden, medan neutrala termer för andra aktörer saknas.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-korrespondenten och Colombias president citeras; inga amerikanska företrädare, oberoende forskare eller regionala kritiker ges utrymme, vilket ger ensidig problemformulering.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte USA:s motiv eller officiella uttalanden, tidigare diplomatiska relationer eller venezuelansk syn, vilket begränsar förståelsen av konfliktens bakgrund.

✅ Slutsats

Betoningen på amerikansk aggression, avsaknaden av USA-perspektiv samt framhävandet av oro och stark kritik från vänsterorienterade Petro pekar mot en vänsterorienterad vinkling. Källurval och språkbruk förstärker narrativet om maktmissbruk snarare än att balansera olika synsätt, varför vänster är dominerande.

60% Vänster · 25% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder ett hot mot Colombia och fokuserar på oro och potentiell konflikt, vilket ramar in händelsen ur ett risk- och konfliktperspektiv snarare än neutral rapportering.

💬 Språkvinkling

Språket använder ord som "väcker stor oro" och "reagerat starkt", vilket förstärker känslomässig laddning och betonar negativa konsekvenser av USA:s agerande.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen korrespondent och Colombias president citeras; amerikanska eller oppositionella röster saknas helt, vilket ger en ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund till USA:s motiv eller Trumps uttalanden ges, och inga amerikanska företrädare eller alternativa latinamerikanska perspektiv får komma till tals.

✅ Slutsats

Artikeln betonar oro och kritik mot USA:s agerande, vilket ligger nära ett vänsterperspektiv som ofta ifrågasätter militär intervention och maktutövning. Källor och språkval förstärker denna vinkel, medan amerikanska och mer konservativa röster saknas. Därför dominerar en vänsterlutning i rapporteringen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kritiserar imperialism och militär intervention. Artikeln framställer USA:s angrepp som en "attack" som skapar oro och citerar Colombias vänsterpresident Petro som protesterar. Den negativa bilden av amerikansk militär offensiv bekräftar V:s anti-imperialistiska narrativ och ger därför ett gynnsamt genomslag för partiets utrikespolitiska hållning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är skeptiskt till militära ingripanden och förespråkar fredlig, multilateral konfliktlösning. Att beteckna USA:s åtgärd som "attack" och beskriva regional oro ligger nära MP:s antimilitaristiska berättelse. Texten stödjer därför implicit partiets kritik mot stormaktsinterventioner och ger ett positivt ramverk för deras utrikespolitik.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna har en uttalat USA- och Nato-vänlig säkerhetspolitik. Artikeln använder ordet "attack" och understryker regional oro, vilket framställer amerikanska insatser som destabiliserande. Denna kritiska vinkling krockar med M:s generellt positiva syn på västlig militär maktanvändning mot auktoritära regimer och blir därför ogynnsam för partiets världsbild.

Kristdemokraterna

KD är starkt Nato-orienterat och generellt positivt inställt till amerikanskt ledarskap i försvarsfrågor. Genom att kalla handlingen mot Venezuela för "attack" och lyfta regional oro signalerar artikeln en kritisk hållning till USA:s militära verktyg. Detta går på tvärs mot KD:s vanliga förtroende för västlig intervention och blir därmed ogynnsamt.

Liberalerna

Liberalerna betonar nära USA- och Nato-samarbete samt vikten av att motverka auktoritära regimer med hårda medel. Artikeln problematiserar dock just sådana insatser och framställer dem som destabiliserande, vilket undergräver Liberalernas säkerhetspolitiska retorik. Därför framstår texten som negativt vinklad utifrån L:s perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten beskriver oro över ett möjligt amerikanskt militärt ingripande i Colombia men värderar inte Sveriges roll eller Nato. Socialdemokraterna är numera Nato-positiva men betonar multilateral rättsordning och kritik mot unilateral intervention passar deras traditionella ton. Samtidigt nämns inget om diplomatiska lösningar eller feminism i utrikespolitiken, så kopplingen blir svag. Därför hamnar artikeln i ett övergripande neutralt läge gentemot S.

Sverigedemokraterna

SD är Nato-positivt men också kritiskt mot global interventionspolitik som hotar nationell suveränitet. Artikeln uttrycker viss skepsis mot USA:s militära agerande i Latinamerika, något som SD kan sympatisera med, men Latinamerika ligger långt från partiets kärnfrågor om svensk kultur och migration. Därför är påverkan på partiets profil begränsad och bedömningen blir neutral.

Centerpartiet

Centerpartiet prioriterar EU-samarbete och regelbaserad utrikespolitik men saknar stark profil i latinamerikanska konflikter. Artikeln problematiserar unilateral maktanvändning, vilket C oftast vill ersätta med multilateralt agerande, men inga handel- eller klimatfrågor berörs. Sammantaget varken stödjer eller utmanar texten partiets huvudlinjer.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935