slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Det tjänar Kina på vänskapen med Ryssland

Publicerad: 8 maj 2025, 10:23 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Kinas president Xi Jinping besöker Moskva för att delta i firandet av Rysslands segerdag och diskutera Ukrainakriget samt rysk-amerikanska relationer med Rysslands president Vladimir Putin. Besöket varar i fyra dagar och betonar vikten av en god relation mellan Kina och Ryssland. Putin planerar att besöka Kina i slutet av augusti och början av september.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter vad Kina ”tjänar” på vänskapen, ett positivt cost–benefit-perspektiv som tonar ned krigets negativa sidor och ramar relationen som rationell snarare än kontroversiell. Artikeln behåller samma fokus och undviker kritisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Ord som ”väldigt kostsamt” och ”väldigt stora belöningar” ger dramatisk ton, och formuleringen att USA är deras ”fiende” förstärker ett konfliktnarrativ utan nyansering.

⚖️ Källbalans

Källor är huvudsakligen Kreml och artikelns egen berättarröst; inga kinesiska, ukrainska eller oberoende expertröster citeras. Perspektivet blir därför ensidigt och statscentrerat.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte sanktioner, krigsbrottsanklagelser, vare sig ukrainsk eller västlig oro över samarbetet, eller Kinas dubbla balansgång i FN, vilket hade gett bredare kontext.

✅ Slutsats

Neutral ton och fokus på geopolitisk pragmatism utan moralisk eller ideologisk värdering pekar mot ett teknokratiskt, status-quo-orienterat centerperspektiv. Varken omfördelningsargument (vänster) eller betoning på nationella värden och hård konflikt (höger) dominerar, även om kritiska röster saknas.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Kinas vinster av relationen med Ryssland, vilket ger ett pragmatiskt och maktpolitiskt ramverk snarare än ett moraliskt eller värderingsdrivet perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med få värdeladdade ord. Fokus ligger på fakta kring besöket och relationens betydelse, utan känslomässiga uttryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på allmänna beskrivningar och Kremls uppgifter, men saknar citat från oberoende experter, västliga röster eller kinesiska källor utanför officiella uttalanden.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av hur relationen påverkar Ukraina, västvärlden eller eventuella negativa konsekvenser för Kina. Ingen oppositionell eller kritisk röst mot Xi eller Putin lyfts fram.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och maktpolitisk inramning utan att ta ställning i värdefrågor, vilket är typiskt för centerpositionen. Den undviker både kritik mot auktoritära ledare (vänster) och moraliserande kring nationell suveränitet eller traditionella värden (höger). Fokus ligger på relationens pragmatiska aspekter och status quo.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten är i huvudsak deskriptiv och lägger ingen värdering i Kinas eller Rysslands agerande. Den går varken in på folkrätts- eller säkerhetspolitiska konsekvenser som partiet brukar betona efter Nato-inträdet. Därmed varken stödjer eller kritiserar artikeln Socialdemokraternas linje om stöd till Ukraina och stärkt västlig samverkan.

Moderaterna

Moderaterna driver en tydligt västorienterad, Rysslandskritisk linje. Artikeln beskriver sakligt Xi Jinpings besök utan att relativisera rysk aggression eller förespråka någon särskild västpolitik. Avsaknaden av skarp kritik kan upplevas som låg temperatur, men den utmanar inte Moderaternas syn och ger heller inget stöd – alltså neutral.

Sverigedemokraterna

SD framhåller hotet från Kina och Ryssland samt vikten av svensk suveränitet. Artikeln redogör kortfattat för varför partnerskapet är strategiskt för Kina utan att värdera det. Den bekräftar visserligen att länderna ser USA/väst som fiende men tar inte ställning. Därför blir effekten varken gynnsam eller negativ för SD.

Centerpartiet

Centerpartiet betonar EU-samverkan och kritik mot auktoritära stater. Artikeln konstaterar fakta om Xi-besöket utan att diskutera demokrati, mänskliga rättigheter eller EU-roll. Den berör alltså inte centrala C-perspektiv och vare sig lyfter eller undergräver partiets hållning – den är neutral i förhållande till Centerpartiet.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt mot både Nato-upprustning och rysk imperialism. Artikeln är saklig, undviker värdeomdömen och tar inte ställning till imperialism eller fredsfrågor. Den stärker inte V:s anti-militaristiska narrativ men kritiserar inte heller partiets hållning. Därmed framstår den som neutral i relation till Vänsterpartiet.

Kristdemokraterna

KD framhåller hotet från auktoritära regimer och vikten av trygghet samt Nato. Artikeln informerar om kinesisk-rysk närhet men kommenterar inte Sveriges säkerhet eller värderingar. Den ger alltså inget direkt stöd till KD:s säkerhetsretorik men motsätter sig den inte heller, vilket gör framställningen neutral.

Liberalerna

Liberalerna driver hård kritik mot Kina och Ryssland och vill se tydlig västlig samling. Artikeln förmedlar faktauppgifter utan normativt språk och problematiserar inte demokratibrist eller hot mot väst. Detta innebär att texten inte gynnar Liberalernas konfrontativa linje, men den motsäger den inte heller – därmed neutral.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar mänskliga rättigheter och global solidaritet. Artikeln nämner inte klimat, rättigheter eller fredsmedling, utan beskriver bara geopolitisk nytta för Kina. Den påverkar därmed inte MP:s centrala frågeställningar åt något håll och upplevs som neutral för partiets perspektiv.