slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Flödena fylls av realistiska AI-klipp – så avslöjar du nya Sora 2

Publicerad: 11 oktober 2025, 06:04 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den 30 september 2025 lanserade Open AI sitt nya AI-verktyg Sora 2, som endast är tillgängligt i USA och Kanada, men som snabbt har dominerat sociala medier med realistiska videor. Verktyget har kritiserats för att kunna användas till att skapa desinformation, inklusive fejkade klipp av brott och terrorattacker. Trots Open AI:s riktlinjer mot missvisande innehåll, har tester visat att Sora 2 kan generera mycket realistiska men ibland avslöjande klipp.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar realistiska AI-klipp med uppmaning att avslöja Sora 2, vilket sätter en varningsram. Fokus på desinformation och geobegränsning förstärker hotbilden, medan positiva användningar inte nämns. Texten matchar delvis genom att visa tecken att leta efter.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som enorm ström, extremt verklig och AI-illusionens dimmor ger dramatik. Exempel som fejkade terrorliknande attacker förstärker alarmism.

⚖️ Källbalans

Källor är främst New York Times och SVT:s eget test. OpenAI:s röst, oberoende forskare, svenska myndigheter och branschföreträdare saknas. Perspektivet blir ensidigt riskfokuserat.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konkreta motåtgärder från OpenAI (vattenmärkning, spårbarhet), EU:s AI Act och svenska aktörers arbete. Nyttor och legitima användningsfall, samt data om hur vanligt missbruk är, nämns inte.

✅ Slutsats

Helhetsramen är teknokratisk och försiktighetsinriktad: fokus på verifikationsknep och risker snarare än ideologisk konflikt eller marknadslösningar. Avsaknaden av OpenAI:s perspektiv och nyttor skapar en lutning mot försiktighet och reglering, men texten föreslår inte explicit statliga ingrepp. Därför dominerar en centerinriktad balans med viss vänsterdragning.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och ingress betonar faror med ”realistiska” AI-klipp och hur man avslöjar dem, vilket ramar in verktyget som ett hot snarare än innovation. Fokuset på risk snarare än breddad nytta sätter en problem-vinkel genom hela artikeln.

💬 Språkvinkling

Kraftigt laddade ord som ”enorm ström”, ”attackeras”, ”extremt verklig” och ”terrorliknande attacker” skapar alarmistisk ton som stärker risk-ramen och kan förstärka oro hos läsaren.

⚖️ Källbalans

Endast New York Times och SVT:s egen testning citeras; ingen kommentar från OpenAI, tech-forskare, myndigheter eller användare som framhåller positiva aspekter, vilket ger ensidig källdesign.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte potentiella samhällsnyttor, faktiska begränsningar i tekniken eller vilka verktyg som redan finns för att märka AI-material; inga svenska myndigheters eller OpenAI:s svar presenteras.

✅ Slutsats

Tonaliteten är riskfokuserad men relativt teknokratisk: man visar problem och hänvisar till riktlinjer utan tydlig ideologisk kritik av marknaden. Frånvaron av starka krav på radikal statlig reglering eller marknadsfrihet placerar texten i ett försiktigt mittenfack, med lätt slagsida åt vänster genom betoning på desinformation och behov av kontroll.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på AI:s realism och hur man avslöjar falska klipp, vilket ramar in teknologin som ett potentiellt problem snarare än en neutral innovation.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som 'enorm ström', 'extremt verklig' och 'illusionens dimmor', vilket förstärker känslan av hot och förundran kring AI.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar New York Times och SVT:s egna tester, men saknar röster från teknikföretag, AI-experter eller myndigheter som kan ge fler perspektiv på risker och möjligheter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från Open AI själva, svenska myndigheter och experter på digital säkerhet, samt diskussion om positiva användningsområden för Sora 2.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta risker med AI och att visa på tekniska möjligheter, men lutar något åt vänster genom att betona risker för desinformation och behovet av reglering. Samtidigt undviks tydliga politiska ställningstaganden och flera perspektiv saknas, vilket ger en övervikt åt center med viss vänsterprägel.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln problematiserar hur ett amerikanskt privatföretags AI-verktyg kan skapa farlig desinformation och visar att nuvarande självreglering inte räcker. Den betonar samhällsrisker, behov av kontroll och gemensamma skyddsmekanismer – en linje som ligger nära Socialdemokraternas krav på offentlig styrning, säkerhet och reglering av digitala plattformar. Tonen är varnande snarare än teknikoptimistisk, vilket gynnar S:s budskap om starkare statlig inblandning.

Vänsterpartiet

Genom att visa hur ett storföretags AI-produkt kan undergräva demokratin och sprida desinformation stärker artikeln Vänsterpartiets kritik mot oreglerad teknik­kapitalism. V framhåller behov av demokratisk kontroll över digital infrastruktur, något textens varningar indirekt legitimerar. Språket är kritiskt och betonar samhälls­risker, vilket harmonierar med V:s systemkritiska perspektiv.

Liberalerna

Liberalerna varnar för extremism och desinformation som hot mot demokratiska värden. Artikeln exemplifierar exakt detta problem genom Sora 2:s fejkade terror-klipp och betonar behovet av kritisk källgranskning, vilket understryker L:s fokus på kunskap och försvar av det öppna samhället. Därför blir framställningen fördelaktig för Liberalernas narrativ.

Neutral för

Moderaterna

M presenterar sig som teknikvänligt men vill samtidigt stärka cyber- och desinformationsförsvaret. Artikeln visar risker med AI men lägger inget ansvar på användarna eller pekar på marknadslösningar, utan fokuserar på hoten. Den ger därmed varken tydligt stöd för Moderaternas frihets- och innovationsnarrativ eller kritiserar deras rättspolitiska linje, vilket ger ett neutralt avtryck.

Sverigedemokraterna

SD driver hård linje mot desinformation och vill begränsa public service. Texten är producerad av SVT och lyfter faror med fejkade terror­klipp – ett ämne som rimmar med SD:s trygghets­agenda. Samtidigt legitimerar den SVT:s egen roll som granskare, något SD ofta ifrågasätter. Resultatet blir en blandad, inte entydig påverkan.

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter digitalisering och innovation men vill ha tydliga spelregler. Artikeln pekar på risker snarare än möjligheter och diskuterar inte frikonkurrens eller EU-reglering. Den varken stödjer C:s marknadsliberala teknik­optimism eller går emot den; därmed är effekten i huvudsak neutral.

Kristdemokraterna

KD prioriterar trygghet, etik och skydd av samhällsgemenskap. Artikeln lyfter faror med falska vålds­videos men diskuterar inte familj, etik eller civilsamhällets roll och föreslår ingen specifik åtgärd. Den bekräftar riskbilden men utan att kopplas till KD:s värderingsram, vilket ger ett neutralt intryck.

Miljöpartiet

MP är kritiska till storföretagens oreglerade teknologi men kopplar det oftast till klimat och global rättvisa. Artikeln belyser visserligen risker med ett privat AI-verktyg men berör inte ekologiska eller sociala rättvise­dimensioner som MP betonar. Samstämmigheten är därmed begränsad och utfallet neutralt.