Google missade att varna 10 miljoner om jordskalven i Turkiet

Publicerad: 28 juli 2025, 05:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Googles jordskalvsvarningssystem misslyckades med att varna 10 miljoner människor i Turkiet innan jordbävningen i februari 2023, vilket kunde ha gett dem upp till 35 sekunder att söka skydd. Endast 467 'Take Action'-varningar skickades ut, och en halv miljon fick varningar för lätta skakningar. Jordbävningen med magnituden 7,8 resulterade i över 55 000 dödsfall och många skadade.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lägger skulden direkt på Google och framhäver det potentiella antalet som inte varnades, vilket skapar ett kritiskt ramverk mot bolaget.

💬 Språkvinkling

Ord som ”missade”, ”hade kunnat larma” och betoningen på 55 000 döda laddar texten känslomässigt och förstärker intrycket av försummelse.

⚖️ Källbalans

BBC citeras som främsta källa och Googles eget medgivande återges; inga turkiska myndigheter, seismologer eller drabbade röster får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Turkiets egna varningssystem, myndigheternas ansvar eller tekniska begränsningar, vilket hade gett bredare kontext till varför larmet uteblev.

✅ Slutsats

Texten är faktabaserad och relativt teknokratisk men med ett tydligt fokus på ett stort företags brister, något som ger en lätt vänsterfärgad kritik. Avsaknaden av bredare politiska vinklar eller systemkritik placerar dock helheten närmare mitten på skalan. Därför bedöms rapporteringen ha en främst centristisk men något vänsterlutande ton.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Googles misslyckande och antyder bristande ansvar, vilket sätter teknikföretaget i centrum snarare än naturkatastrofens komplexitet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men uttryck som "misslyckats" och "hade kunnat larma" förstärker kritiken mot Google.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på BBC och Googles egna uttalanden, men saknar röster från turkiska myndigheter, drabbade eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om varför systemet misslyckades, hur turkiska myndigheter hanterade varningar, samt om andra varningssystem fungerade bättre.

✅ Slutsats

Artikeln betonar teknikföretagets ansvar och potentiella brister, vilket ligger nära en vänsterorienterad kritik av stora bolag och tekniksektorn. Avsaknaden av marknadslösningsperspektiv och fokus på konsekvenser för utsatta grupper förstärker detta. Dock finns viss saklighet och balans, men vänsterperspektivet dominerar.

48% Vänster · 40% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhäver hur en privat aktör misslyckas med ett samhällskritiskt system, vilket understryker behovet av offentlig kontroll och tydliga regler för teknikföretag – en linje S ofta driver. Fokus ligger på kollektiv säkerhet och att liv hade kunnat räddas genom bättre styrning. Därmed bekräftas Socialdemokraternas argument om att marknaden inte alltid klarar samhällsnyttan själv. Tonen ger därför ett gynnsamt eko av S-perspektivet.

Vänsterpartiet

Artikeln framställer ett multinationellt bolags misslyckande som ledde till enorm mänsklig förlust, vilket stödjer Vänsterpartiets kritik mot vinstdrivna företags oförmåga att skydda människor. Bristen på reglering lyfts indirekt fram som problem, i linje med partiets krav på stark offentlig kontroll. Den humanitära vinkeln och fokus på liv och trygghet harmonierar därför väl med V:s världsbild.

Neutral för

Moderaterna

Rapporteringen är saklig utan krav på politiska åtgärder eller skarpt regulatoriskt språk. Den kritiserar visserligen ett privat företags misslyckande, men utan att dra slutsatsen att staten bör ta över. Därmed påverkas inte Moderaternas generella förtroende för marknadslösningar i någon tydlig riktning. Resultatet blir en i huvudsak neutral påverkan.

Sverigedemokraterna

Artikeln berör internationell katastrofhantering och ett tekniskt fel hos Google, utan koppling till svensk migration, kultur eller brottsbekämpning som är SD:s kärnfrågor. Ingen kritik riktas mot politisk elit eller EU-överstatlighet. Därför har texten varken positiv eller negativ betydelse för SD:s narrativ och kan betraktas som neutral.

Centerpartiet

Texten visar ett teknikföretags bristande tillförlitlighet men diskuterar inte innovation, marknadslösningar eller klimatkopplade risker som C prioriterar. Avsaknad av krav på hårdare regler eller nya affärsmodeller gör att Centerns ekoliberala perspektiv varken stärks eller försvagas. Helhetsintrycket är därför neutralt.

Kristdemokraterna

Artikeln betonar mänskligt lidande och behov av skydd men nämner inte familj, etik eller statlig vårdorganisation som KD lyfter. Googles teknikmiss väcker inga direkta värderingsfrågor om människovärde eller civilsamhällets roll. Därför påverkas inte partiets profil i någon tydlig riktning, vilket ger en neutral relation.

Liberalerna

Berättelsen visar en teknisk innovation som misslyckas men presenterar inga krav på omfattande statsingripanden. Liberaler som hyllar både teknik och ansvar får varken sitt förtroende eller sin kritik bekräftad fullt ut. Avsaknaden av skol- eller integrationsvinkel gör att texten landar neutralt i förhållande till Liberalernas agenda.

Miljöpartiet

Artikeln belyser bristande företagsansvar och stora mänskliga konsekvenser, vilket ligger nära MP:s krav på global solidaritet och tydligare regler för stora aktörer. Samtidigt saknas miljö- eller klimataspekt som är partiets kärnprofil. Sammantaget ger texten bara en svagt bekräftande effekt och klassas därför som neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935