slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Här återvänder barnen till skolbänken efter två år

Publicerad: 30 oktober 2025, 16:20 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Efter två år av krig i Gaza återvänder vissa barn till skolan, trots att många skolbyggnader fortfarande används som skydd för flyktingar. FN:s hjälporganisation Unrwa har återupptagit utbildningen i vissa skolor, även om klassrummen är i dåligt skick. Många barn saknar fortfarande möjlighet till skolgång, enligt Unicef.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och vinkeln fokuserar på barns återgång till skolan och humanitär lättnad efter kriget. Framing betonar barn som offer och UNRWA:s roll, utan att ange ansvariga parter. Det ger en empatisk men ensidig nyhetsram.

💬 Språkvinkling

Språket är lågmält men emotionellt via ord som lidande, förstörd och förtjänar rätten till liv. Citat från barn och UNRWA förstärker känslomässig resonans och normativt anspråk, medan nyhetstexten i övrigt är neutral.

⚖️ Källbalans

Källor utgörs av UNRWA:s talesperson, UNICEF-siffror och barns vittnesmål. Inga röster från israeliska myndigheter, Gazas utbildningsmyndigheter, oberoende forskare eller kritiker av UNRWA. Perspektiven lutar mot FN:s narrativ utan extern motvikt.

🔎 Utelämnanden

Saknas: kontext om säkerhetsläget, vilka aktörer som orsakat skolskador, och hur många skolor faktiskt öppnat kontra stängt. Inga perspektiv från israeler eller lokala myndigheter/lärare/föräldrar. Ingen bakgrund om kontroverser kring UNRWA och finansieringens påverkan.

✅ Slutsats

Artikeln betonar barns utsatthet och rättigheter samt lyfter FN-organ som lösningsaktörer, vilket ligger närmare vänster ramverk. Avsaknaden av säkerhets-/ansvarsramar eller motröster från israeliska eller lokala myndigheter förstärker obalansen. Samtidigt är tonen återhållsam och faktabaserad, vilket motiverar en betydande centerandel.

48% Vänster · 36% Center · 16% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen framhäver barns återkomst till skolan efter "två år av krig" och riktar blicken mot humanitär utsatthet utan att nämna konfliktparterna eller orsakerna, vilket ger en empatiframing snarare än konfliktanalys.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "berövade", "lidande" och "förtjänar rätten" samt barncitat som uttrycker kärlek till lärande förstärker en känslomässig ton och sympati för palestinska barn.

⚖️ Källbalans

Endast FN-organen Unrwa och Unicef samt palestinska barn citeras. Israels regering, oberoende säkerhetsexperter eller kritiker av Unrwa saknas, vilket skapar ensidig humanitär och palestinsk perspektivdominans.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför skolorna stängdes, Hamas roll, israeliska säkerhets­argument, blockadens effekter eller kritik mot Unrwa. Kontext om konfliktens dynamik och ansvarsfördelning utelämnas helt.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på barns utsatthet, rättigheter och behov av internationellt stöd – typiska vänstervärden om jämlikhet och skydd för svaga. Den ger uteslutande humanitära röster från FN-organ och saknar säkerhets- eller ansvars­perspektiv från den andra konfliktparten, vilket förstärker den vänster­kodade ramen och ger en klar lutning åt vänster snarare än en balans- eller ordningsorienterad högervinkel.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på barnens återgång till skolan efter kriget, vilket ger en hoppfull men samtidigt problemorienterad inramning. Framing betonar barns utsatthet och utbildningens betydelse snarare än konfliktens parter eller orsaker.

💬 Språkvinkling

Språket är empatiskt och framhäver barnens lidande och glädje. Citat som 'utstått två år av krig och lidande' och 'förtjänar rätten till liv, värdighet och utbildning' förstärker känslomässig påverkan.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Unrwa, Unicef och två barn från Gaza. Inga israeliska röster eller oberoende experter hörs, och konfliktens andra part ges ingen röst eller kommentar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om varför skolorna varit stängda, vilka aktörer som påverkat situationen, och inga röster från israeliska myndigheter eller oberoende observatörer inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på barns utsatthet och rätt till utbildning, med betoning på lidande och behov av stöd, vilket ligger nära vänsterperspektivets fokus på jämlikhet och social rättvisa. Röster från konfliktens andra part saknas, och statliga/kollektiva lösningar lyfts fram. Därför dominerar en vänsterlutning i rapporteringen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln har ett tydligt humanitärt fokus på barns rätt till utbildning och hänvisar till FN-organ som UNRWA och Unicef. Detta ligger i linje med Socialdemokraternas solidaritets- och biståndspolitik som betonar barns rättigheter och internationellt samarbete via FN. Ingen kritik riktas mot FN-systemet eller svensk bistånds­politik, vilket förstärker en positiv koppling till partiets världsbild.

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter ofta humanitärt ansvar, barns rättigheter och internationellt samarbete via FN. Artikeln betonar just dessa värden och presenterar UNRWA:s insatser utan ideologisk konflikt mot C:s politik, vilket ger en positiv samklang med partiets ekoliberala och solidaritetsbaserade hållning.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är starkt pro-Palestina och kritiskt till Israels krigföring. En text som lyfter barns lidande i Gaza och hyllar UNRWA:s insatser passar deras solidaritetsretorik och förstärker partiets bild av ett orättfärdigt krig som drabbar civila. Tonen ligger därför helt i linje med V:s perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver en human och pro-Palestinsk utrikespolitik som betonar barns och civila rättigheter samt stöd till FN-organ. Artikeln synliggör precis dessa frågor genom att framhäva UNRWA:s arbete och barns rätt till skolgång i Gaza, vilket harmonierar väl med MP:s världsbild.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD har profilerat sig som starkt pro-Israel och ifrågasatt finansiering till UNRWA. Artikeln ger en odelat positiv bild av UNRWA:s arbete i Gaza och framhäver palestinska barns utsatthet, utan att nämna Israels perspektiv. Detta går emot SD:s återkommande kritik mot både UNRWA och palestinska aktörer.

Liberalerna

Liberalerna har i riksdagen betonat starkt stöd för Israel och ifrågasatt UNRWA:s roll. Att artikeln entydigt presenterar UNRWA som hjälte och enbart visar palestinska barns perspektiv utan problematisering av organisationen går på tvärs mot partiets kritiska hållning, vilket gör framställningen ogynnsam.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna stödjer humanitärt bistånd men har en mer återhållen syn på FN-organen i Mellanöstern och betonar Israels säkerhet. Eftersom artikeln enbart beskriver barnens situation utan att politisera konflikten eller kritisera Israel, blir vinklingen varken direkt stödjande eller utmanande för M:s linje.

Kristdemokraterna

KD förenar humanitärt engagemang med en generellt Israel-vänlig hållning. Artikeln fokuserar på barns behov och nämner inte konfliktens parter, men lyfter UNRWA som KD tidigare velat granska. Avsaknaden av kritik mot Israel väger upp det positiva UNRWA-fokuset och ger en övergripande neutral effekt.