slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Hårdare retorik mellan USA och Ryssland: ”Liknar kalla kriget”

Publicerad: 5 augusti 2025, 11:18 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s president Donald Trump har meddelat att atomubåtar har omdirigerats närmare Ryssland, vilket har lett till att Ryssland häver sitt stopp för utplacering av kort- och medeldistansrobotar. Den militära experten Joakim Paasikivi beskriver den ökade retoriken mellan USA och Ryssland som en återgång till kalla krigets dagar, men tror inte att det innebär någon praktisk förändring. Dmitrij Medvedev kommenterade att Rysslands beslut är ett svar på Natoländernas politik.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver ”hårdare retorik” och jämförelse med kalla kriget, vilket dramatiserar situationen; i brödtexten tonas riskerna ned av experten, vilket ger viss rubrik–innehåll-mismatch.

💬 Språkvinkling

Ord som ”hårdare”, ”provokativa hot” och citat som ”Förvänta er ytterligare steg” ger en alarmerande ton, även om experten försöker avdramatisera; språket lutar mer mot dramatik än nökternhet.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan helt på en källa, militärexperten Paasikivi. Utöver korta citerade uttalanden från Trump och Medvedev saknas röster från amerikanska, ryska eller europeiska diplomater, forskare eller fredsorganisationer som kunde nyansera bilden.

🔎 Utelämnanden

Bakgrund om nedrustningsavtal som INF och New START, Nato:s respons och europeiska säkerhetsrisker nämns inte. Ingen granskning av politiska motiv bakom utspelen eller alternativa tolkningar presenteras.

✅ Slutsats

Lutar mot ett centristiskt förhållningssätt: experten betonar kontinuitet och avdramatiserar hoten, vilket stämmer med en teknokratisk, status quo-orienterad syn. Ingen tydlig kritik mot makthavare eller förespråkande av statlig upprustning eller nedrustning, och flera perspektiv saknas vilket ger en balanssökande men käll-fattig vinkling. Den ojämna källfördelningen gör att inslaget mest speglar etablerad expertbedömning utan ideologisk färgning åt vänster eller höger.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken liknar situationen vid kalla kriget och betonar en ökad konflikt, vilket kan förstärka en dramatisk bild. Artikeln nyanserar dock detta genom att experten tonar ned den faktiska risken.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger experternas uttalanden utan starka värdeord. Retoriken beskrivs som hårdare men konkret fara tonas ned.

⚖️ Källbalans

Nästan alla citat och analyser kommer från en svensk militär expert. Ryska och amerikanska perspektiv återges främst genom andrahandskällor och offentliga uttalanden, utan egna röster.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar röster från amerikanska och ryska analytiker eller diplomater. Det ges ingen bredare geopolitisk kontext eller alternativa tolkningar av händelserna.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och balanserad ton, där expertanalys dominerar och politiska dimensioner tonas ned. Den undviker att ta tydlig ställning och ger en status quo-bild av konflikten. Avsaknaden av djupare ideologisk analys eller kritik placerar den i mitten av den svenska skalan.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till kärnvapen och militär upprustning och vill tona ned konflikteskalation. Artikeln framställer de hotfulla uttalandena som mest spel för galleriet och betonar att läget inte är farligare än tidigare, något som stärker V:s argument om behovet av avspänning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se nedrustning och mindre kärnvapenretorik. Genom att lyfta fram experter som menar att hotet främst är symboliskt och att dialogen fortsätter, ger artikeln tyngd åt MP:s krav på avspänning och kärnvapennedrustning, vilket gör framställningen gynnsam.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna målar ofta upp ett skarpt hot från Ryssland för att motivera rejäla satsningar på försvaret. Artikeln tonar ned den faktiska risken och framställer Trumps drag som mest retorik, vilket försvagar Moderaternas alarmistiska narrativ och gör framställningen ogynnsam för partiets budskap.

Sverigedemokraterna

SD driver en hård säkerhetspolitik där Ryssland ses som ett konkret hot som kräver kraftigt upprustat försvar. Att experten menar att inget egentligen har förändrats och att faran inte ökat underminerar behovet av de stora försvarslyft som SD förespråkar, vilket gör artikeln ogynnsam.

Kristdemokraterna

KD betonar ett växande ryskt hot och vill motivera offensiva försvars- och Nato-satsningar. Artikeln förmedlar motsatsen – att ubåtarna redan är där och att faran inte ökar – vilket urholkar partiets retorik om akut hotbild och blir därför ogynnsamt.

Liberalerna

Liberalerna lyfter ofta den ökande säkerhetsrisken som skäl för en kraftig militär förstärkning och tydlig västsamling. När artikeln beskriver situationen som huvudsakligen retorisk och inte mer farlig än tidigare minskar den stödet för Liberalernas alarmton, vilket gör vinkeln ofördelaktig.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver ett ökat tonläge men betonar samtidigt att hotbilden inte är akut och att dialogen fortsätter. Det ligger nära Socialdemokraternas linje om att kombinera Nato-medlemskap med ansvarstagande och nedtrappning av spänningar, men artikeln driver inte aktivt någon av partiets ståndpunkter. Därför blir utfallet neutralt.

Centerpartiet

Centerpartiet vill ha ett starkt försvar men också sansad retorik och fortsatt dialog. Artikeln speglar exakt detta dubbla perspektiv utan att värdera det som bättre eller sämre än andra alternativ, vilket ger ett neutralt intryck i förhållande till partiets linje.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935