slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Hoppet minskar för monsundrabbade i Pakistan

Publicerad: 17 augusti 2025, 10:29 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

I norra Pakistan kämpar räddningsarbetare för att hitta överlevande efter kraftiga monsunregn som orsakat minst 344 dödsfall och lämnat 150 personer saknade. Flera bergsdistrikt har förklarats som katastrofområden, och det finns oro för ytterligare skyfall och jordskred. Sedan juni har minst 650 människor dött i Pakistan på grund av monsunregnen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar minskat hopp och förstärker ett dramatiskt katastrofperspektiv. Kroppen följer upp med siffror, citat och varningar som stödjer ramen. Vinkeln är humanitär och operativ snarare än politisk.

💬 Språkvinkling

Ordval som kämpar mot klockan, knädjup lera och chanserna är mycket små ger en dramatisk ton. I övrigt är språket sakligt och bygger på korta fakta och ett tjänstemannacitat.

⚖️ Källbalans

Källorna är huvudsakligen officiella: en regional räddningstjänstrepresentant och landets meteorologiska institut. Inga röster från drabbade, lokala myndighetsledare, forskare eller hjälporganisationer hörs. Perspektivet är därmed snävt men relativt neutralt.

🔎 Utelämnanden

Saknar koppling till klimatförändringars påverkan på monsunmönster, infrastrukturens sårbarhet och statens beredskap. Inga uppgifter om bistånd, ansvarsfördelning eller tidigare åtgärder efter 2022 års översvämningar. Avsaknad av vittnesmål från drabbade försvagar kontexten.

✅ Slutsats

Rapporteringen är faktatung, operativ och bygger på officiella källor, vilket pekar mot en teknokratisk, icke-ideologisk ansats. Avsaknad av politisering (t.ex. klimatpolitik, styrningskritik eller marknadslösningar) minskar både vänster- och högerprägeln. Därför dominerar ett centristiskt tonläge.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar minskande hopp och många döda, vilket skapar dramatik men speglar artikelns fokus på räddningsarbetet.

💬 Språkvinkling

Ord som "kämpar", "hoppet minskar" och "begravda" laddar texten emotionellt men är vanliga i katastrofjournalistik.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast en regional räddningstjänstrepresentant; drabbade, forskare eller regeringsföreträdare saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen koppling till klimatförändringar, infrastruktur eller politiskt ansvar; inga vittnesmål från de drabbade presenteras.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen saklig och teknokratisk utan politiska vinklar, vilket ger en centrisk ton. Det humanitära perspektivet ger en lätt vänsterklang, men avsaknaden av skuldfrågor, lösningsförslag eller kritik mot makthavare gör mittenperspektivet dominerande.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på minskat hopp för offren, vilket ger en känslomässig inramning men undviker politiska eller ideologiska vinklar. Artikeln håller sig till saklig rapportering om katastrofens omfattning och räddningsinsatser.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, med fokus på fakta och citat från räddningstjänsten. Inga värdeladdade eller politiskt färgade ord används.

⚖️ Källbalans

Källorna består av räddningstjänstens talesperson och officiella myndigheter. Inga röster från drabbade, lokala politiker eller hjälporganisationer inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte bakomliggande orsaker som klimatförändringar, statliga insatser eller kritik mot myndigheternas hantering. Perspektiv från drabbade människor saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är främst saklig och undviker politiska tolkningar, med fokus på räddningsinsats och fakta. Bristen på systemkritik eller politiska förklaringar gör att rapporteringen lutar mot ett teknokratiskt, centerorienterat förhållningssätt. Ingen tydlig vänster- eller högervinkel framträder.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver ett humanitärt nödläge och understryker behovet av räddningsinsatser, vilket harmonierar med Socialdemokraternas betoning på global solidaritet och internationellt bistånd. Den empatiska tonen legitimerar partiets idé om att Sverige bör stötta människor vid klimatrelaterade katastrofer. Frånvaron av kritik mot bistånd eller migration förstärker den positiva kopplingen.

Centerpartiet

Beskrivningen av extrema skyfall och humanitär kris bekräftar Centerpartiets klimatnarrativ om ökade risker och behov av globalt samarbete. Att artikeln inte problematiserar bistånd eller öppna marknader gör den indirekt stödjande för partiets ekoliberala och internationella profil.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lyfter internationell solidaritet och klimatansvar; artikeln illustrerar just sociala konsekvenser av extrema väder utan att ifrågasätta bistånd eller offentlig intervention. Därmed stödjer texten partiets berättelse om nödvändigheten av globalt hjälparbete och klimatinvesteringar.

Miljöpartiet

Miljöpartiet kopplar extrema väderhändelser till klimatkrisen och kräver global solidaritet. Genom att skildra dödliga översvämningar och intensifierade regn utan att ifrågasätta klimatperspektivet ger artikeln underlag för partiets alarmistiska retorik och stärker dess krav på omedelbar klimatomställning och bistånd.

Neutral för

Moderaterna

Texten är faktabaserad och saknar diskussion om skatter, biståndseffektivitet eller ansvarstagande, frågor där Moderaterna ofta profilerar sig. Den varken verkar för eller emot deras politiska linje. Helhetsintrycket är därför neutralt.

Sverigedemokraterna

Rapporteringen saknar kopplingar till migration, biståndsbudget eller kulturell identitet, vilket är kärnfrågor för SD. Eftersom artikeln inte kräver svensk inblandning påverkar den inte SD:s kritiska hållning till internationella utgifter. Effekten blir neutral.

Kristdemokraterna

KD betonar internationellt bistånd men med krav på ansvar och värdegrund. Artikeln nämner varken kostnader, religiösa aspekter eller svensk respons, så den varken stödjer eller utmanar partiets linje. Resultatet blir neutralt.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar humanitärt ansvar men deras huvudprofil ligger på skola, integration och säkerhet. Artikeln behandlar endast en utländsk naturkatastrof utan politiska vinklar som berör dessa områden. Därför uppstår ingen tydlig positiv eller negativ koppling.