Iran trappar upp jakten på misstänkta spioner efter kriget

Publicerad: 26 juni 2025, 13:59 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Iran har intensifierat jakten på misstänkta spioner och oppositionella efter konflikten med Israel, vilket har resulterat i avrättningar och gripanden av hundratals personer. Bland de gripna finns aktivister och personer kopplade till olika rörelser, inklusive tonåringar som uttryckt sig på sociala medier. Regimen försöker visa kontroll och skrämma befolkningen i en tid av försvagning efter konflikten.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på regimens jakt på misstänkta spioner efter kriget, vilket sätter fokus på statens repressiva åtgärder snarare än säkerhetsargument. Framing betonar förföljelse och breda gripanden.

💬 Språkvinkling

Språket använder ord som "klappjakt" och "slår brett", vilket ger en negativ bild av regimen. Flera citat lyfter fram repression och rädsla, snarare än säkerhetsaspekter.

⚖️ Källbalans

Endast svenska och västerländska analytiker samt oppositionella röster lyfts fram. Iranska myndigheter eller regimvänliga perspektiv får inte komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring ges till regimens motiv utifrån deras egen synvinkel, till exempel nationell säkerhet eller hotbild. Inga röster från iranska företrädare eller neutrala internationella observatörer.

✅ Slutsats

Artikeln betonar regimens förtryck, gripanden av aktivister och minoriteter samt lyfter fram oppositionella och västerländska perspektiv. Statens repressiva åtgärder kritiseras, medan regimens egna motiv och säkerhetsargument utelämnas. Detta ger en tydlig vänsterlutning enligt de svenska ideologiska referensramarna.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig men framställningen kretsar helt kring regimens jakt på oppositionella utan att nyansera hotbilden eller visa officiell ståndpunkt.

💬 Språkvinkling

Termer som "klappjakt", "slår brett" och "illavarslande" förstärker ett alarmerande tonläge och laddar texten negativt mot regimen.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger uteslutande på en svensk analytiker; iranska myndigheter, lokala vittnen eller människorättsgrupper får inte komma till tals, vilket skapar ensidighet.

🔎 Utelämnanden

Inga citat eller fakta från iranska regeringen, ingen internationell jämförelse av avrättningar, och inga röster från anhöriga eller iranska experter nämns.

✅ Slutsats

Fokus på mänskliga rättigheter och kritik mot auktoritär stat ligger nära en liberal mittenposition, men inslaget tar inte ställning i svensk höger-vänster-politik. Ensidiga källor och avsaknad av statlig synpunkt drar något mot kritik av makten (lätt vänster), men totala tonen är mainstream-public service.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar regimens förtryck av kvinnor och oppositionella samt oro för den svensk-iranske forskaren Djalali. Det harmonierar med Socialdemokraternas uttalade feministiska utrikespolitik och fokus på mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. Tonen är starkt kritisk mot en auktoritär stat, vilket ligger i linje med partiets världsbild. Därför framstår rapporteringen som positivt för Socialdemokraternas ståndpunkter.

Sverigedemokraterna

SD kritiserar ofta islamistiska regimer och betonar hot från islamistisk extremism. Artikeln beskriver Iran som brutalt och instabilt, med repressiva åtgärder mot oliktänkande, vilket bekräftar SD:s narrativ om risker kopplade till islamistiska stater. Ingen del av texten motsäger partiets linje; snarare förstärks dess varningar. Därför är vinklingen gynnsam för SD.

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnorätt i sin utrikesagenda. Artikeln fokuserar just på kvinnors och aktivisters utsatthet samt brist på rättsstat i Iran, vilket går i linje med partiets värdegrund om global frihet och rättssäkerhet. Den ger också underlag för partiets EU-inriktade krav på sanktioner mot förtryckarregimer. Sammantaget är bevakningen positiv för C:s profil.

Kristdemokraterna

KD betonar mänsklig värdighet, religionsfrihet och kritik mot förtryck av oppositionella. Artikeln skildrar massgripanden, avrättningar och hot mot en svensk med dubbla medborgarskap, vilket tydligt bekräftar partiets fokus på att värna mänskliga rättigheter internationellt. Tonen stödjer KD:s vilja till stark moralisk utrikespolitik, och framställningen är därför gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna lyfter demokrati, individens frihet och kamp mot diktaturer. Artikelns skarpa kritik mot Irans regim, betoning av yttrandefrihet och kvinnors rättigheter samt hänvisning till svensk-iransk fånge stöder Liberalernas värderingar och krav på tydliga MR-sanktioner. Innehållet förstärker partiets berättelse, vilket ger ett positivt alignment.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver feministisk och humanitär utrikespolitik samt försvarar asylrätten. Texten belyser kvinnoförtryck, massarresteringar och hot mot en forskare, vilket samspelar med MP:s fokus på global solidaritet och mänskliga rättigheter. Framing av regimen som auktoritär legitimerar MP:s krav på internationella påtryckningar. Därmed är artikeln gynnsam för partiets linje.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna driver en utrikes- och säkerhetspolitik som betonar hårt motstånd mot regimer som hotar stabilitet, men partiet profilerar sig mindre kring mänskliga rättigheter än kring säkerhet och försvar. Artikeln kritiserar Iran ur ett MR-perspektiv utan att koppla till militära handlingsalternativ, kärnkraftsfrågor eller Nato. Därmed påverkar texten varken tydligt positivt eller negativt Moderaternas kärnberättelse.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet fördömer auktoritärt våld och försvarar oppositionella, särskilt kvinnor. Samtidigt tenderar partiet att problematisera internationell konfliktdynamik och västlig inblandning, något som inte berörs i artikeln. Texten stöder partiets MR-linje men erbjuder inget klass- eller antikrigsperspektiv som är centralt för V. Därmed blir sammantaget effekten neutral.