slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

John Bolton: Trump vet att Putin inte vill ha fred i Ukraina

Publicerad: 22 maj 2025, 22:13 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, hävdar att Trump länge har förstått att Rysslands president Vladimir Putin inte vill ha fred i Ukraina. Enligt Bolton vill Trump inte framställa Putin i dålig dager offentligt, eftersom han ser honom som en vän. Trump har nu dragit sig tillbaka från diplomatiska samtal, då han tror att Putin anser att kriget går i rätt riktning för Ryssland.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Boltons kritik mot Trump och Putin, vilket kan ge ett intryck av att Trump medvetet skyddar Putin. Detta förstärker en negativ bild av Trump och hans relation till Ryssland.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder uttryck som "vän Putin" och "utnyttjar Trump", vilket förstärker bilden av Trump som naiv och manipulerad av Putin.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på John Boltons perspektiv och kritik mot Trump. Trump själv eller hans representanter ges inget utrymme att bemöta kritiken.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från Trump eller hans administration, och ger inte heller bakgrund till Boltons egna politiska motiv eller eventuella partiskhet.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig vänsterlutning genom att betona kritik mot Trump och hans relation till Putin, samt genom att framhäva Boltons påståenden utan motargument. Bristen på balans och fokus på Trumps brister stärker vänsterperspektivet.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken bygger helt på Boltons citat som fastslår att Trump vet att Putin inte vill ha fred, vilket ger en negativ vinkling av Trump och presenterar Boltons tes som huvudsanning utan alternativ tolkning.

💬 Språkvinkling

Ord som ”vän”, ”högljudd kritiker” och ”hårdaste sågningarna” förstärker en kritisk, delvis emotiv ton gentemot Trump medan Putins agerande beskrivs mer neutralt.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på Bolton och WSJ; Trump, Vita huset, andra republikaner eller oberoende säkerhetsexperter får ingen röst, vilket skapar ensidig källa.

🔎 Utelämnanden

Inget svar från Trump eller hans team, ingen rysk kommentar, begränsad kontext om pågående fredsinitiativ samt Boltons egna intressen och kritikmotivation förklaras inte djupare.

✅ Slutsats

Genom att låta en enda Trump-kritisk källa dominera, använda negativt laddat språk om Trump och utelämna motröster förstärks ett narrativ som stämmer bättre med vänster-liberala värden om ansvarstagande och kritik av konservativ makt. Även om rapporteringen är faktabaserad saknas balans, vilket ger en övervikt åt vänster.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Boltons kritik mot Trump och hans relation till Putin, vilket sätter en negativ ram kring Trumps agerande i Ukraina-frågan. Inramningen betonar Trumps ovilja att kritisera Putin och antyder bristande vilja till fred.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men återger flera negativa citat om Trump, till exempel att han inte vill "framställa sin vän Putin på ett dåligt sätt" och att Putin "utnyttjar Trump".

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på John Boltons perspektiv och citat. Andra röster, särskilt från Trumps nuvarande allierade eller neutrala experter, saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från Trump själv, Vita huset eller andra republikanska företrädare. Ingen alternativ syn på Trumps relation till Putin eller hans Ukraina-politik presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt vänster eftersom den ensidigt återger Boltons kritik mot Trump utan att balansera med andra perspektiv. Fokus ligger på Trumps brister och relation till Putin, vilket förstärker en negativ bild. Avsaknaden av motröster eller Trumps egen syn bidrar till denna lutning.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln bekräftar bilden av Putin som aggressor och avfärdar idén om nära förestående fred, vilket ligger i linje med Socialdemokraternas Nato-vänliga och Ukraina-stöddjande hållning. Trumps ovilja att kritisera Putin framställs som ett problem, något som passar partiets kritik mot starkmansledare och behovet av kollektivt västligt motstånd. Tonen stödjer därmed partiets utrikes- och säkerhetspolitiska narrativ.

Moderaterna

Moderaterna driver en tydligt Rysslandskritisk, Nato-orienterad linje. Artikeln framhäver Putins ovilja till fred och visar Trumps svaghet mot Ryssland, vilket legitimerar behovet av stark västlig sammanhållning – ett centralt moderat budskap. Kritiken mot Trump stör inte M:s världsbild, då partiet redan markerat oberoende från Trumps Rysslandsagenda.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar en tydlig EU- och Nato-förankrad linje med hård kritik mot Putin. Artikeln stödjer det perspektivet genom att betona att Putin inte vill ha fred och att väst därför måste vara fast. Samtidigt kritiseras Trump för att förminska hotet, vilket harmonierar med C:s skepticism mot ledare som sviker internationellt ansvar.

Kristdemokraterna

KD betonar hård linje mot rysk aggression och vikten av västlig enhet. Artikeln målar upp Putin som oförsonlig och kritiserar Trumps undfallenhet, vilket stärker KD:s argument för fortsatt militärt stöd till Ukraina och tydlig moralisk markering mot Kreml. Den negativa bilden av Putin och krav på tydlighet harmonierar med KD:s säkerhetspolitiska profil.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar stark transatlantisk sammanhållning, tydlig konfrontation mot Putin och är öppet kritiska till Trump när han svajar gentemot auktoritärer. Artikeln lyfter just detta – Trump skyddar Putin trots vetskap om hans planer – och förstärker Liberalernas budskap om behovet av konsekvent värde- och säkerhetspolitik.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD har profilerat sig som starkt pro-Ukraina men behåller samtidigt en tydlig välvilja gentemot Donald Trump, som partiledningen ofta lyfter fram positivt. Artikeln framställer Trump som godtrogen och ”vän” med Putin, vilket undergräver SD:s återkommande legitimering av honom. Därmed skaver artikelns narrativ mot partiets egna sympatier och skapar en ogynnsam kontrast.

Neutral för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet fördömer visserligen Rysslands invasion men vill ha en mer diplomatisk, militarism-kritisk hållning. Artikeln är starkt fokuserad på att Putin inte söker fred och har en hökaktig röst (Bolton), men rymmer samtidigt kritik mot Trump – något V delar. Kombinationen gör att texten varken tydligt stöder eller strider mot partiets övergripande utrikesram.

Miljöpartiet

Miljöpartiet fördömer Rysslands invasion men vill samtidigt se fredliga lösningar och minskad militarisering. Artikeln betonar att Putin inte vill ha fred och speglar en mer hårdför realpolitisk linje, men kritiken mot Trump passar deras skepticism mot auktoritära ledare. Resultatet blir en blandad bild som inte tydligt gynnar eller missgynnar partiets linje.