Kaffeodlaren i Brasilien om de höga priserna: ”Fortsätter stiga”

Publicerad: 11 maj 2025, 03:52 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Kaffepriserna stiger globalt, delvis på grund av torka i Brasilien, världens största kaffeproducent. Entreprenören Bart Bijen i Brasilien har investerat i kaffeodling med skogsjordbruk för att skapa ett hållbart system som kan hantera klimatförändringar. Han menar att denna metod kan bli allt viktigare i framtiden.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på de stigande priserna och lyfter fram producentens perspektiv, vilket ger en ekonomisk och lösningsorienterad inramning snarare än att betona konsumenternas problem eller orättvisor.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder positiva ord om nya möjligheter och beskriver metoden som 'rätt väg', vilket antyder en viss värdering av hållbara lösningar.

⚖️ Källbalans

Endast kaffeodlaren och entreprenören får komma till tals, inga konsumenter, experter eller kritiska röster om prisökningarna eller klimatåtgärderna inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte effekterna för småbönder, konsumenter i låginkomstländer eller alternativa analyser av prisökningarna. Klimatförändringarnas orsaker och bredare marknadskonsekvenser diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en lösningsorienterad och teknokratisk ton där fokus ligger på anpassning och innovation snarare än politisk konflikt eller fördelningsfrågor. Balansen mellan marknad och riktad insats (hållbar odling) speglar en centerposition. Frånvaron av tydlig kritik mot systemet eller starkt fokus på jämlikhet gör att vänsterperspektivet inte dominerar.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken speglar innehållet genom att betona prisökningen och citatet ”fortsätter stiga”. Den kombinerar oro med ”nya möjligheter” och ger en relativt neutral, icke-konfrontativ inramning.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”rekordhöga” och ”oro” förstärker allvaret, medan ”nya möjligheter” och entreprenörstonen balanserar. Klimatförändringar framställs som obestridd verklighet.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på entreprenören Bart Bijens perspektiv; inga forskare, konsumenter eller myndigheter hörs, vilket ger en ensidig företagarvinkel.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring av andra prisdrivare, konsekvenser för arbetare eller konsumenter, eller diskussion om statliga åtgärder mot klimatförändringar och torka.

✅ Slutsats

Fokus ligger på marknadspriser och en privat entreprenörs klimatanpassning, vilket följer en mittenliberal syn där företag drivs att lösa problem. Klimathotet nämns men utan krav på statlig intervention eller omfördelning. Sammantaget dominerar ett centerramverk med svag vänsterdragning.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter klimatförändringar som drivkraft bakom stigande priser och framhåller behovet av hållbara odlingsmetoder. Det bekräftar Socialdemokraternas linje om att klimatet kräver aktiva åtgärder och investeringar i grön teknik. Även kopplingen till global ekonomi och arbetstillfällen antyds, vilket harmonierar med partiets idé om grön tillväxt. Tonen är lösningsorienterad snarare än skuldbeläggande, vilket gynnar S:s pragmatiska klimatnarrativ.

Centerpartiet

Reportaget lyfter klimatrelaterad torka, cirkulärt skogsjordbruk och företagande – kärnfrågor för Centern: grön teknik, jordbruk och marknadsbaserade lösningar. Tonen är positiv till innovation och hållbarhet, och visar lantbrukets roll i en klimatdriven ekonomi, helt i linje med partiets ekoliberala profil.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver klimatfrågan och vill ställa om jordbruket genom ekologiska, cirkulära metoder. Artikeln kopplar prisökningar till klimatförändringar och lyfter just ett agroskogsbruk som lösning – en praktik MP ofta förespråkar. Budskapet "om vi inte gör något blir det värre" förstärker partiets alarmistiska men handlingsinriktade retorik.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln utgår från att klimatförändringar är den centrala orsaken till prisökningarna och behandlar behovet av ekologiska metoder. SD är skeptiskt till klimatalarmism och regleringar; de prioriterar nationell suveränitet och billiga energilösningar. Insikten om att "allt fler lär inse" klimatsatsningar kan tolkas som kritik mot fossilvänliga positioner. Därmed utmanar texten indirekt SD:s narrativa ram.

Neutral för

Moderaterna

Fokuset på en privat entreprenör som anpassar sin verksamhet passar Moderaternas marknadsorienterade syn, men artikeln saknar koppling till sänkt skatt eller svensk energipolitik. Klimatförändringar erkänns som problem, vilket M också gör, men utan den teknikorienterade kärnkraftsprofil partiet betonar. Varken partikritiska eller särskilt bejakande vinklar förekommer, varför helhetsintrycket blir neutralt.

Vänsterpartiet

Artikeln bekräftar klimatproblematiken och behovet av ekologiska metoder, vilket Vänsterpartiet stödjer. Samtidigt framställs lösningen nästan uteslutande som ett privat entreprenörsprojekt utan kritik av marknadslogik eller ojämlikhet. Avsaknaden av systemkritik och social rättvisevinkel gör texten varken särskilt gynnsam eller direkt kritisk mot V:s perspektiv.

Kristdemokraterna

KD talar om förvaltarskap och ansvar gentemot kommande generationer; klimatfrågan finns men är inte centralt profilerad. Artikeln visar ansvarstagande jordbruk men utan koppling till familj, värderingsfrågor eller svensk energipolitik. Den stöter därför varken mot eller för partiets huvudnarrativ och framstår som neutral för KD.

Liberalerna

Liberalerna stödjer klimatåtgärder och entreprenörskap men vill koppla dem till teknisk innovation och globalt regelverk. Texten visar ett företag som agerar fritt på marknaden för att möta klimatutmaningen – positivt men inte unikt liberalt. Då artikeln saknar fokus på utbildning, EU eller rättsstat blir helhetseffekten mestadels neutral.