slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

”Kina allt populärare som partner när USA-relationen knakar”

Publicerad: 25 januari 2026, 19:52 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Europas ledare besöker Asien för att förhandla handelsavtal med Kina och Indien, då relationen med USA är osäker. Kanadas premiärminister har nyligen besökt Kina och undertecknat ett avtal om export av kinesiska elbilar till Kanada. Flera europeiska ledare planerar också besök i Kina för att stärka handelsrelationerna.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer Kina som allt mer attraktivt när USA-relationen knakar och sätter en opportunistisk ram. Texten listar statsbesök som stöd för en europeisk pivot men problematiserar sparsamt risker och beroenden, vilket ger en övervägande positiv bild av nya partnerskap.

💬 Språkvinkling

Ordval som "knakar", "skylteltrafik", "oron ger möjligheter" och "oberäknelig amerikansk president" laddar texten och placerar USA som risk och Kina som möjlighet. Tonen blir framåtlutad och affärspragmatisk.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar på ospecificerade "flera internationella medier" och resediplomati utan tydliga, namngivna källor eller citat. Kritiska perspektiv från säkerhet, människorätt eller amerikanskt/EU-politikens håll saknas. Kinesiska motiv återges utan ifrågasättande.

🔎 Utelämnanden

EU:s de-risking-linje, antisubventionsutredningar mot kinesiska elbilar och beroenderisker utelämnas. Ingen kontext om människorätt, Taiwanspänningar eller EU–Indien-förhandlingarnas problemhistoria. Källbelägg är svagt; uppgiften om Kanadas tullsänkningar och att kalla Mark Carney premiärminister framstår som tveksam.

✅ Slutsats

Fokuset är teknokratiskt och pragmatiskt kring handel och marknadstillgång, med begränsad belysning av värde-, säkerhets- och människorättsdimensioner—typiskt för en mittenram. Språket ger en något negativ bild av USA:s ledarskap och en opportunistisk syn på Kina, men utan tydligt vänster- eller högerideologisk argumentation. Sammantaget dominerar Center med svaga vänsterinslag.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Kina som attraktivt alternativ och framställer relationen med USA som skakig, vilket ger en narrativ kontrast som kan tolkas som positiv vinkling för Kina och negativ för USA.

💬 Språkvinkling

Beskrivningar som "knakar", "oberäknelig amerikansk president" och "nya, starkare relationer" laddar texten emotivt och framställer Kina-samarbeten i hoppfull ton medan USA får en problemfylld etikett.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till europeiska ledare och "flera internationella medier" men saknar kritiska experter eller amerikanska röster; endast Kinas och europeiska toppolitikers perspektiv ges plats.

🔎 Utelämnanden

Humanitära och säkerhetspolitiska farhågor kring Kina samt risker med ökat beroende nämns inte, inte heller USA:s syn på de aktuella avtalsförhandlingarna eller eventuella motåtgärder.

✅ Slutsats

Texten har en pragmatisk handel-fokuserad vinkel utan djup ideologisk analys och ger främst ett teknokratiskt, neutralt-positivt perspektiv på nya marknader. Frånvaron av säkerhets- och värderingskritik mot Kina gör att högersidans prioriteringar tonas ned, medan vänsterkritik om arbetsrätt också saknas. Sammantaget dominerar ett mittenorienterat, opportunistiskt näringslivsperspektiv.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver Kinas ökande popularitet som partner och antyder att detta är en direkt följd av problem i relationen med USA. Framing fokuserar på möjligheter snarare än risker med ökat samarbete med Kina.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men något positivt laddat kring nya handelsavtal och partnerskap. USA beskrivs som 'oberäknelig', medan Kina framställs som en stabil aktör.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar inga kritiska röster om samarbetet med Kina eller Indien, och inga experter eller oppositionella röster får komma till tals. Endast ledande politiker och officiella källor omnämns.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte risker med ökat beroende av Kina, såsom mänskliga rättigheter, säkerhetsaspekter eller kritik från västliga aktörer. Ingen diskussion om potentiella negativa konsekvenser för demokratiska värden.

✅ Slutsats

Artikeln har en balanserad och teknokratisk ton med fokus på handel och pragmatism, men undviker politiska eller värderingsmässiga dimensioner. Den saknar dock kritiska perspektiv kring Kina och lyfter inte fram traditionella eller säkerhetsrelaterade invändningar, vilket ger en viss lutning mot mitten men med svagt vänsterinslag genom betoning på internationellt samarbete.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna värnar starka transatlantiska band och är skeptiska till växande beroende av auktoritära regimer som Kina. Artikeln framställer USA som instabilt och skildrar fördjupade Kina-relationer positivt, utan att ta upp säkerhetsrisker eller värderingsfrågor. Denna vinkling undergräver Moderaternas utrikes- och säkerhetspolitiska narrativ.

Sverigedemokraterna

SD är kritiska mot ökat beroende av Kina och vill skydda svensk suveränitet. Texten målar upp ett närmande till den kinesiska kommunistregimen som pragmatisk lösning på USA-problemet, utan att problematisera demokrati eller säkerhet. Det går tvärs emot SD:s nationalistiska och Kina-skeptiska retorik.

Kristdemokraterna

KD betonar värdebaserad utrikespolitik och starka västliga allianser. Artikeln framstår som positiv till att ersätta USA med Kina och nämner inga värderingskrav, mänskliga rättigheter eller säkerhetsrisker. Därmed kolliderar den med KD:s fokus på gemensamma värderingar och försiktighet mot totalitära stater.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar demokratisk värdegrund och transatlantiska band. Artikeln presenterar ett närmande till Kina som odelat positivt och framställer USA som problem, utan att belysa hot mot demokrati eller mänskliga rättigheter. Denna vinkling strider mot Liberalernas värderingsstyrda utrikespolitik.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver ökat europeiskt intresse för handelsavtal med Kina och Indien utan att ta upp arbetsvillkor, klimatklausuler eller mänskliga rättigheter. Den kritiserar USA:s oberäknelighet men lägger ingen tydlig värdering på Kinas roll. Socialdemokraternas export- och industrivänliga linje gynnas av nya marknader, men deras krav på sociala och klimatmässiga villkor nämns inte. Sammantaget varken stödjer eller utmanar texten partilinjen påtagligt.

Centerpartiet

Centerpartiet välkomnar nya handelsmöjligheter men vill samtidigt ha miljö- och demokratikrav i avtal. Artikeln fokuserar på marknadstillträde och brytning med USA men nämner varken klimatambitioner eller rättssäker handel. Det ger varken tydligt stöd eller motstånd mot Centerpartiets ekoliberala profil.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till både USA:s och Kinas makt men ogillar handelsavtal som drivs av företagsvinst utan sociala villkor. Artikeln kritiserar USA men beskriver ökat Kina-samarbete utan att ifrågasätta kapitalintresset eller mänskliga rättigheter. Resultatet ligger varken i linje med eller direkt emot partiets antikapitalistiska hållning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se handel som kombinerar klimat- och rättvisevillkor, samtidigt som man är skeptisk till både amerikansk militarism och kinesisk miljöpolitik. Artikeln lyfter nya handelsavtal men ignorerar helt miljö- och rättighetsaspekter. Därmed ger den varken tydlig draghjälp eller direkt motstånd mot MP:s gröna agenda.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935