slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Klas Eklund om Grönland: ”Viktigt att EU inte backar”

Publicerad: 18 januari 2026, 23:23 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s hot om att ta över Grönland har skapat spänningar mellan Europa och USA. Nationalekonomen Klas Eklund betonar vikten av att EU markerar mot Donald Trump för att förhindra ytterligare aggressioner. Anna Wieslander från Atlantic Council beskriver situationen som akut och menar att Europa är pressat både från Ryssland och USA.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Klas Eklunds uppmaning att EU inte ska backa och sätter en konfrontativ ram mot Donald Trump. Fokus ligger på EU‑markering och handelsåtgärder. Formuleringen om att USA vill ta över/erövra Grönland förstärker hotbilden.

💬 Språkvinkling

Emotiv och militariserad ton: 'hit men inte längre', 'sätta ner foten', 'bazooka', 'svider i skinnet', 'hårdhandskarna', 'akut', 'erövra'. Språket förstärker konflikt och press, särskilt riktat mot Trump.

⚖️ Källbalans

Källor: Klas Eklund, Anna Wieslander (Atlantic Council) och Göran von Sydow (SIEPS) – europeiska experter. Två driver en hård EU‑linje, en varnar för risker. Avsaknad av röster från USA:s regering, danska/grönländska företrädare, NATO samt näringslivet gör perspektivet snävt.

🔎 Utelämnanden

Saknas: Grönlands autonomi inom Danmark och att Trumps 2019‑idé gällde ett köp, inte 'erövring'. EU:s faktiska mandat i handels‑ kontra säkerhetsfrågor förtydligas inte. Inga reaktioner från USA, Danmark eller Grönland, och inga konsekvensanalyser för EU‑ekonomi/konsumenter.

✅ Slutsats

Bevakningen är expert- och policycentrerad, väger alternativ och inkluderar riskbedömning – typiskt mittenram. Samtidigt färgas texten av konfrontativt språk och förslag om statligt styrda motåtgärder som tullar, vilket drar lätt åt vänster. Sammantaget dominerar en centristisk, teknokratisk ansats.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en konfrontativ ram där EU förväntas ”inte backa”, vilket normaliserar konflikt och antyder att motstånd är det naturliga svaret.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som ”hot”, ”erövra”, ”pressar”, ”bazooka” och citat om att det ska ”svida i skinnet” förstärker alarmism och målmedveten aggressivitet mot USA.

⚖️ Källbalans

Endast europeiska experter (Eklund, Wieslander, von Sydow) får utrymme; ingen amerikansk företrädare, Trump-anhängare eller grönländsk/dansk röst medverkar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar direkta uttalanden från USA:s regering, Danmarks eller Grönlands ledning samt data om tidigare EU-USA-handelstullar som kontext för effektivitet och risker.

✅ Slutsats

Konflikten ramas som ett hot där staten/EU bör svara med kraftfulla handelspolitiska verktyg, och alla röster är kritiska mot Trump. Vinkeln betonar kollektivt försvar och tullar snarare än marknadslösningar eller återhållsamhet, vilket lutar mot vänster enligt den svenska ideologiska referensramen.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på vikten av att EU markerar mot USA och Donald Trump, vilket ger en konfliktfylld och handlingsinriktad inramning. Framställningen betonar EU:s behov av att agera kraftfullt snarare än att söka kompromiss.

💬 Språkvinkling

Språket är laddat med uttryck som "sätta ner foten", "bazookan" och "tullar som svider", vilket förstärker bilden av konflikt och kraftfullt agerande. Trump beskrivs som någon som "attackerar" vid svaghet.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster som förespråkar tydligt motstånd mot Trump (Eklund, Wieslander), men inkluderar även von Sydow som lyfter risker och diplomatiska alternativ. Amerikanska eller danska perspektiv saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Grönlands eller Danmarks syn på situationen, och inga amerikanska röster hörs. Bakgrunden till Trumps utspel eller möjliga diplomatiska lösningar utvecklas inte.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten genom att lyfta både krav på kraftfulla motåtgärder och risker med eskalation, samt nämna diplomati som alternativ. Fokus ligger på EU:s strategiska vägval snarare än ideologisk kritik mot USA eller Trump. Bristen på amerikanska och danska röster drar dock ned helhetsbalansen något.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar behovet av ett enat EU som markerar mot Trump genom samordnade handelspolitiska motåtgärder. Det ligger nära Socialdemokraternas linje om ett starkt EU-samarbete, strategisk industripolitik och vilja att använda ekonomiska verktyg för att försvara europeiska intressen. Kritiken mot amerikansk unilateralism harmonierar med partiets betoning på multilateral ordning och solidaritet inom Nato/EU. Tonen stödjer därför i huvudsak socialdemokratisk utrikes- och handelspolitisk logik.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till amerikansk imperialism och förespråkar att EU står emot stormaktsdominans. Artikeln beskriver Trump som aggressiv och efterlyser kraftiga EU-svar, inklusive tullverktyg, vilket passar partiets antikapitalistiska och anti-USA-imperialistiska narrativ. Kravet på gemensam, stark handelspolitik gentemot USA ligger därför nära Vänsterpartiets världsbild och framstår som gynnsamt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är kritiskt mot Trumpadministrationens klimat- och säkerhetspolitik och förespråkar att EU ska stå upp för egna värden mot aggressiva aktörer. Artikeln betonar ett enat EU, gemensamma verktyg och motåtgärder, vilket rimmar med MP:s syn på starka, solidariska EU-svar mot unilateralism. Att lyfta möjliga tullmedel kan dessutom kopplas till partiets vilja att koppla handel till värderingar, vilket gör vinklingen samstämmig.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna värnar frihandel och nära transatlantiska band. Artikeln lyfter i stället tullar och en ”handelsbazooka” mot USA samt framställer Trump som ett huvudhot. Den aggressiva handelstonen och risk för eskalation strider mot Moderaternas stegvisa, marknadsliberala metod och deras betoning på goda relationer med USA i säkerhetspolitiken. Framställningen utmanar därmed partiets grundläggande utrikes- och handelspolitiska hållning.

Sverigedemokraterna

SD är EU-skeptiskt och värderar nationell suveränitet samt har ofta uttryckt förståelse för Trumpadministrationen. Artikeln framhåller i stället EU som den självklara arenan för motåtgärder och beskriver USA som aggressor. Den uppmanar till hårda gemensamma EU-tullar, något som går emot SD:s kritiska hållning till både EU-överstatlighet och handelskrig med likasinnade västländer. Därför är vinkeln oförenlig med partiets perspektiv.

Centerpartiet

Centerpartiet är starkt frihandelsvänligt och vill minska tullhinder. Artikeln förespråkar i stället hårda handelstullar mot amerikanska varor och lyfter ett kraftfullt ”antitvångsinstrument”. Även om partiet gillar samlat EU-agerande, står förslagen om protektionistiska åtgärder i direkt konflikt med Centerpartiets kärnidé om öppen handel, vilket gör framtoningen negativ för partiets linje.

Kristdemokraterna

KD betonar transatlantisk gemenskap, NATO-samarbete och återhållsamhet i handelstvister. Artikelns fokus på att EU ska hota USA med kännbara tullar och hårda motåtgärder målar Trump som huvudsaklig antagonist, vilket riskerar att skada de relationer KD vill värna. Berättelsen ligger i konflikt med partiets linje om dialog, samarbete och starka västliga band.

Liberalerna

Liberalerna är både EU-positiva och uttalat frihandelsvänliga samt vill bevara nära relationer med USA. Artikeln föreslår protektionistiska åtgärder, vilket strider mot partiets ekonomiska liberalism. Den konfrontativa tonen mot den amerikanska administrationen går också emot Liberalernas ambition om breda västliga allianser. Därmed blir framställningen ogynnsam för partiets perspektiv.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935