slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Lettland drar sig ur konvention om kvinnovåld

Publicerad: 31 oktober 2025, 01:32 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Det lettiska parlamentet har beslutat att dra sig ur Europarådets Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor efter en omröstning där majoriteten stödde förslaget. Kritiker menar att konventionen främjar en avvikande könsideologi och att lettisk lag redan erbjuder tillräckligt skydd för kvinnor. Omkring 5 000 personer protesterade mot beslutet utanför parlamentet i Riga.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och deskriptiv men något otydlig (konvention om kvinnovåld kan tolkas tvetydigt). Brödtexten förklarar beslutet, återger motståndarnas motiv och nämner protester mot utträdet, utan tydlig värdering eller problemformulering.

💬 Språkvinkling

Värdeladdat uttryck avvikande könsideologi återges utan kontext, men attribueras till kritiker. I övrigt nykter ton och övervägande neutrala verb.

⚖️ Källbalans

Enda källa som namnges är Baltic News Service för deltagarsiffror. Regeringens, oppositionens eller kvinnoorganisationers röster saknas. Motståndarsidan refereras, förespråkarsidan ges ingen direkt röst.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om Istanbulkonventionens innehåll, Lettlands tidigare ställning och rättsliga konsekvenser av utträde, samt internationella reaktioner. Ingen statistik om våld mot kvinnor eller kommentarer från experter och berörda organisationer.

✅ Slutsats

Texten är kort, informativ och undviker värderingar, vilket pekar mot ett centrerat, teknokratiskt tilltal. Samtidigt återges ett högerkodat begrepp (könsideologi) utan motvikt, medan protesterna nämns kort. Sammantaget dominerar ett återhållsamt, balanserat ramverk snarare än tydlig partiskhet.

26% Vänster · 48% Center · 26% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att Lettland lämnar ”konvention om kvinnovåld”, vilket ger ett negativt ramverk mot beslutet; artikeln utvecklar inte regeringens perspektiv lika tydligt.

💬 Språkvinkling

Neutral ton, men värdeladdade citatet ”avvikande könsideologi” återges utan kontext; frasen ”så kallade Istanbulkonventionen” kan antyda distans.

⚖️ Källbalans

Artikeln nämner kritiker och 5 000 demonstranter men inga regeringsföreträdare eller experter som försvarar beslutet; Baltic News Service är enda citerade källa.

🔎 Utelämnanden

Fakta om röstsiffror, juridiska konsekvenser, officiella motiv och internationell reaktion saknas; inga kvinnofridsorganisationer eller konservativa röster utvecklar respektive stöd eller kritik.

✅ Slutsats

Rubriken framställer konventionen som skydd för kvinnor och gör därmed utträdet problematiskt. Kritiska protester lyfts medan förespråkarna inte ges röst eller förklaring, vilket förskjuter balansen mot en vänsterpräglad syn trots övergripande neutral språkdräkt.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på kvinnovåld vilket kan rama in frågan ur ett jämlikhets- och rättighetsperspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, men ordval som "avvikande könsideologi" återges utan värdering eller förklaring.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger både kritikers och anhängares argument samt nämner protesterande, men saknar röster från drabbade kvinnor eller experter på mänskliga rättigheter.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om Istanbulkonventionens innehåll eller varför vissa länder är kritiska. Saknar statistik om kvinnovåld i Lettland.

✅ Slutsats

Artikeln är övervägande neutral och återger båda sidor, men undviker djupare analys av strukturell ojämlikhet eller kvinnors rättigheter. Den teknokratiska och återhållsamma tonen samt frånvaron av tydlig värdering placerar den främst i mitten, med viss lutning mot vänster genom rubriksättning och ämnesval.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten benämner Istanbulkonventionen som ett verktyg mot våld mot kvinnor och lyfter protester mot utträdet, utan att problematisera konventionens innehåll. Det ligger nära Socialdemokraternas feministiska linje och deras stöd för internationella jämställdhetsavtal. Kritiken om "avvikande könsideologi" återges kort och oemotsagd, men domineras inte. Sammantaget gynnar framställningen partiets världsbild.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar internationellt samarbete för jämställdhet. Genom att beskriva Istanbulkonventionen som ett skydd mot kvinnovåld och betona protesterna mot Lettlands utträde, förstärker artikeln den typ av globala värderingsramar C vill försvara. Kritik mot konventionen presenteras men ges ingen värderande tyngd, vilket gynnar Centerpartiets perspektiv.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver en stark feministisk och internationell solidaritetslinje. Artikeln framställer konventionen som ett verktyg mot patriarkalt våld och visar motståndet mot utträdet, vilket harmonierar med V:s syn. Att kritikersidan kopplas till begreppet "avvikande könsideologi" kan dessutom förstärka V:s argument om konservativ backlash.

Liberalerna

Liberalerna försvarar internationella människorätts- och jämställdhetsavtal. Artikeln presenterar konventionen positivt – som skydd mot kvinnovåld – och beskriver motståndet som ifrågasatt av tusentals demonstranter. Denna inramning stärker Liberalernas påståenden om vikten av gemensamma värdegrunder och internationellt samarbete.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar global solidaritet och feministisk politik. Genom att framhålla Istanbulkonventionen som central för skydd mot våld och visa folklig protest mot utträdet, ligger artikeln nära MP:s retorik om att värna internationella rättigheter. Kritiken mot "könsideologi" lämnas oproblematiserad, men får ingen normativ kraft, vilket gör rapporteringen gynnsam för MP:s perspektiv.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD har tidigare ifrågasatt internationella genusramverk och talat om skadlig "könsideologi". Artikeln återger visserligen den argumentationen, men huvudtonen ligger på att utträdet är kontroversiellt och möter folkliga protester. Det gör att kritikersidan framstår som defensiv medan konventionen kopplas till skydd av kvinnor, vilket motsäger SD:s narrativ.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna stöder arbete mot kvinnovåld men har ingen stark symbolisk koppling till Istanbulkonventionen. Artikeln är främst informativ; den tar varken ställning för hårdare nationell lagstiftning eller mot "könsideologi", ämnen där M kunde profilera sig. Därmed påverkas partiets linje varken positivt eller negativt i texten.

Kristdemokraterna

KD lyfter familj och trygghet men har internt både stöd och skepsis till internationella genusavtal. Artikeln nämner kritiken om "könsideologi" – en term som vissa KD-väljare kan känna igen – samtidigt som den betonar skydd mot kvinnovåld, ett KD-mål. Balansen gör att texten varken entydigt gynnar eller skadar partiets position.