slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Madagaskars president har flytt landet – militären har tagit makten

Publicerad: 14 oktober 2025, 18:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Madagaskars president Andry Rajoelina har flytt landet efter att delar av militären anslutit sig till de pågående protesterna mot korruption och dålig samhällsservice. En elitenhet inom militären har tagit makten och upplöst konstitutionen, och en kommitté bestående av armén och polisen kommer att upprätta en civil regering under en tvåårig övergångsperiod. Minst 22 personer har dödats och 100 skadats i samband med protesterna, enligt FN.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar dramatiskt på att presidenten flytt och att militären tagit makten. Den speglar artikelns huvuduppgifter via Reuters/TT, men uttrycket "har flytt" är mer definitivt än textens osäkra lägesbild. Dödstal och politiska motdrag nämns inte i rubriken.

💬 Språkvinkling

Faktarikt och återhållsamt språk. Ord som "kupp", "upplöst konstitutionen" är sakliga men laddade. Citat från demonstrant och forskare ger positiv ton kring protesterna. Begränsad normativ värdering av militärens maktövertagande.

⚖️ Källbalans

Källor: Reuters, TT, FN, en demonstrant, militärens ledare och en forskare vid Nordiska Afrikainstitutet. Presidentens version återges kort. Röster från regeringssidan, oberoende juridisk expertis, opposition, civilsamhälle och internationella aktörer (AU/EU/Frankrike) saknas. Balansen lutar mot proteströrelsens perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknas: verifiering av uppgiften om fransk militär hjälp, rättslig bedömning av kuppen och konstitutionens status, internationella reaktioner och sanktioner, bredare bakgrund om Rajoelinas mandat/vallegitimitet, samt fler lokala röster utanför huvudstaden. Konsekvenser för rättigheter och ekonomi berörs inte.

✅ Slutsats

Artikeln har ett nyhetsmässigt, teknokratiskt tonläge och bygger på byråer, vilket placerar den nära mitten. Samtidigt framhävs protesternas legitima motiv och en expert ger positiv beskrivning av Generation Z, medan kritisk granskning av militärens maktövertagande och regeringssidan är begränsad. Sammantaget ger det en svag vänsterlutning inom ett i huvudsak centristiskt ramverk.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter presidentens flykt och militärens maktövertagande som fullbordat faktum, vilket sätter en dramatisk ram men ligger i linje med artikelns innehåll och ger ingen tydlig vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt men ord som ”korruption”, ”dålig samhällsservice” och citatet ”vi vill inte ha propaganda” skapar sympati för demonstranterna och en kritisk ton mot regeringen.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på Reuters, TT, FN-data, en demonstrant och en forskare; röster från regeringssidan, juridiska experter eller civilsamhället utanför protesterna saknas, vilket ger protest- och forskarperspektiv dominans.

🔎 Utelämnanden

Ingen historik om presidentens vallegitimitet, tidigare kuppförsök eller Frankrikes roll ges, och konsekvenser för civilbefolkningen vid ett tvåårigt militärstyre diskuteras inte.

✅ Slutsats

Rapporteringen är faktabaserad med traditionella nyhetsbyråkällor och undviker explicit värdering, vilket ger ett centralt helhetsintryck. Betoningen på sociala missförhållanden och positiva skildringar av ledarlösa protester drar något åt vänster, men avsaknaden av ideologisk analys och relativt neutral ton balanserar mot mitten.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på presidentens flykt och militärens maktövertagande, vilket ger dramatik och antyder legitimitet åt protesterna. Framing betonar missnöje och förändring, mindre fokus på potentiella risker med militärkupp.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ger viss sympati till demonstranterna genom att lyfta deras krav och citera dem direkt. Presidentens agerande beskrivs som flykt, vilket kan uppfattas negativt.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar demonstranter, FN, forskare och militären, men saknar röster från presidentens anhängare eller neutrala politiska bedömare. Perspektivet från vanliga medborgare utanför protesterna saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga negativa konsekvenser av militärens maktövertagande eller risker för demokratin. Bakgrund om presidentens politik och stöd i landet utelämnas.

✅ Slutsats

Artikeln betonar orättvisor och protester mot korruption samt lyfter fram unga och deras krav på förändring, vilket ligger nära en vänsterideologisk ram. Statliga och kollektiva lösningar framhålls, medan traditionella institutioner och presidentens perspektiv tonas ner. Därför dominerar en vänsterlutning i rapporteringen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter missnöje med korruption och bristfällig samhällsservice och ger legitimitet åt folkliga krav på demokrati. Den betonar offentlig service som inte fungerar och ställer det mot elitens maktmissbruk, ett narrativ som ligger nära Socialdemokraternas solidaritets- och välfärdsretorik. Tonen är sympatisk mot proteströrelsen och kritisk mot ett självberikande styre, vilket harmonierar med partiets världsbild.

Centerpartiet

Centerpartiet värnar demokrati, antikorruption och ungas inflytande. Artikeln ger stort utrymme åt en tvärpolitisk ungdomsrörelse som vill ersätta korrupta makthavare och förbättra samhällsservice, vilket ligger nära C:s liberal-demokratiska och decentralistiska värden. Därför går textens vinkling i huvudsak i linje med partiets ståndpunkter.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet understödjer folkliga uppresningar mot eliters korruption och bristande välfärd. Artikeln framställer Gen-Z-protesterna som rättfärdiga och fokuserar på misslyckad offentlig service och social ojämlikhet, vilket speglar V:s kritik av maktkoncentration. Den milda tonen mot militärens maktövertagande kan diskuteras, men helhetsramen gynnar partiets antikapitalistiska och aktivistiska perspektiv.

Liberalerna

Liberalerna betonar demokrati, mänskliga rättigheter och kampen mot korrupta regimer. Artikeln ger röst åt unga demokratiaktivister och avslöjar maktmissbruk, vilket harmonierar med partiets internationella frihetsagenda. Den neutrala tonen till militärkuppen är en svag dissonans, men huvudfokuset på frihetsrörelsen och liberal kritik av auktoritärt styre gynnar partiets narrativ.

Miljöpartiet

Miljöpartiet stöder global solidaritet och gräsrots-aktivism. Texten framhäver en internationell Generation-Z-rörelse som utmanar korruption och söker social rättvisa, helt i linje med MP:s syn på transnationell rörelsebyggande. Positiv beskrivning av sociala medier som demokrativerktyg och fokus på marginaliserades behov av fungerande service stärker den gröna berättelsen om rättvisa och deltagande.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Texten hyllar en gränsöverskridande, partipolitiskt obunden Gen-Z-rörelse och beskriver hur internationella aktörer (bl.a. fransk militär) bistår presidentens flykt. Det globalistiska och ledarlösa idealet krockar med SD:s betoning på nationell suveränitet, ordning och misstro mot eliters påverkan utifrån. Framingens positiva ton kring massprotester och maktvakuum ligger långt från SD:s världsbild.

Neutral för

Moderaterna

M beskriver sig som försvarare av rättsstat och ordning, men stöttar också demokratiska friheter. Artikeln framhåller ungdomliga protester mot korruption men skildrar samtidigt ett militärt maktövertagande utan tydlig värdering. Framing stödjer varken skarp kritik mot kuppen eller fokus på institutionell stabilitet. Därmed blir helhetsintrycket varken tydligt stödjande eller utmanande för Moderaternas linje.

Kristdemokraterna

KD prioriterar stabila institutioner, mänsklig värdighet och fredlig samhällsgemenskap. Artikeln skildrar både legitima protester och ett militärt upphävande av konstitutionen utan moralisk kommentar. Avsaknaden av värderingsdrivet försvar för rättsstat eller familjeperspektiv gör rapporteringen varken särskilt stödjande eller kritisk mot KD:s centrala idéer.