slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Martyr eller terrorist – så beskrivs Gaza-kriget på Wikipedia på olika språk

Publicerad: 30 augusti 2025, 20:15 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Wikipedia har anklagats för partiskhet i hur Israel- och Palestina-relaterade ämnen beskrivs på olika språkversioner av sajten. Ett exempel är beskrivningen av den palestinske journalisten Anas al-Sharif, där formuleringar på hans arabiskspråkiga sida ändrats från 'israeliska utrotningskriget' till 'den palestinsk-israeliska konflikten'. SVT har jämfört olika språkversioner av Wikipediasidor för att se hur beskrivningarna skiljer sig åt.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en polariserande dikotomi, martyr eller terrorist, som förstärker konfliktens laddning. Ingressen problematiserar Wikipedias neutralitet via jämförelser mellan språk. Vinkeln kan skapa förväntan om symmetriska exempel, men texten visar främst ett arabiskt fall.

💬 Språkvinkling

Neutral nyhetsstil dominerar med återgivna anklagelser. Värdeladdade ord som utrotningskrig, martyr och ockupationsstyrkor förekommer som citerade exempel, inte i reporter-röst. Tonen är saklig men dramatiken förstärks genom kontraster mellan språkversioner.

⚖️ Källbalans

Källor utgörs främst av Wikipedias egna policytexter och SVT:s egna jämförelser. Inga röster från Wikimedia Foundation, administratörer eller hebreisk/arabisktalande redaktörer hörs. Israeliska och palestinska perspektiv återges indirekt, utan representanter som kommenterar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konkreta exempel från hebreiska och engelska sidor som balanserar det arabiska fallet. Inga data om ändringshistorik, antalet redigeringar eller granskningsmekanismer. Avsaknad av expert- eller Wikimedia-kommentarer och förklaring av hur rubriceringen terrorist hanteras i olika språk.

✅ Slutsats

Fokus ligger på process och jämförelse snarare än normativa slutsatser, vilket präglas av ett centristiskt, teknokratiskt angreppssätt. Urvalet betonar laddade pro-palestinska formuleringar i arabisk Wikipedia, vilket ger en svag högerskugga genom skepsis mot begrepp som utrotningskrig. Avsaknaden av tydligt ställningstagande och försök till balans ger ändå en centerdominans.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kontrasterar ”martyr” mot ”terrorist” och antyder stark polarisering mellan språkversioner, vilket ramar in ämnet som en konflikt om värdeomdömen redan innan fakta presenteras.

💬 Språkvinkling

Valet av citat som ”utrotningskrig” och ”martyr” samt frågan ”Men är det verkligen så?” skapar en dramatisk, ifrågasättande ton som kan förstärka upplevelsen av partiskhet.

⚖️ Källbalans

Bevisningen hämtas nästan uteslutande från arabiska Wikipedia-utdrag; röster från hebreiska redaktörer, israeliska sakkunniga eller oberoende forskare saknas, vilket ger skev perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inga exempel på möjliga propalestinska ändringar som har korrigerats, inga statistiska data om redigeringar och låter varken Wikimedia-representanter eller konfliktforskare kommentera helhetsbilden.

✅ Slutsats

Reportaget undersöker tekniskt hur Wikipedia fungerar och presenterar problemet som en fråga om process och balans snarare än moralisk fördömelse. Fokus ligger på neutralitetsprincipen och exempel från båda sidor antyds men utforskas inte fullt, vilket ger en pragmatisk, teknokratisk ton typisk för ett centriskt förhållningssätt.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter fokus på skillnaden mellan att beskriva någon som martyr eller terrorist, vilket antyder en värdeladdad konflikt om språkbruk och perspektiv. Framing betonar att olika språkversioner av Wikipedia kan ha olika ideologiska vinklar.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men använder laddade termer som "utrotningskrig" och "martyr" i citat, vilket kan förstärka känslomässiga reaktioner. Artikeln undviker dock egna värderande ord och håller en beskrivande ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både arabiska och engelska Wikipedia-sidor samt nämner tidigare exempel med Kina, men inkluderar inte röster från Wikipedia-redaktörer eller experter på informationspåverkan. Palestinska och israeliska perspektiv återges genom Wikipediainnehåll snarare än direkta intervjuer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring hur Wikipedia arbetar för att motverka partiskhet och inga röster från Wikipedia-gemenskapen eller oberoende forskare om ämnet inkluderas. Kontext om hur vanliga dessa språkversioners avvikelser är lämnas utanför.

✅ Slutsats

Artikeln försöker balansera olika perspektiv och undviker att ta ställning, vilket ger ett tydligt centerfokus. Den presenterar exempel på partiskhet från flera håll men analyserar inte djupare systemiska orsaker eller konsekvenser, vilket är typiskt för en teknokratisk och neutral ansats. Vänster- och högerperspektiv ges utrymme främst genom återgivna citat, inte genom redaktionell vinkling.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

M betonar hotet från desinformation och vill motverka anti-israeliska vinklingar. Artikeln visar hur formuleringar som "israeliskt utrotningskrig" används på arabiska Wikipedia och lyfter problem med partiskhet på nätet, något som stärker Moderaternas argument för skärpt medie- och källkritik.

Sverigedemokraterna

SD hävdar ofta att etablerade plattformar har vänster- eller pro-palestinsk slagsida. Genom att peka på hur arabiska Wikipedia beskriver Hamas-kopplade personer som ”martyrer” får artikeln vatten på deras kvarn om pro-palestinsk partiskhet i informationsflödet, vilket stödjer partiets egen retorik.

Kristdemokraterna

KD har pro-israelisk profil och varnar för desinformation som underblåser antisemitism. Genom att lyfta hur Wikipedia kan beskriva Israel som angripare och Hamas-journalister som martyrer bekräftar artikeln KD:s oro över ensidiga skildringar och stöder deras krav på värde- och faktabaserad rapportering.

Liberalerna

L driver kamp mot antisemitism och vill ha strikt källkritik. Reportaget visar konkret hur språkversioner kan ge anti-israeliska formuleringar, vilket legitimerar Liberalernas krav på att bekämpa partiskhet och stärka faktakontroll på nätet och i skolan.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

V brukar lyfta övergrepp mot palestinier och kan anta begrepp som "utrotningskrig". Artikeln visar hur sådana ord tas bort och problematiseras som möjlig partiskhet, vilket undergräver V:s narrativ om systematiskt israeliskt våld och ger intryck av att pro-palestinska formuleringar är överdrivna.

Miljöpartiet

MP har en tydligt pro-palestinsk linje och lyfter ofta civila palestiniers lidande. Artikeln problematiserar narrativa ord som ”utrotningskrig” och ”martyr”, vilket framstår som ett ifrågasättande av den pro-palestinska terminologi som MP ofta använder. Därmed går textens ton emot partiets perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln presenterar skillnader i Wikipedia-framing utan att värdera Israel eller Palestina tydligt. Den stämmer med S syn på behovet av faktabaserad, balanserad information men lyfter varken socialdemokratiska krav på folkrättslig tvåstatslösning eller kritik av ockupationen. Därmed varken gynnar eller skadar den partiets linje.

Centerpartiet

C försvarar fri information och källkritik men tar en mer balanserad hållning i Israel-Palestina-frågan. Artikeln beskriver skillnader i språkversioner utan att ta ställning, vilket ligger i linje med partiets syn på transparens men ger inga direkta politiska poänger åt C.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935