slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Nya angrepp mellan Israel och Iran

Publicerad: 19 juni 2025, 08:42 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Natten till torsdagen skedde nya attacker mellan Israel och Iran, där israeliska anfall riktades mot Teheran och iranska robot- och drönarattacker utlöste flyglarm i Israel. Flera personer har skadats, inklusive vid ett angrepp mot Sorokasjukhuset i södra Israel. Enligt människorättsgruppen HRA har minst 639 personer dödats och över 300 skadats sedan i fredags.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men fokuserar på ömsesidiga attacker, vilket kan ge intrycket av jämbördigt ansvar trots att artikeln beskriver fler iranska attacker mot civila mål.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan tydligt värdeladdade ord eller uttryck. Händelser beskrivs kortfattat och faktabaserat.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar israelisk militär och den USA-baserade människorättsgruppen HRA, men saknar officiella iranska källor eller perspektiv från Iran.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrundsinformation om konfliktens orsaker, tidigare händelser och Irans officiella kommentarer eller perspektiv på attackerna.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och teknokratisk, med fokus på faktarapportering utan tydlig ideologisk vinkling. Dock saknas iranska perspektiv och djupare kontext, vilket ger en viss status quo-prägel typisk för centerpositioner.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och beskriver konflikten som ömsesidiga angrepp, vilket kan ge intrycket av jämvikt mellan parterna.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och undviker laddade ord. Händelserna beskrivs i neutrala termer utan starka värderingar.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till israelisk militär och en USA-baserad människorättsgrupp, men saknar iranska myndigheters perspektiv eller kommentarer från oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om bakgrunden till attackerna och inga iranska civila offer eller skador nämns. Ingen analys av orsaker eller internationella reaktioner ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta utan tydlig värdering, men presenterar båda sidor som likvärdiga aktörer utan djupare analys. Bristen på iranska röster och kontext ger viss status quo-prägel, vilket motiverar en center-klassning.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken beskriver konflikten som symmetrisk ("mellan Israel och Iran") trots att texten anger att Israel först slog till; skapar intryck av lika agerande.

💬 Språkvinkling

Neutralt nyhetsanslag, men laddade ord som "våg av attacker" och upprepade larm ger dramatik utan värderande adjektiv.

⚖️ Källbalans

Endast israelisk militär och USA-baserad HRA citeras; inga iranska myndigheter eller oberoende regionala experter ges plats.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund till varför attackerna sker, inga iranska civila röster, inget om diplomatiska reaktioner eller internationell rätt.

✅ Slutsats

Artikeln strävar efter neutralitet men landar i falsk balans: den presenterar båda sidor som jämbördiga utan att väga in maktskillnader eller kontext. Källor hämtas främst från ena parten men ges ändå symmetrisk rubriksättning, vilket signalerar ett teknokratiskt, status quo-orienterat centrum-perspektiv.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln använder israeliska militärens uppgifter, framhäver iranska robotangrepp och nämner ett israeliskt sjukhus som drabbat mål. Den stärker därmed bilden av Iran som aggressor, vilket harmonierar med M:s västvänliga och Israel-positiva säkerhetssyn. Tonen ger implicit stöd åt hårdare försvarsåtgärder, något som passar partiets linje.

Sverigedemokraterna

Fokus på iranska attacker och ett sårat israeliskt civilsjukhus bekräftar SD:s narrativ om hot från islamistiska regimer och behovet av kraftfullt svar. Bristen på iranskt perspektiv förstärker den bild partiet oftast lyfter fram och därmed framstår artikeln som för SD fördelaktig.

Kristdemokraterna

KD har länge varit Israelvänligt och ser hotet från Iran som centralt. Genom att betona iranska attacker mot civila mål och använda västliga källor ger artikeln ett narrativ som stämmer överens med KD:s värdering om att skydda demokratiska och religiöst närstående länder.

Liberalerna

L driver en tydligt pro-israelisk och demokratiförsvarande profil. Artikeln lyfter iranska attacker, citerar israelisk militär och nämner civila offer, vilket stärker Liberalernas argument om att auktoritära regimer hotar fria samhällen och kräver resoluta svar. Bristen på relativiserande ton gagnar därför partiet.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

V brukar betona ockupationskritik och kräva att media synliggör Israels ansvar. Artikeln lutar på israeliska källor, lyfter iranska robotangrepp och nämner ett sjukhus som offer, men ger ingen kontext om blockad, kolonialism eller maktobalans. Därmed uppfattas den som ensidigt och mot V:s analys.

Miljöpartiet

MP vill se tydlig kritik mot all form av militarism, krav på vapenvila och ett starkt civilt perspektiv. Även om civila dödstal nämns presenteras konflikten mest som militär händelse utan klimat, humanitär eller folkrättslig analys. Den obalanserade källanvändningen (främst israeliska uppgifter) går därmed emot MP:s freds- och rättviseframing.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten återger i huvudsak fakta om nattens attacker och nämner civilas lidande utan att moralisera eller kräva särskilda åtgärder. Detta ligger i linje med S tradition av balanserad, folkrättsligt orienterad utrikespolitik men ger dem inte explicit stöd. Avsaknaden av diplomatiska perspektiv eller krav på FN-process gör samtidigt att partiet varken gynnas eller missgynnas tydligt.

Centerpartiet

C efterfrågar både humanitärt fokus och tydlig folkrätt. Texten redovisar civila dödstal men saknar politisk analys om konfliktlösning, handel eller internationell rätt. Den balanserade faktarapporteringen ger vare sig stöd eller motstånd mot C:s ekoliberala och multilateralistiska linje.