Paasikivi om mineralavtalet: ”Knyter USA närmare Ukraina”

Publicerad: 3 maj 2025, 02:30 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ett nytt mineralavtal mellan USA och Ukraina har undertecknats, vilket ger USA tillgång till ukrainska naturresurser som olja, grafit, aluminium och naturgas. Avtalet stärker säkerhetsbanden mellan de två länderna och kan reta upp Kreml, men förväntas inte påverka Rysslands krigsmål. Den amerikanska hållningen i frågan är dock oklar, enligt militärexperten Joakim Paasikivi.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på att avtalet för Ukraina närmare USA, vilket ger en säkerhetspolitisk ram. Framing betonar positiva steg för Ukraina och västlig samverkan, medan eventuella negativa konsekvenser förbigås.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men vissa värdeladdade ord används, t.ex. "stort steg framåt" och "absurt påstående" om Trump. Tonen är saklig men med viss värdering i citaten.

⚖️ Källbalans

Endast Joakim Paasikivi får uttala sig och hans perspektiv dominerar. Amerikanska och ryska röster saknas, liksom ukrainska myndigheter eller kritiska röster.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella miljökonsekvenser, ukrainska reaktioner eller kritik mot avtalet. Ingen fördjupning kring amerikanska eller ryska officiella ståndpunkter ges.

✅ Slutsats

Artikeln har en övervägande centristisk lutning genom att återge expertröster och fokusera på säkerhetspolitiska konsekvenser utan att ta tydlig ställning. Värderande citat förekommer, men helheten undviker stark ideologisk vinkling och ger en teknokratisk, status quo-orienterad analys. Bristen på mångfald bland källor drar dock något mot mitten snarare än tydligt vänster eller höger.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger expertens slutsats och ramar in avtalet som ett säkerhetspolitiskt framsteg utan att antyda möjliga nackdelar eller alternativa perspektiv.

💬 Språkvinkling

Fraser som ”stort steg framåt” och bedömningen att Trumps uttalande är ”rätt absurt” färgar tonen positivt för avtalet och kritiskt mot en högerpolitiker.

⚖️ Källbalans

Endast Joakim Paasikivi citeras; varken ukrainska, amerikanska eller ryska företrädare eller oberoende analytiker får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om miljöeffekter, ekonomiska risker, ukrainsk inrikesdebatt eller opposition i USA mot att binda sig närmare Ukraina lyfts fram.

✅ Slutsats

Artikeln har en teknokratisk, expertfokuserad inramning typisk för mitten och undviker djupare politisk konfliktanalys. Den enda värdeladdningen riktas mot Trump, vilket ger en lätt vänsterförskjutning men helheten ligger kvar nära det sakliga mittfältet.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhåller närmare säkerhetssamarbete mellan Ukraina och USA samt kritiserar Kreml, vilket harmonierar med Socialdemokraternas Nato-linje och stöd till Ukraina. Genom att beskriva avtalet som ett "stort steg framåt" legitimeras västlig inblandning, något partiet numera ser som nödvändigt för europeisk säkerhet. Kritiken mot Trump förstärker en transatlantisk, icke-populistisk hållning som partiet ofta delar.

Moderaterna

Moderaterna driver en tydlig pro-USA, pro-Nato och Ukraina-vänlig linje. Artikeln beskriver avtalet som positivt för Ukrainas säkerhet och betonar Rysslands oförändrade aggressivitet, vilket stödjer Moderaternas narrativ om behovet av fortsatt västligt engagemang. Den kritiska tonen mot Trump stör inte partiets grundsyn; fokus ligger på stärkt amerikanskt stöd mot Ryssland.

Centerpartiet

Centerpartiet är EU- och Nato-positivt samt starkt stödjande till Ukraina. Artikelns positiva beskrivning av fördjupat amerikanskt engagemang och dess explicita markering mot Kreml ligger i linje med partiets säkerhets- och värderingsagenda. Avsaknaden av miljöperspektiv är en mindre dissonans, men huvudframing gynnar ändå partiets transatlantiska hållning.

Kristdemokraterna

KD har en uttalad linje om stärkt västlig sammanhållning, Nato-partnerskap och motstånd mot rysk aggression. Artikelns positiva tolkning av USA-Ukraina-avtalet bekräftar denna hållning och lyfter riskerna för Kreml utan att relativisera ryskt ansvar. Tonen ligger därmed nära KD:s säkerhetspolitiska prioriteringar.

Liberalerna

Liberalerna betonar stark transatlantism och stöd till Ukraina. Artikeln beskriver avtalet som ett viktigt säkerhetspolitiskt framsteg, framhåller amerikanskt engagemang och relativiserar inte rysk propaganda. Den kritiska referensen till Trumps påstående understöder Liberalernas motstånd mot populistisk utrikespolitik, vilket gör framställningen gynnsam för partiets perspektiv.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militarism och stormaktsinflytande över naturresurser. Artikeln skildrar USA:s rätt till ukrainsk olja och mineraler som ett framsteg och problematiserar inte möjlig imperialism eller miljökonsekvenser. Denna ensidiga, Nato-vänliga och resursexploaterande vinkling krockar med Vänsterpartiets antikapitalistiska och fredsinriktade världsbild.

Miljöpartiet

Miljöpartiet motsätter sig fossil utvinning och villkorar handel med stark miljöhänsyn. Artikeln presenterar USA:s framtida exploatering av olja, gas och mineraler som något odelat positivt och nämner inget om miljö eller hållbarhet. Den militära och resursexploaterande vinkeln strider därmed mot MP:s gröna, pacifistiska och klimatcentrerade narrativ.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD stödjer visserligen Ukrainas sak och svenskt Nato-medlemskap, men är skeptiska till globalistiska resurstilldelningar och lyfter ofta svensk suveränitet framför stormaktsintressen. Artikeln berör inte svenska intressen och problematiserar inte USA:s tillgång till ukrainska råvaror, men den kritiserar Ryssland, vilket SD normalt också gör. Sammantaget vare sig hyllas eller ifrågasätts partiets kärnargument.