Professorn: Inget stöd i folkrätten

Publicerad: 22 juni 2025, 14:21 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Enligt Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt, saknar USA folkrättsligt stöd för sina attacker mot Iran, vilket även gäller Israels agerande. Mahmoudi menar att attackerna strider mot FN-stadgan och skadar förtroendet för den internationella rättsordningen. Han anser att dessa handlingar utgör ett exempel på omotiverad aggression och att de utgör ett problem för folkrätten.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar helt på att USA saknar stöd i folkrätten, utan att presentera alternativa tolkningar eller motargument. Framingen är tydligt kritisk mot USA:s och Israels agerande.

💬 Språkvinkling

Språket är starkt värderande, med uttryck som "klassexempel på aggression" och "omotiverad användning av våld". Mahmoudis uttalanden får stå oemotsagda och förstärker en kritisk ton mot väst.

⚖️ Källbalans

Endast en expert, Mahmoudi, citeras och inga andra röster eller experter får komma till tals. Varken amerikanska, israeliska eller oberoende folkrättsexperter ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar motargument eller förklaringar från USA:s eller Israels sida, samt internationella reaktioner eller andra folkrättsliga bedömningar. Ingen kontext kring varför USA/Israel anser sig ha rätt att agera ges.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig vänsterlutning genom att fokusera på kritik mot västmakters agerande och betona folkrättsliga principer utan att ge utrymme för andra perspektiv. Endast en kritisk expert intervjuas och motargument eller bredare kontext saknas, vilket ger en ensidig bild. Detta resulterar i en övervikt åt vänster enligt den svenska ideologiska referensramen.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter endast professor Mahmoudis slutsats om folkrättsbrott och sätter därmed ramen att USA saknar legitimitet, utan antydan om motargument.

💬 Språkvinkling

Kraftuttryck som "klassexempel på aggression" och "bryr sig inte" ger moralisk fördömelse och förstärker negativ värdering av USA/Israel.

⚖️ Källbalans

Endast en källa – svensk folkrättsprofessor – citeras; inga uttalanden från USA, Israel, FN eller andra juridiska experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar USA:s eller Israels motiveringar, eventuell FN-debatt samt andra forskare som kan ge stöd eller nyansera tolkningen av folkrätten.

✅ Slutsats

Fokus ligger på kritik mot västerländsk militär makt och betoning av folkrättsbrott utan motröster. Ensidig källhantering och värdeladdat språk ger en tydlig lutning åt vänsterperspektivet som framhäver maktmissbruk och internationell rätt framför realpolitiska eller säkerhetspolitiska argument.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är anti-militaristiskt, kritiskt till imperialism och betonar folkrätt. Artikeln lyfter just dessa teman, framställer USA och Israel som aggressorer och varnar för urholkad internationell rätt. Denna vinkling bekräftar och legitimerar V:s världssyn, vilket gör rapporteringen gynnsam för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet värnar folkrätt, diplomati och kritik mot militära angrepp. Artikeln ger ensidigt stöd åt den linjen och fördömer våldsanvändningen. Fokus på internationell rättsordning och risk för global normupplösning ligger helt i linje med MP:s freds- och solidaritetspolitik, vilket gör framställningen positiv för partiet.

Ofördelaktig för

Moderaterna

M förespråkar stark transatlantisk allians, hård säkerhetspolitik och tydligt stöd för Israel. Artikeln dömer ut USA:s och Israels agerande som folkrättsbrott utan att låta deras säkerhetsargument höras. Den retoriken underminerar Moderaternas linje och skapar en negativ inramning för partiets utrikes- och försvarspolitiska hållning.

Sverigedemokraterna

SD är uttalat pro-Israel och betonar hårda militäråtgärder mot upplevda hot. Artikeln beskriver attacken som aggression och folkrättsvidrig, vilket krockar direkt med SD:s narrativa om legitima självförsvarsinsatser. Den saknar också det kulturella hotperspektiv SD ofta lyfter kring Iran. Därmed blir inramningen klart ofördelaktig för partiets ståndpunkt.

Centerpartiet

C stöder Nato, USA-samarbete och vill se ett värderingsdrivet men handlingskraftigt säkerhetssamarbete. Artikeln ger endast plats åt kritik mot USA/Israel och tonar ned deras säkerhetsargument. Det strider mot Centerpartiets mer balanserade syn på militär avskräckning och transatlantiska relationer, vilket gör framställningen ofördelaktig.

Kristdemokraterna

KD intar traditionellt Israel-vänlig och USA-nära hållning samt betonar moralisk rätt att använda militärmakt mot hot. Artikeln avfärdar angreppet mot Iran som folkrättsbrott och aggression utan att pröva de självklarheter KD brukar anföra. Perspektivet skär sig därmed med partiets utrikespolitiska världsbild.

Liberalerna

Liberalerna är starkt pro-väst, Nato-orienterade och betonar hotet från auktoritära regimer som Iran. Artikeln kritiserar enbart USA/Israel och tonar ned Irans risk, vilket motsäger L:s narrativ om att demokratiska stater måste agera mot sådana hot. Därför framstår texten som ogynnsam för liberal politik.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter folkrättens betydelse och kritiserar militär ensidighet, något som ligger nära S:s tradition av FN-fokuserad utrikespolitik. Samtidigt angriper den USA – Sveriges viktigaste Nato-allierade – vilket skaver mot partiets nya säkerhetsprofil efter Nato-inträdet. Därför bekräftas delar av S:s världsbild om internationell rätt, men samtidigt utmanas partiets pragmatiska realpolitik. Helheten blir ett neutralt utfall.