Reträtt i tullkriget – hur mycket har Trump mjuknat egentligen? - Bias Analys

Reträtt i tullkriget – hur mycket har Trump mjuknat egentligen?

Publicerad: 12 maj 2025, 18:02 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA och Kina har en tre månader lång paus i tullkriget med lägre tullar, vilket har lett till att börserna återhämtat sig. USA:s tullar mot Kina är 30 procent, men inkluderar 20 procent 'fentanyltullar' som kan tas bort om Kina minskar exporten av drogen till USA. Förhandlingarna fortsätter och det finns fortfarande osäkerhet kring handelsrelationerna med EU.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att Trump har mjuknat, vilket kan rama in honom som mindre hårdför än tidigare. Artikeln ifrågasätter dock detta och problematiserar bilden, vilket ger en viss balans.

💬 Språkvinkling

Språket är delvis dramatiskt med ord som "skålar för det riskerar att få bubblet i fel strupe" och "elefanten i rummet". Trump beskrivs med laddade uttryck som "handelsskurken".

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på marknadsreaktioner och Trumps egna uttalanden, men saknar röster från berörda parter som kinesiska eller europeiska företrädare samt oberoende ekonomer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas djupare analys av vilka grupper som påverkas av tullarna, samt hur EU:s och Kinas perspektiv ser ut. Ingen diskussion om möjliga långsiktiga konsekvenser för global handel.

✅ Slutsats

Analysen visar en tydlig centerinriktning med fokus på marknadens reaktioner och en teknokratisk, försiktig hållning till politiska motiv. Artikeln undviker att ta tydlig ställning för eller emot statlig intervention och ger ingen större vikt åt vare sig jämlikhet eller traditionella värden. Balansen mellan olika perspektiv är dock något bristfällig.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in utvecklingen som en "reträtt" och ifrågasätter hur mycket Trump "mjuknat", vilket antyder svaghet snarare än neutral beskrivning.

💬 Språkvinkling

Texten använder laddade uttryck som "tullkriget", "handelsskurken", "tomma hot" och bildspråk som "korkat upp skumpan", vilket ger ett lätt hånfullt tonläge mot Trump.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast Trumps egen benämning och anonyma marknadsreaktioner; inga experter, kinesiska röster eller oberoende analytiker får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Saknar fakta om tidigare tullnivåer, konkreta budgeteffekter, vilka branscher som påverkas samt kinesiska och EU-perspektiv på förhandlingarna.

✅ Slutsats

Trots en lätt kritisk ton mot Trump ligger fokus på marknadsreaktioner och tekniska detaljer snarare än ideologiska frågor, vilket ger en pragmatisk, mittenorienterad framställning. Avsaknaden av djupare systemkritik eller marknadsliberal försvarslinje placerar artikeln i huvudsak i det centristiska fältet.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten kritiserar Trumps protektionism och lyfter hur lägre tullar lugnar marknaderna, vilket ligger nära Socialdemokraternas stöd för frihandel med socialt ansvar. Artikeln antyder att tullintäkter mest används för att lappa statsbudgeten, ett argument som passar partiets kritik mot högerpopulistisk ekonomisk politik. Ingen romantisering av marknadslösningar utan viss skepsis mot "flerfrontskriget" gör helhetsbilden samstämmig snarare än motstridig.

Moderaterna

Moderaternas frihandelslinje stärks av artikelns negativa ton mot Trumps tullar och positiva rapportering kring återhämtningen när handelskonflikten mildrats. Fokus på börsernas reaktion understryker partiets marknadsliberala perspektiv. Det saknas kritik mot globalisering eller kapital, vilket gör framställningen klart fördelaktig för M:s världsbild.

Centerpartiet

Centerpartiet driver hård frihandelspolitik. Artikeln lyfter att minskade tullar ger börslyft och ekonomisk lättnad, vilket gynnar C:s linje. Den varnar för "flerfrontskriget" mot EU och antyder att fortsatt protektionism vore riskabelt – ett argument som stödjer partiets syn på öppna marknader och internationellt samarbete.

Kristdemokraterna

KD förespråkar global frihandel som gynnar svensk ekonomi. Artikeln kritiserar Trumps tullar och lyfter börsuppgången när handelshindren dämpas, vilket harmonierar med partiets linje. Frånvaron av moraliserande ton om sociala eller etiska handelshinder gör texten överlag positiv för KD:s position.

Liberalerna

Liberalerna vill se minskade handelshinder och betonar ekonomins reaktioner på protektionism. Artikelns fokusering på hur nedtrappade tullar stärker marknaderna och hur fortsatt "flerfrontskrig" vore riskfyllt går hand i hand med L:s EU-positiva och frihandelsvänliga agenda, vilket ger ett fördelaktigt ljus.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD vill kunna använda tullar för att skydda nationella intressen och är mer skeptiska till frihandel. Artikeln framställer Trumps höga tullar som ett hot mot ekonomin och beskriver börsuppgången när tullnivåerna sänks som positiv. Därmed ifrågasätts protektionistisk logik och SD:s handelspolitiska narrativ hamnar i dålig dager.

Neutral för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till både protektionistisk maktpolitik och oreglerad frihandel som styrs av börsintressen. Artikelns fokus på marknadsreaktioner och investerarnas oro speglar ett perspektiv V brukar ifrågasätta, men den hyllar inte heller TTIP-liknande avtal eller företagsmakt. Sammantaget varken stöds eller motarbetas partiets huvudteser tydligt.

Miljöpartiet

MP motsätter sig Trumps unilateralism men vill samtidigt knyta handel till klimat- och miljövillkor, något texten inte berör. Även om artikeln är kritisk till protektionism, saknas miljöperspektiv och klimatargument. Därför stöttar den bara delvis MP:s hållning och lämnar resten av partiets krav obeaktade.