slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Så har flyktingströmmarna till Europa minskats – få söker asyl i Sverige

Publicerad: 11 september 2025, 03:35 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Antalet asylsökande i Sverige har minskat kraftigt sedan flyktingkrisen 2015, då över en miljon människor anlände till Europa. Minskningen beror delvis på EU:s avtal med länder som Turkiet och Tunisien för att stoppa migranter, samt en politisk omsvängning i Europa mot mer restriktiv migrationspolitik. Invandringskritiska partier har vunnit mark och påverkat etablerade partier att bli mer restriktiva i sin migrationspolitik.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar minskningen till åtgärder som ”minskat flyktingströmmarna” och framhäver få asylsökande i Sverige. Framing lägger tyngd på politiska hinder och EU‑avtal, mindre på förändrade konflikt- eller migrationsmönster. Historiken 2015 används för att förstärka en humanitär ram.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som ”öppna sina hjärtan”, ”stoppa migranter” och ”drastiska åtgärder” ramar in frågan moraliskt. Formuleringar om ”välkomnande signaler” antyder normativ utgångspunkt.

⚖️ Källbalans

En enda expert (Bernd Parusel, Sieps) dominerar narrativet. Inga röster från regeringar, EU‑kommissionen/Frontex, partier som drivit åtstramning, eller kommuner. Även flyktingar, asyljurister och människorättsorganisationer saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknas andra förklaringar till minskningen (pandemi, visumregler, konfliktläget i Syrien, tillfälligt skydd för ukrainare) och data om dödsfall till havs, pushbacks eller beviljandegrader. Regeringars motiv (kapacitet, kostnader, ordning/trygghet) och effekter på smugglingsnätverk belyses inte.

✅ Slutsats

Fokus ligger på hur politiska hinder och EU‑avtal försvårar för skyddssökande och deras negativa konsekvenser, med en ensam forskarröst som sätter en humanitär ram. Avsaknad av företrädare som försvarar åtstramning och av nyttoperspektiv (kapacitet, kostnader, ordning) ger en tilt. Sammantaget lutar texten svagt åt vänster, trots saklig ton.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lovar en neutral genomgång men artikeln vinklar snabbt mot att minskningen beror på hårdare EU-åtgärder och politisk högersväng, vilket ger en problematiserande snarare än neutral ram.

💬 Språkvinkling

Ord som "hindren", "drastiska åtgärder" och att EU-ledare inte längre "öppnar sina hjärtan" ger en negativ värdeladdning kring restriktiv politik.

⚖️ Källbalans

Endast migrationsforskaren Bernd Parusel citeras. Ingen röst från EU-kommissionen, medlemsstaters regeringar eller invandringskritiska partier ges utrymme, vilket skapar ensidighet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte motiv bakom avtalen, exempelvis säkerhets- eller integrationsskäl, och saknar data om hur opinionen i EU förändrats eller hur avtalen påverkat dödligheten på Medelhavet.

✅ Slutsats

Genom att betona humanitära konsekvenser, använda känsloladdat språk och låta en enda expert kritisera restriktiv politik hamnar perspektivet tydligt till vänster om den svenska mittfåran. Den begränsade källmångfalden och uteblivna förklaringar till restriktivitet förstärker lutningen.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på minskade flyktingströmmar och få asylsökande, vilket kan rama in utvecklingen som ett resultat av politiska åtgärder snarare än förändrade behov. Artikeln betonar orsaker och konsekvenser för migranter snarare än samhällseffekter.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men har viss empati för migranter; ord som "drastiska åtgärder" och "dåliga konsekvenser" används. Citat från experten förstärker bilden av svårigheter för människor på flykt.

⚖️ Källbalans

Endast migrationsforskare och experter citeras, inga röster från politiker, myndigheter eller invandringskritiska partier. Migranters perspektiv återges indirekt via experten.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar röster från politiker som försvarar restriktiv politik, samt statistik om samhällseffekter eller opinion. Ingen diskussion om integration, kriminalitet eller kostnader för mottagande.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt fokus på migranternas svårigheter och konsekvenserna av restriktiv politik, vilket speglar en vänsterorienterad referensram. Röster från höger och samhällsperspektiv saknas, och statliga eller internationella lösningar framställs utan större kritik. Detta ger en övervikt åt vänster i ideologisk fördelning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Centerpartiet försvarar asylrätten och vill ha en mer generös migrationspolitik. Artikeln understryker att hinder och avtal med tredjeländer försvårar skydd för människor på flykt och kritiserar den restriktiva vändningen i EU och Sverige. Denna framställning bekräftar Centerpartiets varningar om humanitära följder och ligger därför i linje med partiets världsbild.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet värnar asylrätten och motsätter sig hårda gränsbarriärer. Artikeln pekar ut miljardavtal för att stoppa migranter och beskriver negativa konsekvenser för människor som behöver skydd, samt ifrågasätter högerpartiers inflytande. Detta stöder Vänsterpartiets kritik av "fortress Europe" och ger därmed ett för partiet gynnsamt narrativ.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är starkt pro-asyl och kritiskt till externa gränsavtal som försvårar flykt. Artikeln lyfter just dessa avtal som problematiska och beskriver hur den restriktiva svängningen skadar människor i behov av skydd. Detta förstärker Miljöpartiets argument och ger ett samstämmigt och för partiet positivt narrativ.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar att Sverige har gått från ett välkomnande land 2015 till en restriktiv linje och beskriver detta som ett hinder som skadar människor på flykt. Den "politiska omsvängningen" lyfts som orsak till den kraftiga nedgången i asylsökande. Detta ifrågasätter den strama migrationslinje som Socialdemokraterna numera driver och framställer den som problematisk, vilket gör vinklingen ogynnsam för partiet.

Moderaterna

Moderaternas huvudlinje är att minska invandringen genom hårdare gränskontroll och avtal med tredjeländer. Artikeln beskriver exakt sådana åtgärder som dyra och skadliga för människor med skyddsbehov och sätter ett kritiskt tonfall mot att europeiska ledare fokuserar på risker snarare än asylrätt. Därmed ifrågasätts Moderaternas politik och framställs i negativ dager.

Sverigedemokraterna

SD:s kärnfråga om strikt begränsad invandring speglar de utvecklingar som artikeln kritiserar. Reportaget kopplar minskningen av asylsökande till "invandringskritiska partier" som vunnit mark och implicerar att detta leder till humanitära problem. Tonen gör den restriktiva linjen till något negativt, vilket direkt står i konflikt med SD:s egen retorik.

Kristdemokraterna

KD vill minska invandringen till nordiska nivåer genom striktare regler och samarbetsavtal med tredjeländer. Reportaget framställer just dessa avtal som kostsamma och skadliga för flyktingar och målar upp ett negativt resultat av den breda högersvängen. Därmed hamnar KD:s linje i ett ogynnsamt ljus.

Neutral för

Liberalerna

Liberalerna kombinerar försvar av asylrätt med krav på bättre integration. Artikeln fokuserar främst på hur restriktioner har minskat antalet asylsökande och kritiserar hårdare gränser, men berör inte integrationsfrågan som är Liberalernas profil. Därför stödjer den inte tydligt partiets helhetssyn, men motsätter sig heller inte centrala liberala värden – utfallet blir tämligen neutralt.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935