Så kan EU påverka kriget i Gaza

Publicerad: 30 juli 2025, 12:35 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU-länderna har hittills inte kunnat enas om gemensamma sanktioner mot Israel för att påverka kriget i Gaza, enligt Lisa Hultman vid Uppsala universitet. Ett förslag som diskuterades var att avbryta Israels deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Andra möjliga åtgärder inkluderar fördömanden, frysta tillgångar och pausade handelsavtal.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver hur EU kan ”påverka” kriget och inramar diskussionen kring att pressa Israel, vilket antyder att mer agerande är önskvärt.

💬 Språkvinkling

Överlag sakligt men ord som ”pressa på Israel” och ”försiktiga” ger en subtil värdering om att EU hittills gjort för lite.

⚖️ Källbalans

En enda akademisk röst citeras; inga officiella uttalanden från Israel, EU-länder som motsätter sig åtgärder eller palestinska aktörer förekommer.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om Hamas, israeliska säkerhetsskäl eller juridiska hinder för sanktioner nämns, vilket begränsar helhetsbilden.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på sanktioner och andra verktyg för att sätta press på Israel utan att ge utrymme för motargument, vilket ger ett svagt vänsterlut. Den neutrala tonen och expertfokus behåller dock ett betydande centerinslag.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på EU:s möjligheter att påverka kriget i Gaza och sätter därmed EU:s ansvar och handlingsutrymme i centrum. Framing antyder att EU bör eller kan göra mer för att påverka Israel.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men uttryck som "pressa på Israel" och "första steg" kan antyda att mer handling förväntas. Inga starkt emotiva ord används.

⚖️ Källbalans

Endast en akademisk expert, Lisa Hultman, får komma till tals. Inga röster från politiker, israeliska företrädare eller andra berörda parter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte israeliska eller palestinska perspektiv, möjliga konsekvenser för EU:s relationer, eller argument mot sanktioner. Inga röster från medlemsländer som motsätter sig åtgärder tas upp.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt vänster genom att fokusera på EU:s möjligheter att påverka Israel och lyfta fram statliga åtgärder som sanktioner. Bristen på motröster och betoning på handling mot Israel förstärker denna lutning. Språket är dock relativt neutralt och viss teknokratisk balans finns, vilket ger viss centerfördelning.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten framställer EU som för passivt och öppnar för skärpta åtgärder mot Israel. Det harmonierar med Socialdemokraternas aktuella krav på en mer värdegrundad, solidarisk och feministisk utrikespolitik där EU bör agera starkare för mänskliga rättigheter i Gaza. Att endast en akademisk expert ges utrymme och inga israeliska röster hörs förstärker bilden av behovet av påtryckningar, vilket är förenligt med partiets linje efter Gazakrigets eskalering.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kräver redan sanktioner och starkare internationellt tryck mot Israel. Artikeln beskriver EU som alltför försiktig och listar just de åtgärder partiet efterfrågar, utan att ge utrymme åt Israels motargument. Detta stärker Vänsterpartiets narrativ om behovet av hårdare press och är därmed gynnsamt för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet stöder tydligt palestinska rättigheter och har krävt att EU agerar hårdare mot Israel. Artikeln kritiserar EU:s passivitet och radar upp möjliga sanktioner, vilket ligger helt i linje med MP:s krav på en värderingsdriven, humanitär utrikespolitik. Avsaknaden av israeliska röster förskjuter fokus till press och sanktioner, vilket gynnar partiets ståndpunkt.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna har markerat stöd för Israels säkerhetsrätt och är generellt skeptiska till EU-sanktioner som kan uppfattas som ensidiga. Artikeln fokuserar på hur unionen ska "pressa på Israel" och nämner flera sanktionsverktyg utan att lyfta Israels perspektiv eller hotbilden mot landet. Den ensidiga vinkeln underminerar Moderaternas mer balanserade och Israel-vänliga hållning.

Sverigedemokraterna

SD betonar starkt stöd för Israel och motsätter sig straffåtgärder från EU. Artikeln framhåller möjligheter att frysa tillgångar, pausa handelsavtal och införa militära sanktioner mot Israel utan att lyfta Israels säkerhetsskäl. Den vinkeln står i direkt konflikt med SD:s Israel-vänliga och EU-skeptiska profil.

Kristdemokraterna

KD har traditionellt en Israel-vänlig hållning och betonar dialog framför straffåtgärder. Artikeln fokuserar nästan uteslutande på hur EU kan sanktionera och isolera Israel och saknar ett familj- eller säkerhetsperspektiv som KD ofta framhåller. Den ensidiga press-retoriken går därför emot partiets linje.

Liberalerna

Liberalerna värnar Israels säkerhet och har varnat för ensidiga EU-sanktioner. Texten talar om att "pressa på Israel" och nämner olika straffåtgärder utan motvikter, vilket gör framställningen problematisk ur Liberalernas mer Israel-vänliga och säkerhetsfokuserade perspektiv.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet förenar mänskliga rättigheter med positiv syn på EU-samarbetet, men brukar vara försiktigt med hårda sanktioner som kan skada handel. Texten beskriver potentiella EU-verktyg mot Israel men erbjuder ingen värderande vägledning. Frånvaron av både klimat- och handelsaspekter samt en rätt balanserad ton gör att den varken tydligt stödjer eller utmanar Centerpartiets linje.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935