Så kan Iran svara på USA:s attack

Publicerad: 23 juni 2025, 10:51 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Efter att USA attackerat Irans kärnanläggningar har Irans högsta ledare sagt att fienden måste straffas, och världen väntar nu på Irans svar. Mellanösternexperten Alexander Atarodi menar att Iran kan välja att attackera amerikanska intressen minimalt eller direkt attackera amerikanska baser, vilket skulle leda till en allvarlig situation i regionen. Ett annat möjligt svar från Iran är att stänga Hormuzsundet, vilket skulle påverka världsekonomin, men det är tveksamt om detta kommer att ske.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Irans möjliga svar och antyder spänning, men undviker att värdera USA:s attack. Framing är neutral och informativ, utan tydlig vinkling mot någon sida.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och analytiskt, med experten som beskriver möjliga scenarier utan laddade ord. Tonen är återhållsam och undviker dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast en expert, Alexander Atarodi, får uttala sig. Inga iranska, amerikanska eller andra internationella röster hörs, vilket begränsar perspektivbredden.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från iranska eller amerikanska företrädare och ger ingen bakgrund till varför USA attackerade. Ingen analys av internationella reaktioner eller möjliga diplomatiska lösningar.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och fokuserar på expertanalys utan att ta ställning för någon part. Avsaknaden av politiska värderingar, flera perspektiv och djupare kontext ger ett tydligt centerperspektiv med teknokratisk och återhållsam ton. Ingen ideologisk slagsida märks tydligt.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen zoomar in på Irans potentiella hämndaktioner och målar upp ett hotfullt scenario, medan texten ger begränsad bakgrund till varför USA attackerade. Fokus ligger därmed mer på en dramatisk följd än på orsaken.

💬 Språkvinkling

Ord som "värsta tänkbara scenariot", "oacceptabelt" och "väldigt allvarlig situation" förstärker hotbilden och skapar alarmistisk ton, men värderande epitet riktade mot aktörerna undviks.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på uttalanden från en svensk Iran-expert; inga amerikanska, iranska eller oberoende internationella röster hörs. Publiken får därför främst en analytisk men ensidig tolkning.

🔎 Utelämnanden

Motiven bakom USA:s attack, eventuella civila konsekvenser och reaktioner från andra regionala aktörer saknas. Ingen diskussion om internationell rätt eller diplomatiska försök att trappa ned konflikten.

✅ Slutsats

Texten ger ett relativt neutralt, teknokratiskt säkerhetsfokus utan tydlig värdering av parterna och undviker ideologiska resonemang. Avsaknaden av strukturell eller moralisk kritik (vänster) och begränsat fokus på nationalistisk eller moralisk fördömelse (höger) placerar helheten mitt emellan, med svag lutning åt säkerhetsfrågornas traditionellt borgerliga ton.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Artikeln framstår som kritisk mot USA:s förstahandsangrepp genom att lyfta att Washington stängde de diplomatiska vägarna och attackerade Irans anläggningar. Den skildrar Irans reaktion som ett svar på amerikansk aggression, vilket harmonierar med Vänsterpartiets anti-imperialistiska syn och kritik mot USA:s militära inblandning i Mellanöstern. Perspektivet stärker partiets berättelse om stormaktsdominans och behovet av fredlig konfliktlösning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet motsätter sig militära eskalationer och framhåller diplomati samt globala risker. Artikeln betonar att diplomatiska kanaler har stängts, varnar för regional och ekonomisk katastrof och problematiserar vapenmakt. Den neutrala tonen gentemot Iran och fokus på att undvika värsta scenarier stödjer MP:s freds- och deeskalationslinje, vilket gör bevakningen gynnsam för partiets perspektiv.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD målar ofta upp Iran som ett hot mot väst och vill se kraftigt motstånd mot islamistiska regimer. Artikeln ger relativt stort utrymme åt Irans "oacceptabla" upplevelse och behov av att "straffa" fienden utan att moraliskt fördöma landet. Avsaknaden av värderande språk mot Iran och fokus på dess perspektiv rimmar illa med SD:s mer konfrontativa linje och kan uppfattas som för mjukt.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten är huvudsakligen analytisk och betonar vikten av diplomati samt riskerna med ytterligare eskalering. Den tar inte tydlig ställning för vare sig USA eller Iran utan beskriver möjliga scenarier. Det ligger nära Socialdemokraternas linje om balans mellan säkerhet och diplomatiska lösningar, men artikeln förespråkar inte konkret avspänning eller FN-processer. Sammantaget varken gynnar eller skadar den partiets positioner.

Moderaterna

Moderaterna prioriterar säkerhet och starka västliga allianser. Artikeln beskriver USA:s militära agerande utan kritik och fokuserar på de geopolitiska riskerna, vilket ligger i linje med ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Samtidigt saknas ett tydligt stöd för hårdare åtgärder mot Iran, vilket gör att texten inte aktivt förstärker Moderaternas agenda. Helhetsintrycket blir därför neutralt.

Centerpartiet

Centerpartiet betonar internationellt samarbete, handel och stabilitet. Texten lyfter riskerna för världsekonomin vid en stängning av Hormuzsundet och beskriver behovet av återhållsamhet, vilket berör partiets intresse för globala flöden. Samtidigt presenteras inga lösningar via EU eller multilaterala processer som partiet förespråkar. Därmed är artikeln informativ men inte tydligt partigynnande.

Kristdemokraterna

KD har en värdebaserad utrikespolitik som ofta stödjer USA och Israel. Artikeln beskriver sakligt möjliga iranska motåtgärder utan att värdera USA:s handlingar positivt eller negativt. Fokus ligger på regional säkerhet och risker, något som KD delar, men texten ger inget moraliskt stöd till den västliga sidan. Den vare sig gagnar eller skadar därför partiets hållning.

Liberalerna

Liberalerna vill tydligt ställa auktoritära regimer till svars och försvara västliga värden. Artikeln ger en deskriptiv, icke-dömande bild av konflikten och återger främst Irans logik och möjliga svar. Avsaknaden av värderande språk eller demokrati-fokus gör att texten varken förstärker Liberalernas pro-västliga linje eller kritiserar den. Effekten blir neutral.