Så mycket betalar Nato-länderna idag

Publicerad: 25 juni 2025, 19:57 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Natoländerna har enats om ett nytt mål att senast 2035 lägga fem procent av BNP på försvar, där minst 3,5 procent ska gå till militära utgifter och 1,5 procent till försvarsrelaterade investeringar. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har tidigare motsatt sig förslaget, men inga undantag finns i skrivningarna.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på skillnader i Nato-ländernas försvarsutgifter utan att värdera eller problematisera målet. Framställningen är neutral och informativ.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord eller värderande uttryck. Fakta presenteras utan känslomässig färgning.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till TT och nämner Spaniens premiärminister som motståndare, men inkluderar inte röster från andra länder eller kritiska perspektiv på beslutet.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av varför vissa länder motsätter sig målet, samt möjliga konsekvenser för medlemsländer med svagare ekonomi. Ingen diskussion om alternativa synsätt eller kritik mot ökade försvarsutgifter.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och informativ, med fokus på fakta och utan värderande språk. Den undviker politisering och ger en översiktlig bild av beslutet, vilket är typiskt för en centristisk, teknokratisk rapportering. Bristen på kritiska eller alternativa röster drar dock något mot status quo och center.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och faktainriktad men framhäver skillnader i ländernas betalningar snarare än politiska följder.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och siffrabaserat; ord som "överens" och "ska" signalerar konsensus och nödvändighet utan värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Enda källan är TT med Nato-perspektiv; inga kritiska röster från forskare, opposition eller civilsamhälle inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar svenska siffror, ekonomiska konsekvenser och alternativa ståndpunkter kring försvarsutgifter, vilket begränsar läsarens helhetsbild.

✅ Slutsats

Texten håller sig till siffror och procedur, vilket är typiskt för en teknokratisk och därmed centristisk ansats. Ingen kritik av ökade försvarskostnader (vänster) eller patriotisk ton om militärstyrka (höger) förekommer. Därför framstår rapporteringen som huvudsakligen mittenorienterad.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln presenterar Natos nya försvarsmål som ett odramatiskt och gemensamt beslut, utan kritiska frågor om sociala kostnader. Det ligger väl i linje med Socialdemokraternas accepterade Nato-medlemskap och uttalade ambition att stärka försvaret. Avsaknaden av ifrågasättande kring alternativa prioriteringar gör framställningen snarare positiv än problematiserande för partiet.

Moderaterna

Moderaterna förespråkar tydligt högre försvarsanslag och ser Nato som central säkerhetspolitisk plattform. Artikeln hävdar att alla länder enats om 5 % av BNP och nämner inga invändningar mot hög kostnad, vilket stödjer bilden av att ökade utgifter är nödvändiga. Därmed harmonierar texten med Moderaternas retorik.

Sverigedemokraterna

SD vill stärka det militära försvaret och ser Nato som viktigt. Att artikeln okritiskt redovisar ett ambitiöst BNP-mål och framhåller brist på undantag återspeglar SD:s krav på hård säkerhetspolitik. Frånvaron av pacifistisk kritik eller ekonomiskt ifrågasättande gynnar partiets perspektiv.

Kristdemokraterna

KD betonar ökad försvarsförmåga och Nato-integrering. Artikeln lyfter upp ett enhälligt beslut om höga försvarsutgifter utan kritik, vilket passar KD:s trygghetsnarrativ. Tonen stärker bilden av att betydande försvarsinvesteringar är självklara och legitima.

Liberalerna

Liberalerna vill ha ett robust försvar inom Nato och har länge förespråkat ökade anslag. Den neutralt rapporterade 5 %-siffran framstår som naturlig och nödvändig, utan invändningar om kostnader eller prioriteringskonflikter. Det ligger nära Liberalernas säkerhetspolitiska linje.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt mot militarisering och vill se minskad Nato-påverkan. Artikeln legitimerar stora rustningskostnader genom att framställa beslutet som odiskutabelt och förbigår sociala alternativ. Den agerar därmed i motsatt riktning mot partiets antimilitaristiska agenda.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar klimat och välfärd framför ökade militära budgetar och är skeptiskt till upprustning. Artikeln förmedlar högre försvarsutgifter som ett okontroversiellt faktum och nämner inga miljö- eller fredsperspektiv. Detta undergräver partiets klimat- och fredsfokuserade synsätt.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer Nato och ett stärkt försvar, men lägger även stor vikt vid ordning i statsfinanserna. Artikeln är rent beskrivande och tar inte ställning till om 5 %-målet är ekonomiskt klokt. Därför varken stöttar eller utmanar den partiets mer balanserade hållning.