slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Segrar eller avtal – hur blir det egentligen fred?

Publicerad: 8 oktober 2025, 21:39 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Enligt fredsforskaren Peter Wallensteen är antalet väpnade konflikter i världen på en rekordhög nivå, och den globala freden fortsätter att minska. FN:s säkerhetsråd har svårt att enas om insatser på grund av stormakternas vetorätt, vilket försvårar fredsprocesser. Kriget i Ukraina är ett exempel där internationella aktörer som FN och USA kan behöva involveras för att nå en hållbar fred.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in fred som en fråga om segrar kontra avtal och texten fokuserar på förhandlingar, FN och stormakters veto. Konflikter förklaras främst genom bristande internationell samsyn och lösningar via medling och fredsbevarande insatser. Det saknas vinkling mot militär avskräckning eller segerstrategier.

💬 Språkvinkling

Saklig, akademisk ton med få emotiva ord. Termer som "rekordmånga" och "positiv fred" ger viss normativ laddning till multilaterala lösningar. Citat används för att förstärka expertperspektivet.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på en fredsforskare samt IEP-data. Frånvaron av militära analytiker, politiska beslutsfattare, parter i konflikterna och drabbade civila begränsar perspektiven. Perspektiv som förespråkar seger före förhandling är inte representerade.

🔎 Utelämnanden

Saknas: kritiska exempel på misslyckade fredsbevarande insatser och risker med prematura vapenvilor. Även aspekter om rättvisa, ansvar för krigsbrott och avskräckningens roll utelämnas. Inga röster från Ukraina, Ryssland, FN eller Nato för att nyansera lösningsvägarna.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på teknokratiska, institutionella lösningar (FN, medling, fredsbevarande styrkor) och ett expertcentrerat resonemang, vilket lutar mot en centristisk referensram. Frånvaron av starka normativa krav på omfördelning eller traditionella värden, och avsaknad av hård maktbetoning, förstärker mittenprägeln. En svag vänsterdragning märks genom fokus på jämbördiga villkor och internationell intervention.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar fredsavtal snarare än militära segrar och sätter ramen att förhandling och internationella institutioner är huvudvägen till fred, vilket texten okritiskt följer.

💬 Språkvinkling

Ord som "misslyckade", "rekordmånga" och beskrivningen av "insiktsfulla, ihärdiga och engagerade insatser" ger en lätt värderande ton till stöd för fredsprocesser.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en enda expertkälla och ett index; inga röster från militärer, diplomater, konfliktparter eller kritiker av FN hörs.

🔎 Utelämnanden

Perspektiv som förespråkar militär avskräckning, nationella intressen eller marknadens roll i återuppbyggnad saknas, liksom historiska exempel på misslyckade FN-insatser.

✅ Slutsats

Inlägget betonar stegvisa, institutionella lösningar via FN och USA utan att driva radikal omfördelning eller värdekonservatism. Frånvaron av militär- eller marknadsfokus placerar tonen närmast mitten, med svag vänsterdragning genom att statliga och multilaterala lösningar framhålls som överlägsna.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på fredsprocesser snarare än militära lösningar, med en tonvikt på vikten av avtal och diplomati. Konflikter beskrivs som komplexa och svårlösta, vilket ger en saklig men något systemkritisk inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och akademiskt, med få värdeladdade ord. Citat från experten betonar vikten av stormakter och diplomatiska insatser utan att använda starka känsloord.

⚖️ Källbalans

Endast en akademisk expert (Peter Wallensteen) intervjuas, inga röster från politiker, militärer eller civilsamhälle. Perspektivet är tydligt forskningsbaserat och saknar motröster.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte alternativa synsätt som betonar nationellt självförsvar, folkligt motstånd eller marknadens roll i fredsprocesser. Ingen kritik mot FN:s eller stormakternas agerande lyfts fram.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot center genom sitt fokus på diplomati, FN och långsiktiga fredsavtal, vilket speglar en balanssökande och teknokratisk syn. Bristen på politiska eller ideologiska perspektiv samt den akademiska tonen förstärker det centerorienterade intrycket. Vänsterinslag finns i betoningen av internationellt samarbete, men högerperspektiv är nästan frånvarande.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhäver FN:s roll, internationell medling och behovet av ihärdiga diplomatiska processer – ståndpunkter som ligger nära Socialdemokraternas traditionella multilateralism och solidaritetslinje. Kritiken mot stormaktsveton och vikten av gemensamma säkerhetslösningar speglar partiets syn på ett regelstyrt världs­samfund. Tonen är pragmatisk och fokuserar på samarbete snarare än ensidig militär makt, vilket harmonierar med S eftersträvade "feministiska" och FN-förankrade utrikespolitik.

Centerpartiet

Centerpartiet förordar aktivt internationellt samarbete och starka multilaterala institutioner. Artikelns fokus på FN-ledd medling, gemensamma lösningar och långsiktig diplomati stämmer väl med C:s ekoliberala, samarbetsinriktade utrikesprofil. Kritiken mot att stormakter blockerar insatser harmonierar med partiets vilja att reformera och stärka globalt regelverk.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet betonar fred, nedrustning och FN-baserad konfliktlösning framför militarisering. Artikeln lyfter just dessa verktyg och pekar på behovet av fredsbevarande styrkor, vapenstillestånd och långvariga förhandlingar. Avsaknaden av Nato-retorik och betoning på stormaktskritik matchar partiets antimilitaristiska hållning, vilket ger en gynnsam inramning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se FN-driven diplomati, fredsbevarande insatser och globalt ansvarstagande. Artikelns betoning på just FN:s roll, vikten av långsiktiga medlingsprocesser och kritik av stormakters veton sammanfaller med partiets gröna, humanitära utrikesagenda. Avsaknaden av militaristisk ton förstärker den positiva inramningen.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD är skeptiska till överstatlighet och vill minska FN:s inflytande. Artikeln lyfter FN som nödvändig fredsaktör, kritiserar stormakters vetomakt och förespråkar internationella fredsbevarande trupper – allt i kontrast till SD:s betoning på nationell suveränitet. Därmed framställs ett synsätt som i praktiken utmanar partiets världsbild.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna ser också till starka internationella institutioner men betonar vanligtvis militär avskräckning och Nato mer än FN. Artikeln lyfter framför allt FN-ledd diplomati och kritiserar stormaktslåsningar utan att diskutera upprustning, vilket varken direkt stöder eller undergräver M:s linje. Resultatet blir en huvudsakligen neutral träffbild mot partiets perspektiv.

Kristdemokraterna

KD stöder både Nato och internationell diplomati, men lyfter oftare moralisk värdegrund och försvars­politik. Artikeln beskriver FN-centrerad medling utan att ta ställning i värdefrågor eller familjeorienterad etik. Budskapet är därför varken särskilt främjande eller utmanande för KD:s utrikesansats.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar starkt internationellt samarbete men kombinerar det med krav på hårdare motstånd mot auktoritära stater. Artikeln fokuserar på diplomati och fredsbevarande insatser utan att beröra värdebaserade sanktioner eller försvarsstyrka. Den ligger alltså mitt emellan och påverkar partiets linje marginellt.