Siffertrolleri när Nato försöker möta Trumps fem procent?

Publicerad: 15 maj 2025, 16:58 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Nato-ländernas utrikesministrar möttes i Antalya, Turkiet, för att diskutera höjda försvarsanslag. USA:s president Donald Trump har krävt att länderna ska öka sina försvarsutgifter till fem procent av BNP, jämfört med dagens två procent. Diskussionerna inkluderade även om 'halv-militära' utgifter, som vägar och hamnar, ska räknas in i dessa försvarsutgifter.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken talar om ”siffertrolleri” och problematiserar att räkna civil infrastruktur som försvar, vilket vinklar läsaren mot skepsis inför Trumps femprocentskrav.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”siffertrolleri” och citattecken kring ”halv-militära” antyder fiffel; inga positiva ord för höjda anslag förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast Trumps krav och Natos möte nämns; inga citat från Nato-företrädare, militära experter eller länder som stödjer fem procent, vilket ger ensidighet.

🔎 Utelämnanden

Säkerhetshot som Ryssland, medlemsstaters motiveringar eller data om redan uppnådda mål saknas, liksom ekonomiska eller strategiska argument för höjd nivå.

✅ Slutsats

Skeptisk framställning av högre försvarsutgifter och avsaknad av argument för Trumps linje ger artikeln en svag vänsterprägel. Ton och rubrik ifrågasätter snarare än stöder ökade militäranslag, även om innehållet är relativt kortfattat och faktabaserat.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att Nato ägnar sig åt "siffertrolleri" för att möta Trumps krav, vilket ger en kritisk och något skeptisk inramning mot både Nato och Trumps krav.

💬 Språkvinkling

Språket är lätt ironiskt och ifrågasättande, särskilt genom ordval som "siffertrolleri" och "halv-militära". Det används inga starkt emotiva ord men tonen är lätt kritisk.

⚖️ Källbalans

Artikeln nämner Trumps krav och Nato-ländernas diskussioner men citerar inga politiker eller experter direkt. Perspektiv från Nato-företrädare eller kritiker av ökade försvarsutgifter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning om varför vissa länder vill inkludera civila utgifter, samt om konsekvenserna för välfärd eller andra budgetområden. Ingen analys av oppositionens synpunkter eller Nato:s officiella motivering ges.

✅ Slutsats

Artikeln har en lätt kritisk ton mot ökade försvarsutgifter och Trumps krav, samt antyder att Nato försöker tänja på definitionerna. Fokus ligger mer på ifrågasättande än på att argumentera för starkare försvar, vilket lutar mot vänster enligt svensk politisk skala. Samtidigt finns visst utrymme för mittenperspektiv genom neutral beskrivning av fakta.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ifrågasätter Trumps krav på fem procents försvarsutgifter och antyder att Nato-länderna letar genvägar genom att räkna in civila investeringar. Den skepsis som tonas fram ligger nära Socialdemokraternas mer pragmatiska hållning: stöd för Nato men ingen vilja att kraftigt öka budgeten på bekostnad av välfärden. Framställningen ger därmed visst stöd åt partiets linje om balanserad, finansieringsmässigt ansvarsfull upprustning.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt mot militarism och stora försvarssatsningar. Artikeln ifrågasätter högre Nato-mål och antyder att länder försöker manipulera siffror, vilket stärker bilden av överdriven upprustning. Denna problematisering harmonierar väl med V:s argument om att militärbudgetar trissas upp utan ordentlig demokratisk förankring.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar social och ekologisk välfärd före ökade militäranslag och är generellt avvaktande till upprustning. Genom att framställa femprocentskravet som problematiskt och antyda kreativa bokföringstrick bekräftar artikeln bilden av att försvarsbudgetarna riskerar att svälla okritiskt. Detta ligger nära MP:s skepticism och gör texten gynnsam för partiet.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar starkt försvar, reella anslagshöjningar och trovärdig Nato-profil. Genom att kalla processen "siffertrolleri" och fokusera på hur länder försöker tänja definitionen av försvarskostnader undergräver artikeln den seriösa ambitionsnivå som M efterlyser. Tonen gör att partiets krav på faktiska budgetökningar framstår som mindre legitima.

Sverigedemokraterna

SD vill se kraftigt höjda försvarsutgifter och hårdare nationell upprustning. Artikeln problematiserar i stället Trumps fem-procentskrav och beskriver försök att blanda in civila poster som tvivelaktiga. Den kritiska vinkeln minskar legitimiteten för den höga ambitionsnivå SD förespråkar och framstår därför som ogynnsam för partiet.

Kristdemokraterna

KD vill se fler resurser till försvaret och ett trovärdigt Nato-engagemang. Genom att fokusera på "siffertrolleri" kring femprocentsmålet och framställa höjningen som tveksam, signalerar artikeln en kritisk hållning till den upprustning KD förespråkar. Därmed motarbetas partiets försvarsretorik.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet stöder Nato och vill stärka försvaret men är inte drivande för extrema budgetmål. Artikeln kritiserar femprocentskravet men lyfter inga alternativ, vilket varken tydligt gynnar eller skadar C. Framställningen ligger mitt emellan: viss skepsis mot överdrivna summor, men inget genomslag för partiets egna prioriteringar kring klimat och ekonomi.

Liberalerna

Liberalerna stödjer Nato och starkt försvar men har inte drivit ett konkret femprocentskrav. Artikelns skepsis gentemot såväl Trump som budgettrixande lämnar partiets position oberörd: den kritiserar inte själva tvåprocentsnivån som L står bakom och upphöjer inte deras skolinriktade profil. Effekten blir i huvudsak neutral.