Svårt att besegra Hamas militärt: ”Risk för nya grupper”

Publicerad: 8 augusti 2025, 04:43 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Israel planerar en total ockupation av Gaza för att besegra Hamas, men det är osäkert om detta kommer att leda till fred. Professor Michael Schulz menar att nya grupper kan uppstå där det finns förtryck och ockupation. Kriget i Gaza har pågått i 22 månader utan att Hamas har besegrats, och det finns en risk att nya, mer extrema grupper tar över om Hamas försvagas.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att Hamas är svårt att besegra militärt och varnar för nya grupper, vilket sätter en skeptisk ram kring Israels strategi. Bedömningen i rubriken är inte tydligt attribuerad, medan brödtexten bygger på en enskild expert.

💬 Språkvinkling

Tonen är analytisk men lutar normativt genom ord som förtryck, ockupation, total ockupation och mer extrema. Påståenden om att motstånd alltid uppstår presenteras via expertcitat utan tydlig problematisering.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på en professor i freds- och utvecklingsforskning. Röster från israeliska beslutsfattare eller militär, palestinska civila, oberoende säkerhetsanalytiker och internationella aktörer saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om Hamas angrepp, gisslanfrågan och Israels säkerhetsargument. Inga data om Hamas kapacitet, civila förluster eller opinionsläget bland palestinier och israeler. Alternativa strategier eller experter som bedömer att militär press kan fungera diskuteras inte.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på strukturella orsaker som förtryck och ockupation samt skepsis mot militära lösningar, vilket ligger närmare vänster i svensk kontext. Källurvalet är ensidigt och ger begränsat utrymme åt israeliska säkerhetsperspektiv eller marknads- och ordningsbetonade argument. Sammantaget ger detta en vänsterdominerad ram snarare än balanserad granskning.

58% Vänster · 30% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar svårigheter för Israel att besegra Hamas och lyfter ”risk” för nya extrema grupper, vilket sätter en kritisk ram kring militär lösning utan att spegla Israels säkerhetsargument.

💬 Språkvinkling

Ord som ”förtryck”, ”ockupation”, ”jättesvårt” och ”alltid nya” ger en problematiserande och negativ ton mot ockupation och militärt angrepp.

⚖️ Källbalans

Endast en akademisk röst (Schulz) citeras; inga israeliska militärkällor, politiker eller palestinska civila, vilket ger ensidigt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konkreta data om Hamas styrka, israeliska motiv eller civila konsekvenser samt alternativa diplomatiska eller humanitära synsätt.

✅ Slutsats

Fokus på ockupation, förtryck och risk för fortsatt motstånd lyfter strukturella orättvisor och tonar ned israeliska säkerhetsargument, vilket matchar en vänsterinramning. Avsaknad av flera perspektiv förstärker lutningen trots relativt saklig språkbruk.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på svårigheten att besegra Hamas militärt och risken för att nya grupper uppstår, vilket ramar in konflikten utifrån konsekvenser av ockupation snarare än militär framgång.

💬 Språkvinkling

Språket använder ord som 'förtryck', 'ockupation' och 'risk', vilket ger en kritisk ton mot militära lösningar och betonar negativa följder av Israels strategi.

⚖️ Källbalans

Endast en svensk professor i freds- och utvecklingsforskning intervjuas. Israels perspektiv återges indirekt utan egna röster eller citat från israeliska företrädare.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar röster från israeliska experter, politiker eller civila, samt palestinska röster utöver forskarens tolkning. Ingen diskussion om Hamas handlingar eller motiv ges.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella orsaker till konflikt och problem med militära lösningar, samt lyfter fram förtryck och ockupation som drivkrafter för extremism. Endast en kritisk expert intervjuas och israeliska röster saknas. Detta ger en tydlig vänsterlutning enligt analysramen.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln problematiserar idén om en militär slutseger och varnar för att ockupation föder ny extremism. Den expertbaserade ramen gynnar en folkrättslig och långsiktig konfliktlösning, i linje med S fokus på diplomati, tvåstatslösning och humanitärt ansvar. Samtidigt markeras Hamas som terrorstämplat, vilket inte undergräver S syn på Israels säkerhet. Sammantaget ligger perspektivet nära socialdemokratins betoning på hållbar fred framför ensidiga militära svar.

Centerpartiet

Artikeln lyfter strukturella orsaker, folkrättslig problematik och risker med ockupation, vilket harmonierar med C:s liberal-internationalistiska ansats. Fokus på långsiktiga lösningar framför ren militär logik knyter an till Centerpartiets betoning av rättsstat och EU-samarbete. Den akademiska rösten och avvägningen mellan säkerhet och civila konsekvenser ligger nära C:s tonläge. Sammantaget en gynnsam inramning.

Vänsterpartiet

Texten är kritisk mot ockupation som metod och framhåller hur förtryck kan föda ny extremism, vilket ligger nära V:s antimilitaristiska och folkrättsliga perspektiv. Den betonar idéers uthållighet och behovet av politiska snarare än militärt ensidiga lösningar. Jämförelsen med avnazifiering understryker långsiktiga transformationsprocesser. Sammantaget är ramen tydligt gynnsam för Vänsterpartiets världsbild.

Miljöpartiet

Artikeln lyfter hur ockupation och förtryck riskerar att skapa ny extremism och ifrågasätter militära lösningar som väg till fred. Det harmonierar med MP:s folkrättsliga, humanitära och konfliktförebyggande fokus. Expertperspektivet förstärker en civil, långsiktig fredsram som MP ofta efterfrågar. Sammantaget är inramningen klart gynnsam för Miljöpartiets positioner.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Artikeln ifrågasätter den militära strategin och framhåller ockupation som grogrund för mer extremism. Det kolliderar med M:s betoning på hårda tag mot terrorism och legitimitet för kraftfulla militära åtgärder. Avsaknaden av ett tydligt säkerhetsnarrativ för Israels behov och ansvar för Hamas försvagar Moderaternas ram. Helhetsbilden förskjuts mot skepsis mot kraftmedel, vilket M ofta kritiserar.

Sverigedemokraterna

Texten nedtonar möjligheten till militär seger och lyfter ockupation och förtryck som förklaringar till fortsatt extremism. Detta går på tvärs med SD:s linje om resolut militär bekämpning av terror och tydligt stöd för Israels hårdare svar. Frånvaron av fokus på avskräckning och kontroll stärker SD:s invändning om att analysen är ensidigt säkerhetsskeptisk. Därför blir vinklingen ofördelaktig.

Kristdemokraterna

Artikeln sätter frågetecken för militär seger och betonar att ockupation riskerar att spä på extremism. Det skär sig mot KD:s starka fokus på trygghet, tydlig terrorbekämpning och stöd för Israels säkerhet. Frånvaro av ett tydligt moralisk-ansvars-ramverk för Hamas upplevs som skevt. Sammantaget en inramning som utmanar KD:s prioritering av kraftfullt säkerhetsarbete.

Liberalerna

Vinklingen problematiserar militära medel och framhäver ockupationens kontraproduktivitet, men utan att ge tyngd åt Israels säkerhetsbehov eller kravet på nedmontering av Hamas. Det skaver mot Liberalernas linje om starkt motstånd mot extremism parallellt med rättsstat och humanitet. Den ensidiga betoningen på strukturorsaker ger en mindre balanserad bild. Därför blir utfallet ogynnsamt.

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar att en ockupation och fortsatt förtryck inte skapar varaktig fred utan riskerar nya extremistgrupper. Därmed ifrågasätts ren militär lösning och efterlyses politiska och sociala åtgärder – ett synsätt som ligger nära Socialdemokraternas traditionella linje om tvåstatslösning, diplomati och respekt för internationell rätt. Vinkeln stöder alltså partiets kritik av långvarig ockupation.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet beskriver Israels ockupation som rotorsak till våldet och kräver politiska snarare än militära lösningar. Artikeln använder just denna problemformulering: ockupation föder nya, kanske värre, extremistgrupper och militär seger leder inte till fred. Språket om förtryck och ideologiskt motstånd ligger nära partiets egna argument och ger därför ett gynnsamt ramverk.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lyfter ofta ockupationens roll som konfliktorsak och förespråkar politiska, humanitära lösningar. Artikeln pekar på att militära angrepp och fortsatt ockupation skapar nya våldsgrupper, vilket stärker partiets argument om att hållbar fred kräver slut på förtryck och dialog. Ton och innehåll är därmed klart gynnsamma för MP:s perspektiv.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna brukar betona Israels rätt att slå ut Hamas militärt och ser hårda säkerhetsåtgärder som nödvändiga. Artikeln tonar ner möjligheten att nå fred genom militär seger och lyfter risker med full ockupation, vilket undergräver denna säkerhetsinriktade syn. Språkvalet om förtryck och ockupation ifrågasätter indirekt den linje Moderaterna ofta försvarar.

Sverigedemokraterna

SD är starkt pro-Israel och vill se resolut militärt nedkämpande av Hamas. Artikeln framhåller att militär seger sannolikt misslyckas och att ockupation skapar ännu extremare grupper. Fokus på ”förtryck” och ”ockupation” ger legitimitet åt palestinskt motstånd och kolliderar med SD:s hårda antiterror-narrativ, vilket gör framställningen oförenlig med partiets världsbild.

Kristdemokraterna

KD betonar Israels rätt att försvara sig mot Hamas och stödjer ofta hårdare militära insatser för att skydda civila på båda sidor. Artikeln ifrågasätter effektiviteten i en militär strategi och kopplar fortsatt ockupation till nya extremistgrupper, vilket underminerar idén om en klar seger genom maktmedel. Därmed är vinkeln ogynnsam för KD:s synsätt.

Liberalerna

Liberalerna har en långvarig pro-Israelisk hållning kombinerad med starkt motstånd mot islamistisk terrorism. Att artikeln framställer militär nedkämpning som utsiktslöst och placerar huvudansvar på ockupationen stör Liberalernas betoning på säkerhet och tydlig terrorbekämpning. Avsaknad av stark kritik mot Hamas gör perspektivet problematiskt för partiet.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet kombinerar stöd för mänskliga rättigheter med fördömande av terrorism. Artikeln kritiserar militär ockupation och varnar för eskalation, något som delvis harmonierar med partiets humanitära profil. Samtidigt saknas tydlig fördömelse av Hamas i texten, vilket gör att den inte fullt ut speglar partiets balans mellan säkerhet och diplomati. Resultatet blir en i huvudsak neutral relation.