slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

SVT:s korrespondent: ”Trump har lagt om USA:s klimatkurs”

Publicerad: 7 november 2025, 23:06 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Inför klimatmötet i Brasilien har USA beslutat att inte skicka några ministrar eller högt uppsatta representanter, vilket ligger i linje med president Donald Trumps klimatpolitik. Under sin tid som president har Trump genomfört åtgärder som att lämna Paris-avtalet, avreglera fordonsindustrin och elkraftverk samt främja utvinning av fossila bränslen. Flera av dessa åtgärder har dock mött juridiska utmaningar och väntar på domstolsbeslut.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen kopplar USA:s låga representation på klimatmötet till Trumps omlagda klimatkurs, vilket ramar in beslutet som en avsiktlig nedprioritering av klimatfrågan. Fokus ligger på avståndstagande från internationella åtaganden och försvagade regler.

💬 Språkvinkling

Emotiva uttryck via citatet ”största blåsningen” och ord som ”oroade” och ”försvagar” förstärker en kritisk ton. Åtgärder beskrivs med värdeladdade verb som ”skrota” och ”avreglera” utan neutrala alternativ.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på Trumps eget citat och korrespondentens sammanfattning. Kontrasterande röster från den amerikanska administrationen, republikanska lagstiftare, industri eller oberoende experter saknas. Publikreaktioner refereras anonymt, vilket begränsar transparensen.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om utsläppstrender, ekonomiska effekter eller hur delstater och näringsliv agerar. Inga argument från anhängare av avreglering eller motbilder till Paris-avtalet. Begränsad juridisk och institutionell kontext för vad domstolsprövningarna faktiskt innebär.

✅ Slutsats

Lutningen är vänster eftersom texten framhäver negativa konsekvenser för klimatmål och beskriver Trumps politik som att ”försvaga” regleringar, samt återger oro och ett kraftigt nedsättande citat. Motargument om ekonomi, energi och nationell säkerhet utvecklas inte med egna röster. Sakligheten stärks av att konkreta åtgärder listas, men perspektivet är ensidigt.

46% Vänster · 39% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar korrespondentens påstående om en kraftig omläggning och sätter Trumps politik i kontrast till förväntad klimataktivism, vilket ramar in berättelsen som avvikande och problematisk.

💬 Språkvinkling

Negativt laddade verb som ”försvagar” och ”skrota” förstärker kritiken; citerar Trumps ”största blåsningen” som retorisk chockeffekt.

⚖️ Källbalans

Endast Trump och SVT-reportern hörs; ingen representant från administrationen, högerinriktad tankesmedja eller klimatkritisk forskare ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte utsläppsdata, argument om tillväxt/energisäkerhet eller delstatliga klimatinitiativ som kan nyansera bilden.

✅ Slutsats

Texten framhäver negativa effekter av Trumps avreglering utan motbalanserande källor och använder värdeladdad terminologi, vilket gynnar en vänsterorienterad klimatdiskurs. Bristen på röster som försvarar marknadslösningar eller nationell suveränitet förstärker intrycket. Sammantaget lutar artikeln tydligt åt vänster om mittpunkten.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att Trump har förändrat USA:s klimatpolitik, vilket sätter agerandet i centrum snarare än en neutral beskrivning. Det antyder en negativ förändring utan att explicit värdera den.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen sakligt men använder citat som beskriver klimatförändringar som en ”blåsning”, vilket kan förstärka en kritisk syn på Trumps retorik. Texten betonar oro bland åhörare.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger Trumps egna ord och nämner oro bland åhörare, men ger främst utrymme åt kritiska perspektiv på hans klimatpolitik. Inga röster som försvarar Trumps linje eller förklarar hans motiv i detalj förekommer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring argumenten bakom Trumps klimatpolitik och inga amerikanska företrädare eller experter som stödjer hans linje får komma till tals. Ekonomiska eller säkerhetsmässiga motiv utvecklas inte.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt vänster genom att betona oro och negativa konsekvenser av Trumps klimatpolitik utan att ge utrymme för hans eller hans anhängares argument. Källurvalet och bristen på fördjupning kring motiven bakom politiken förstärker denna lutning. Språket är dock relativt återhållsamt och sakligt.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln skildrar Trumps klimatpolitik som ett allvarligt avsteg från Parisavtalet och betonar konsekvenserna av avreglering och ökad fossilutvinning. Det överensstämmer med Socialdemokraternas linje om internationella klimatåtaganden, grön teknik och statlig klimatsamordning. SVT-texten ger implicit stöd åt behovet av reglering och multilateralism, vilket stärker S-narrativet. Därmed är vinklingen i huvudsak positiv för partiet.

Moderaterna

Moderaterna vill se globalt klimatarbete och kritiserar länder som lämnar Parisavtalet. Artikeln framställer Trumps agerande som bakåtsträvande och skadligt för klimatet, vilket harmonierar med M:s linje om långsiktig, teknikdriven klimatpolitik inom internationella ramar. Fokus på ekonomiska skäl som förevändning för att försvaga regler tolkas negativt, vilket också speglar M:s kritik. Sammantaget gynnsam ton.

Centerpartiet

Centerpartiet driver en ambitiös, EU-baserad klimatlinje. Artikelns kritik mot USA:s exit från Parisavtalet och fossilvänliga politik bekräftar C:s argument om att starka internationella klimatregler behövs. Betoningen på riskerna med avreglering och fossila satsningar stöder C:s egen profil om grön skatteväxling och förnybar energi. Framing gynnar därmed partiets positioner.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet förespråkar hårdare statlig klimatreglering och ser fossilkapitalet som ett hot. Artikeln porträtterar Trumps politik som klimatfientlig och beskriver ekonomiska motiv som kortsiktiga, något som passar V:s kapitalismkritiska klimatnarrativ. Fokus på juridiska processer mot dereglering förstärker behovet av politisk kamp, vilket ligger i linje med V:s retorik. Totalt sett en positiv vinkling för partiet.

Kristdemokraterna

KD betonar ansvar för skapelsen och målet om 100 % fossilfri energi. Artikeln framställer Trumps bortprioritering av klimatfrågan som problematisk och lyfter Paris­avtalet, vilket stödjer KD:s princip om internationalistiskt miljöansvar och fossilfri energi. Kritiken mot att ställa ekonomiska intressen över klimatet harmonierar med partiets förvaltarskapstanke. Därmed positivt för KD.

Liberalerna

Liberalerna vill värna Parisavtalet och ser klimatpolitiken som global. Artikelns kritiska hållning till Trumps avhopp och avregleringar stärker Liberalernas argument för bindande internationella åtaganden och tydliga klimatregler. Beskrivningen av oroade FN-deltagare understryker vikten av multilateralism, vilket ligger nära Liberalernas EU-positiva och klimatliberala profil. Därför gynnsam.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har klimatfrågan som kärnprofil. Artikeln lyfter Trumps fossilutvinning, utträde ur Parisavtalet och försvagade regler som allvarliga baksteg, vilket direkt bekräftar MP:s kritik mot fossilpolitik och behov av hårdare globala åtaganden. Språket signalerar brådska och oro, helt i linje med MP:s klimatnarrativ. Perspektivet är därför mycket positivt för partiet.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln utgår ifrån att klimatförändringar är ett akut problem och beskriver Trumps klimat­skepsis som anmärkningsvärd och oroande. Detta står i kontrast till SD:s skepticism mot omfattande klimatreglering och deras betoning av nationell energisuveränitet. Genom negativt språk kring avreglering och fossilutvinning undergrävs den typ av politik SD ofta försvarar. Därför är framställningen ofördelaktig.