slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Terrorforskaren: Behöver ta ytterligare krafttag mot antisemitismen i Sverige

Publicerad: 15 december 2025, 10:31 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En masskjutning på Bondi Beach i Sydney under firandet av den judiska högtiden chanukka resulterade i minst 15 döda och utreds som ett terrordåd riktat mot judar. Efter attacken har bevakningen av judiska monument i Sverige ökat, och terrorforskaren Magnus Ranstorp betonar behovet av att ta krafttag mot antisemitismen både i Australien och Sverige. Trots ökande antisemitiska hatbrott i Sverige, menar Ranstorp att en liknande attack som i Sydney inte skulle kunna ske i Sverige på grund av bättre beredskap och säkerhetsåtgärder.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar behovet av "krafttag" och ramar in antisemitism som ett akut säkerhetsproblem. Artikeln följer upp med kritik mot bristande polisberedskap i Australien och lyfter svensk beredskap som bättre, vilket stärker en ordnings- och åtgärdsorienterad vinkel.

💬 Språkvinkling

Laddade ord som "krafttag", "enorma säkerhetsproblem" och "extremt utsatta" förstärker alarmism. Tonen bygger på auktoritetscitat och siffror utan mycket nyansering eller försiktighetsmarkörer.

⚖️ Källbalans

Nästan uteslutande en källa: Magnus Ranstorp. Brås rapport refereras, men inga citat från australiska myndigheter, svensk polis, judiska företrädare eller andra forskare ger motvikt. Perspektivbredden blir begränsad.

🔎 Utelämnanden

Saknar respons från Australien om säkerhetskritiken och från svensk polis om läget. Ingen diskussion om orsaker till antisemitismen eller risker med upptrappad säkerhet. Kontext kring hur "incidenter" mäts och jämförs saknas.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på säkerhet, ordningspolitik och krav på hårdare statliga åtgärder, utan större fokus på strukturella orsaker eller fri- och rättigheter. En källa dominerar och stödjer en polisiär problemlösning. Samtidigt finns inslag som betonar skydd av en utsatt minoritet och Brå-data, vilket drar något mot mitten.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar hotbilden och kräver "krafttag", vilket ger en alarmistisk ram men speglar artikelns innehåll; ingen tydlig rubrik/kropp-mismatch.

💬 Språkvinkling

Ord som "masskjutningen", "terrordåd" och "enorma säkerhetsproblem" skapar dramatik och förstärker känslan av akut hot.

⚖️ Källbalans

Magnus Ranstorp är enda citerade källa; BRÅ-statistik adderas, men polis, judiska företrädare eller australiska myndigheter får ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om gärningsmännen, australiska regeringens svar eller kommentarer från svenska judar om deras säkerhet uppges.

✅ Slutsats

Fokus på myndighetsstatistik och expertutlåtande ger ett teknokratiskt upplägg utan ideologiska slagord. Kombinationen av krav på kraftfulla statliga åtgärder mot hatbrott (vänster) och betoning på polisiär säkerhet (höger) balanseras, vilket placerar artikeln i mitten av den svenska politiska skalan.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på behovet av krafttag mot antisemitism, vilket sätter en normativ ram om åtgärder och allvar. Framing är tydligt problemorienterad och betonar bristande insatser.

💬 Språkvinkling

Språket är allvarligt och använder ord som "krafttag", "undermålig" och "extremt utsatta". Citat från experten förstärker allvaret och behovet av handling.

⚖️ Källbalans

Endast en expert (Ranstorp) får komma till tals, ingen representant för judiska organisationer, polis eller andra perspektiv. Ingen motröst eller alternativ analys presenteras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella motargument, bredare samhällskontext eller andra experters syn på antisemitismens orsaker och åtgärder. Inga röster från drabbade eller ansvariga myndigheter.

✅ Slutsats

Artikeln har en problemorienterad och lösningsfokuserad inramning, men presenterar främst expertens teknokratiska analys och efterfrågar statliga åtgärder. Avsaknaden av bredare perspektiv och fokus på saklighet ger en tydlig centerprägel, även om vissa vänsterdrag finns i betoningen av minoritetsskydd och statligt ansvar.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln efterlyser fler samhälleliga insatser mot antisemitism och lyfter vikten av polisiär beredskap – en linje som ligger nära Socialdemokraternas hårdare kriminalpolitik kombinerad med skydd av utsatta minoriteter. Inget kritik riktas mot statlig styrning eller offentliga satsningar, vilket harmonierar med partiets vilja att använda staten för trygghetsskapande åtgärder.

Moderaterna

Fokus på polisens beredskap, hårdare säkerhetsarbete och behov av "krafttag" mot hatbrott rimmar väl med Moderaternas prioritering av lag och ordning. Artikeln betonar bristande polisiär närvaro i Australien och framhåller Sveriges mer robusta modell, något som stöder M:s narrativ om effektiva myndigheter och tydliga säkerhetssatsningar.

Centerpartiet

Centerpartiet betonar både frihet och skydd för minoriteter samt effektiva brottsförebyggande åtgärder. Artikeln lyfter behovet av att stå upp för judar, förbättrad säkerhet och utbildningsinsatser – en balans mellan socialt ansvar och liberal öppenhet som väl harmonierar med C:s antirasistiska och rättssäkra profil.

Kristdemokraterna

KD vill stärka polisens resurser, skydda religiösa minoriteter och värna social sammanhållning. Artikeln framhåller just behovet av beväpnad polis, hög beredskap och värn av judisk minoritet, vilket direkt bekräftar partiets profil om trygghet baserad på värdegemenskap och ökat säkerhetsfokus.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar kampen mot antisemitism och annan extremism samt vill skärpa polisens möjligheter. Artikelns budskap om fler och tydligare åtgärder för att "trycka tillbaka" antisemitism och om bättre polisiär närvaro stödjer Liberalernas värdegrunds- och säkerhetspolitiska prioriteringar.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD kräver tuffa åtgärder mot kriminalitet och skydd av svenska traditioner, men partiet kopplar ofta antisemitism till invandring och islamism – något artikeln inte berör. Den efterlyser visserligen hårdare motåtgärder, men utan den kulturkonservativa eller migrationskritiska vinkling SD brukar framföra, vilket gör framställningen varken gynnsam eller negativ.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver en stark antirasistisk linje, vilket matchar artikelns krav på att skydda judar. Samtidigt fokuserar artikeln mer på skärpt polisövervakning än på sociala åtgärder eller strukturell analys av hatbrott, vilket V oftare betonar. Därmed blir helhetsintrycket neutralt gentemot partiets perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är tydligt antirasistiskt, vilket går i takt med artikelns krav på skydd av judar. Däremot betonar partiet ofta förebyggande utbildnings- och samhällsåtgärder snarare än ökade polisiära insatser. Artikelns starka fokus på hårdare säkerhet ger därför varken en uttalat positiv eller negativ relation till MP:s linje.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935