slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Tidigare ukrainska ministern: Tror inte på fred så länge Putin lever

Publicerad: 18 augusti 2025, 17:45 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ukrainas tidigare utrikesminister, Dmytro Kuleba, uttrycker skepsis inför möjligheten att nå fred med Ryssland så länge Vladimir Putin lever. Inför ett kommande möte mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, betonar Kuleba att Ukraina inte kommer att acceptera ett avtal som innebär att frysa frontlinjen i utbyte mot Donbassområdet. Kuleba menar att Zelenskyj måste uttrycka oenighet med Trump utan att skada relationerna dem emellan.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en stark, personifierad tes – att fred är omöjlig så länge Putin lever – vilket sätter en konfliktfokuserad ram. Artikeln förstärker detta med att påminna om ett tidigare bråk mellan Trump och Zelenskyj. Framingen gynnar den ukrainska ståndpunkten och målar ut Putin som huvudhindret.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord och laddade uttryck förekommer, främst i citat: "stormade därifrån", "direktsänt storbråk", "rökridå", "utplåna Ukraina". Tonen skapar dramatik kring Trump och stärker en pessimistisk bild av fredsutsikterna.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger i praktiken på en enda källa, Dmytro Kuleba. Avsaknad av kommentarer från Vita huset/Trump, Zelenskyjs stab, ryska företrädare eller oberoende analytiker ger ensidig perspektivbild.

🔎 Utelämnanden

Det saknas källhänvisning till uppgifterna om ryska krav. Inga svar eller reaktioner från berörda parter presenteras, och tidigare möteshändelser kontextualiseras inte. Alternativa bedömningar av möjliga fredsvägar eller konsekvenser av ett "frysavtal" uteblir.

✅ Slutsats

Dominant lutning bedöms som center: internationell konflikt rapporteras i en etablerad, västlig huvudram med fokus på Ukrainas perspektiv. Samtidigt ger ensidig källanvändning och kritiska skildringar av Trump en svag vänsterdragning i svensk kontext. Avsaknaden av mångsidiga källor gör dock att helheten förblir mer mainstream än ideologiskt profilerad.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar fred direkt till Putins bortgång och skapar en dramatisk, personfokuserad vinkel som sätter konflikten i moralistiska termer.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "stormade", "urartade storbråk" och "rökridå" dramatiserar händelserna och förstärker negativa omdömen om Trump och Putin.

⚖️ Källbalans

Endast Dmytro Kuleba citeras; inga röster från Trump-administrationen, Kreml eller oberoende experter ger motvikt.

🔎 Utelämnanden

Putins och Trumps officiella ståndpunkter, bakgrund till Donbassförslaget och alternativa diplomatiska tolkningar saknas helt.

✅ Slutsats

Artikeln låter en enda ukrainsk källa kritisera två högerauktoritära ledare utan motröster, vilket lutar mot en vänsterliberal berättelse om maktmissbruk. Det konfliktladdade språket och frånvaron av balanserande perspektiv förstärker denna vänsterdominans, även om ett visst neutralt nyhetsfokus ligger kvar i mitten.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en starkt negativ syn på Putin och möjligheten till fred, vilket sätter konflikten i ett personligt ljus och förstärker bilden av Ryssland som huvudorsak till kriget.

💬 Språkvinkling

Språket är dramatiskt med ord som "stormade därifrån", "bränna broar" och "rökridå". Kulebas uttalanden ges stort utrymme och förstärker en pessimistisk och konfliktfokuserad ton.

⚖️ Källbalans

Endast Ukrainas tidigare utrikesminister får uttala sig utförligt. Ryska eller amerikanska röster saknas, liksom neutrala analytiker. Perspektivet är tydligt ukrainskt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte ryska eller amerikanska synpunkter på mötet, eller alternativa bedömningar om fredsmöjligheter. Ingen bakgrund om varför Donbass är centralt eller möjliga kompromisser.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt ett centerperspektiv genom att fokusera på diplomati och maktbalans snarare än ideologiska lösningar, men ger ändå viss vikt åt kritik mot auktoritära ledare. Bristen på ryska och amerikanska röster samt betoning på konfliktperspektivet drar dock inte artikeln tydligt åt vänster eller höger. Helhetsintrycket är en försiktig, status quo-orienterad rapportering.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framställer Ryssland som huvudansvarigt för kriget och ger starkt stöd åt Ukrainas linje att inte ge efter för territoriella krav. Den kritiska tonen mot Donald Trump och betoningen på en Nato-inriktad säkerhetspolitik ligger nära Socialdemokraternas nuvarande försvarsprofil efter medlemskapet i Nato. Sammantaget bekräftas partiets hållning om hårt motstånd mot rysk aggression och vikten av västligt stöd till Ukraina.

Moderaterna

Moderaterna driver en hård linje mot Ryssland och vill stärka militärt stöd till Ukraina. Artikeln presenterar Putin som ett fortsatt hot och avfärdar idéer om eftergifter, vilket harmonierar med M:s krav på att inte belöna aggression. Att Trump framställs som oberäknelig är mindre centralt för partiets sakpolitik; helhetsvinkeln gynnar deras argument för ett starkt västligt försvar och fortsatt Ukraina-stöd.

Centerpartiet

Centerpartiet är tydligt pro-ukrainskt, EU-orienterat och kritiskt mot rysk imperialism. Artikelns hårda retorik mot Putin och stöd för Ukrainas territoriella integritet ligger i linje med C:s utrikesprofil. Att diplomatiska initiativ avfärdas ansluter till partiets krav på fortsatt press mot Kreml snarare än snabba kompromisser. Kritiken mot Trump spelar ingen större roll för partiets egna ståndpunkter men skadar dem inte.

Kristdemokraterna

KD driver en värdebaserad utrikespolitik där hotet från auktoritära stater och stöd till Ukraina är centralt. Artikelns starka fördömande av Putin och stöd för Ukrainas rätt att inte avstå territorium bekräftar KD:s syn på konfliktens moraliska dimension. Kritiken mot Trumps oberäknelighet spelar liten roll för KD:s linje, så helhetsbilden är övervägande gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna är bland de mest hökaktiga i riksdagen när det gäller stöd till Ukraina och motstånd mot rysk aggression. Artikelns budskap att ingen hållbar fred är möjlig utan att Putin försvinner och att inga territoriella eftergifter ska göras ligger nära L:s politik. Den skeptiska tonen mot Trump harmonierar dessutom med Liberalernas kritik mot populistiska ledare som utmanar västlig enighet.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD har förvisso skärpt tonen mot Ryssland, men partiet har ofta haft en mer öppen hållning till Donald Trump och betonat förhandlingar. Artikeln målar ut Trump som svår att samarbeta med och lyfter en kompromisslös linje där diplomati kallas "rökridå" tills Putin är borta. Det undergräver SD:s retorik om att kunna hitta pragmatiska lösningar och ger en negativ bild av en ledare de ofta uttryckt sympati för.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet fördömer visserligen den ryska invasionen men betonar diplomati, vapenvila och fredsprocess. Artikeln beskriver förhandlingar som meningslösa "rökridåer" och menar att fred är omöjlig så länge Putin lever, vilket legitimerar fortsatt militarisering snarare än diplomatiska lösningar. Denna konfliktorienterade framing krockar med V:s antimilitaristiska och fredsbetonade utrikeslinje.

Neutral för

Miljöpartiet

Miljöpartiet fördömer rysk invasion men framhåller vikten av diplomati, vapenvila och humanitär lösning. Artikeln visar starkt stöd för Ukraina men avfärdar diplomatiska ansträngningar som "rökridå" och antyder att kriget inte kan sluta förrän Putin är borta. Det ligger delvis i konflikt med MP:s fredsretorik men överensstämmer i kritiken mot Kreml, vilket sammantaget ger en neutral balans.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935