slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Tio år med Parisavtalet – färre världsledare på COP30 i Belém

Publicerad: 9 november 2025, 20:12 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Inför COP30 i Belém, tio år efter Parisavtalet, har världen redan passerat målet om högst 1,5 graders global uppvärmning. Årets möte är mindre välbesökt, med flera världsledare som avstår från att delta. FN och klimatforskare varnar för att nuvarande politik kan leda till en uppvärmning på 2,8 grader mot slutet av seklet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter minskat ledardeltagande på COP30, men brödtexten domineras av påståendet att 1,5-gradersmålet redan passerats och av kritik mot bristande politisk leverans. Framing betonar klimatkris och ansvarsfördelning snarare än neutral beskrivning av mötets sakfrågor.

💬 Språkvinkling

Ordladdning som varnar, inte alls, tvingas lyssna och woke ger dramatik och moralisk skuld. Tonen förstärker brådska och framställer skeptiker som ideologiskt motiverade snarare än rationella.

⚖️ Källbalans

Citerade röster är två svenska företrädare från S och MP samt FN och ospecificerade klimatforskare. Inga röster från nuvarande regering, näringsliv, konservativa tänkare eller utvecklingsländer. Perspektivet lutar mot en klimatpolitiskt aktiv linje.

🔎 Utelämnanden

Saknar klargörande om huruvida 1,5°C avser tillfälliga toppar eller långsiktigt mål. Ingen redovisning av policykostnader, anpassning eller framsteg sedan Paris. Bakgrunden till ledarnas frånvaro och USA:s nuvarande status i Parisavtalet förklaras inte. Få motröster.

✅ Slutsats

Artikeln betonar klimatkris, politiskt ansvar och behov av folkligt tryck, vilket ligger nära en vänsterorienterad referensram som förespråkar statlig handling och reglering. Källurvalet (S, MP, FN, forskare) saknar tydliga marknadsliberala eller konservativa motperspektiv, och tonen problematiserar skeptiker. Sammantaget pekar framing, språk och röstfördelning mot en vänsterdominerad vinkling.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen framhäver att 1,5-gradersmålet redan passerats och att färre ledare deltar, vilket ramar in COP30 som ett misslyckande och antyder politiskt sviktande vilja.

💬 Språkvinkling

Ord som "varnar", "tunga klimatforskare" och "glädjescener" skapar dramatik och legitimitet; Löfvens "bara woke"-citat tjänar mest som kontrast snarare än verklig motröst.

⚖️ Källbalans

Endast tidigare rödgröna ministrar, FN-chef och forskare citeras; ingen borgerlig, företags- eller skeptisk klimatstämma medverkar, vilket ger ensidig källbild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar ekonomisk eller teknisk kontext, högerkritik mot avtalet, samt förklaringar från USA, Kina och Indien om sin minskade närvaro.

✅ Slutsats

Artikeln domineras av rödgröna röster och alarmerande klimatretorik utan borgerliga eller marknadsorienterade perspektiv. Fokus ligger på politiskt ansvar och behov av hårdare åtgärder, vilket sammanfaller med en vänsterorienterad världsbild. Därför bedöms helheten luta tydligt åt vänster.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen betonar att Parisavtalets mål har missats och att färre världsledare deltar, vilket ramar in frågan som ett misslyckande för klimatpolitiken snarare än för avtalet i sig.

💬 Språkvinkling

Språket är allvarligt och oroande, med uttryck som "varnar FN:s generalsekreterare" och "oroas över att klimatfrågan delvis har hamnat i skymundan". Löfvens citat om att klimatfrågan ses som "bara woke" förstärker en känsla av frustration.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst svenska socialdemokratiska och miljöpartistiska företrädare samt FN och klimatforskare. Röster från borgerliga eller klimatkritiska perspektiv saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från nuvarande regering, näringsliv eller kritiker av Parisavtalet. Ingen diskussion om ekonomiska konsekvenser eller alternativa synsätt på klimatpolitik ges.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på klimatkrisens allvar och behovet av statliga och globala insatser, med röster från vänster- och miljöpartiföreträdare. Kritiska eller alternativa perspektiv saknas, och betoningen på bristande rättvisa och ansvar ligger nära en vänsterideologisk ram. Därför dominerar en vänsterlutning i rapporteringen.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter Stefan Löfven som trovärdig klimatröst och upprepar hans uppmaning om folkligt tryck för att nå utsläppsminskningar. Den bekräftar narrativet att Parisavtalet fungerar men att politiska ledare inte gjort sitt jobb, en tolkning som harmonierar med S-linjen om internationellt samarbete och offensiv klimatpolitik. Tonen är positiv till globala avtal och kritisk mot passivitet, vilket stärker Socialdemokraternas egna budskap.

Centerpartiet

Centerpartiets ekoliberala profil förespråkar starka internationella klimatavtal. Artikeln förstärker detta synsätt genom att hylla Parisavtalet och kritisera länders brist på agerande. C:s huvudbudskap om att politiska ledare måste leverera på utsläppsminskningar återfinns tydligt, vilket gör framställningen gynnsam.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver hård kritik mot kapitalets passivitet i klimatfrågan och vill se offentligt tryck för radikala utsläppsminskningar. Artikeln framhåller misslyckandet hos världens ledare, behovet av folklig mobilisering och vikten av Parisavtalet, något som överensstämmer med V:s narrativa ram.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar internationellt samarbete och strängare klimatpolitik. Artikeln betonar Parisavtalets betydelse, larmar om missade mål och uppmanar till politiskt ansvar, vilket ligger nära Liberalernas agenda om globalt ledarskap och ett värderingsdrivet klimatengagemang.

Miljöpartiet

Artikeln ger stort utrymme åt Åsa Romson, pekar på att avtalet fungerar men att länderna sviker, och understryker akut klimatkris – exakt Miljöpartiets retorik. Tonen är alarmistisk och kritisk mot ledare som uteblir, vilket direkt stärker MP:s krav på skärpt global klimatpolitik.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD är skeptiska till ”klimatalarmism” och överstatlig reglering. Artikeln ger klimatkrisen fullt utrymme, återger FN:s domedags­budskap och förkastar idén att klimatfrågan är ”woke”. Den framställer internationella avtal som nödvändiga och efterlyser mer snarare än mindre engagemang, vilket direkt motsäger SD:s återhållsamma klimat- och EU-linje.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna stödjer Parisavtalet men brukar betona teknik, kärnkraft och stegvisa reformer. Artikeln fokuserar på larmrapporter och civilt tryck snarare än marknadslösningar, men kritiserar inte direkt M-profilfrågor. Därför varken gynnar eller skadar den tydligt partiets narrativ; den ligger ideologiskt lite bredvid.

Kristdemokraterna

KD accepterar Parisavtalet men prioriterar kärnkraft och ansvarsfull omställning. Artikeln manar till starkare globalt klimatarbete men tar inte ställning i energifrågan eller religiösa värderingar, och riktar heller ingen kritik mot KD:s politik. Sammantaget en neutral träffbild.