slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Tom flyttade tillbaka till Sydkorea – 55 år efter adoptionen

Publicerad: 7 juni 2025, 14:28 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Tom Kap Choll Evers, som adopterades från Sydkorea till Sverige 1970, har valt att flytta tillbaka till sitt födelseland efter att ha börjat söka efter sin biologiska familj. Samtidigt har en svensk utredning av internationella adoptioner visat på omfattande felaktigheter, och det föreslås att internationell adoption ska stoppas samt att staten ska be om ursäkt. Sydkorea har genomfört en liknande utredning och kommit fram till liknande slutsatser.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en individs personliga berättelse snarare än de systematiska problem som artikeln senare tar upp. Detta kan ge en mjukare ingång och tona ner kritiken mot adoption som system.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder neutralt språk, men uttryck som "kändes som att komma hem" skapar en positiv känslomässig ton kring återvändandet.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst den adopterades perspektiv och Adoptionskommissionens utredare. Perspektiv från adoptivföräldrar, biologiska familjer eller adoptionsorganisationer saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur adopterade som inte väljer att återvända upplever sin situation, eller vilka konsekvenser ett stopp för internationella adoptioner kan få för barn i ursprungsländerna.

✅ Slutsats

Artikeln betonar systematiska brister och orättvisor inom internationella adoptioner samt föreslår statliga åtgärder och ursäkter, vilket lutar åt vänster. Samtidigt är tonen balanserad och saklig, men det övergripande narrativet fokuserar på strukturella problem snarare än individuellt ansvar eller marknadslösningar.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en enskild adoptivpersons återvändande och antyder en positiv hemkomst, medan artikelns tyngdpunkt senare förskjuts till kritik mot staters adoptionshantering och krav på ursäkt.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "omfattande och systematiska felaktigheter" och "allvarliga brister" förstärker skuldtemat, medan citat om att det "kändes som att komma hem" skapar känslomässig resonans.

⚖️ Källbalans

Endast den återvändande adopten, den svenska utredaren och den sydkoreanska sanningskommissionen citeras; regeringen, adoptionsförmedlingar, adoptivföräldrar och forskare som försvarar adoptioner hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Artikeln tar inte upp positiva sidor av internationell adoption, ekonomiska drivkrafter eller hur dagens regelverk skiljer sig från 1970-talet. Ingen respons från ansvarigt departement eller kritiker av ett totalstopp ingår.

✅ Slutsats

Genom att framhäva strukturella fel och kräva statlig ursäkt betonas orättvisa och statligt ansvar, vilket är kännetecknande för en vänsterorienterad ram. Frånvaron av marknads- eller individperspektiv och av balanserande röster mot ett stopp gör att helheten lutar svagt åt vänster, trots saklig ton.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på individens resa snarare än systemkritik, men artikeln skiftar snabbt till strukturella problem inom internationella adoptioner och statens ansvar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men empatiskt, särskilt i beskrivningen av Toms känslor och erfarenheter. Utredningens kritik mot systemet återges utan laddade ord.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter adopterades perspektiv och återger officiella utredningar, men saknar röster från adoptionsförmedlingar, myndigheter eller adoptivföräldrar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring varför adoptionerna minskat, samt politiska eller juridiska motargument mot att stoppa internationella adoptioner.

✅ Slutsats

Artikeln betonar systemkritik och statens ansvar för orättvisor inom internationella adoptioner, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Individens upplevelse används för att belysa strukturella brister, och förslag om statlig ursäkt och stopp för adoptioner lyfts fram. Perspektiv som försvarar nuvarande system eller betonar individuellt ansvar saknas.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter systemfel, bristande statlig kontroll och behovet av offentlig ursäkt – teman som passar Socialdemokraternas linje om ett starkt, ansvarstagande välfärds­stat. Den betonar kollektivt ansvar och att regeringen bör agera efter kommissionens slutsatser, vilket harmonierar med S-kravet på offentlig styrning i känsliga välfärdsfrågor. Språket kritiserar marknads- och privatiseringsinslag i adoptionerna och framhåller utsatta individers rätt, något som sammanfaller med socialdemokratisk solidaritet.

Sverigedemokraterna

Artikeln understryker negativa följder av internationell adoption och föreslår stopp, vilket harmonierar med SD:s önskan att minska inflödet av icke-svenska barn och värna nationell kulturell kontinuitet. Fokuset på statliga fel och krav på ursäkt förstärker SD:s kritik mot tidigare "naiva" migrations- och adoptionspolicys. Språket ger tyngd åt nationell självreflektion snarare än globalt öppna lösningar, vilket ligger nära SD:s position.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kritiserar historisk exploatering och vill se statligt ansvarstagande för globala orättvisor. Artikeln lyfter exploaterande adoptioner, kräver ursäkt och antyder stopp – en kritik av kapitalistiskt präglad adoptionsindustri som väl rimmar med V:s systemkritik. Tonen om rättvisa för de adopterade och kollektiv skuld delas av partiets antirasistiska och feministiska grundsyn.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar global rättvisa och krafttag mot exploaterande system. Artikelns avslöjande av systematiska fel och krav på statlig ursäkt samt paus i adoptioner korresponderar med MP:s vilja att skydda barn och säkerställa etiska, rättvisa processer internationellt. Texterns empatiska ton och fokus på mänskliga rättigheter stämmer väl med partiets solidaritets- och antirasistiska profil.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Texten framställer staten som skyldig och efterlyser förbud mot internationella adoptioner, vilket implicerar mer reglering och mindre valfrihet för familjer. Det skär sig mot Moderaternas värdering om individens frihet och stegvis reform snarare än totalstopp. Artikeln problematiserar snarare än prisar civilsamhällets och privata aktörers roll och antyder ett behov av kraftigare politisk styrning – en vinkel som inte ligger i linje med moderat syn på begränsad stat.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar internationell öppenhet och människors frihet att bilda familj över gränser. Artikelns förbuds- och skuldretorik sätter snarare fokus på att stoppa adoptioner och öka statlig kontroll, vilket går emot C:s liberala och decentraliserande anda. Perspektivet på global solidaritet reduceras till misstänksamhet, vilket står i kontrast till partiets internationellt positiva hållning.

Kristdemokraterna

KD lyfter adoption som uttryck för familj och omtanke. Artikelns fokus på omfattande fel, behov av statlig ursäkt och förslag om totalstopp ramar in adoption som riskfylld och oetisk, vilket undergräver KD:s positiva familj-retorik. Den betonar statlig reglering snarare än civilsamhällets roll, vilket kolliderar med kristdemokratisk betoning på frivilliga gemenskaper.

Liberalerna

Liberalerna värnar individens frihet och ser adoption som ett legitimt sätt att bilda familj, givet rättssäkerhet. Texten använder ett kollektivt skuldfokus och lanserar ett stoppförslag som minskar handlingsfriheten för presumtiva föräldrar och barn. Därmed lutar artikeln mot en restriktiv, statligt reglerad modell som inte harmonierar med L:s socialliberala frihetsprinciper.